Ny Nosaby-olycka

[Odd]

Det har ju hänt väldigt mycket inom automation och sensorteknik de senaste åren, och med avancerade ML-modeller så skulle det inte förvåna mig om man kan ta fram teknik som är oerhört tillförlitlig inom detta område.

[dr Cassandra Nojdh]

Det har ju hänt väldigt mycket inom automation och sensorteknik de senaste åren, och med avancerade ML-modeller så skulle det inte förvåna mig om man kan ta fram teknik som är oerhört tillförlitlig inom detta område.

Det kan man säkert, om intresse och pengar finns!

SHK har tidigare utrett flera plankorsningsolyckor mellan tåg och tunga fordon. De senaste utredningarna avser en plankorsningsolycka i Hofors som inträffade den 5 mars 2020 (RJ 2021:01) samt en olycka i Hökmora den 1 februari 2018 (RJ 2018:01). I båda utredningarna har SHK uppmärksammat risken med tunga fordon som fastnat på plankorsningar.

I utredningen av olyckan i Hofors lämnade SHK bland annat en rekommendation till Transportstyrelsen att Inom ramen för sin tillsyn granska hur Trafikverket genom sitt säkerhetsstyrningssystem följer upp att det pågående arbetet för att möjliggöra att fler plankorsningar utrustas med hinderdetektion fortskrider på ett ur trafiksäkerhets-hänseende tillräckligt tillfredställande sätt. (RJ 2021:01 R3).

Transportstyrelsens svar på rekommendationen var att prioritera området plankorsningar vid tillsynsaktiviteter. De tillsynsaktiviteter som Transportstyrelsen har genomfört har inte lett till en ökad användning av hinderdetektorer vid Trafikverket.

I utredningen av olyckan i Hökmora lämnade SHK en rekommendation till Trafikverket att överväga om användningsområdet för hinderdetektion kan utökas så att även andra plankorsningstyper med andra typer av risker än hög hastighet i större utsträckning än i dag kan bli aktuella för den åtgärden. (RJ 2018:01 R4).

I svaret på rekommendationen uppgav Trafikverket att dagens teknik av hinderdetektorer är föråldrad och behövde bytas ut. Trafikverket arbetar med att ta fram en ny teknik men har haft utmaningar med att få fram en driftsäker metod

Som sagt, vi får se hur vi gör med det där.

ML/AI i sammanhanget berördes tidigare: viewtopic.php?p=421912#p421912

Havkom berör detta kortfattat i sin rapport (sid. 24).

[Enceladus]

Trafikverket är alltså generellt inte så pigga på att bygga om halvbomsanläggningar till helbom och deras centralbyråkrat Olle Mornell (som tydligen är en välkänd profil även i Spårvägssällskapssammanhang) förklarar för oss okunniga att det inte någon egentlig skillnad, och att det inte blir fråga någonting annat än halvbom när vägskyddsanläggningen på platsen återuppbyggs:
Trafikverkets specialist: Inte aktuellt med sensor vid olyckskorsningen i Ramseröd

Sedan befinner sig Trafikverket i någon form av elakartat teknikskifte när det gäller plankorsningar och och vägskydd: Alex, Automatic Level Crossing

SvT:s reportage "Sveriges farligaste järnvägsövergångar" berörs i annan tråd: viewtopic.php?t=43367

Ju färre plankorsningar desto bättre

”Våra traditionella anläggningar har jättebra säkerhet. Men de är som en gammal Volvo Amazon, det är svårt att få fram reservdelar till relätekniken och det blir allt färre som har kompetens för den äldre tekniken. Vi vill kunna handla upp anläggningar från hyllan, från tillverkare med ett helhetsansvar, istället för att själva bygga anläggningar med komponenter från olika håll”, förklarar Olle.

[...]

”När SJ började ersätta ljus- och ljudanläggningar med halvbommar föll olyckskurvan brant. Halvbommar var järnvägens motsvarighet till vägtrafikens 2+1-vägar. Båda systemen fick ner olyckorna mycket.”

[...]

När halvbommarna gav säkrare korsningar på det mest trafikerade vägnätet blev osäkrare korsningar kvar på lågtrafikerade enskilda vägar. Olle pekar exempelvis på de 250 korsningar som har ett ”skydd” i form av en e-signal (enkel ljussignal eller ägovägssignal).

Olle Mornell diskuterar både halvbommar och teknikskiftet i ovanstående artikel. Datorteknik lever inte lika länge som reläer, men det är helheten som räknas.

[dr Cassandra Nojdh]

Ju färre plankorsningar desto bättre

”Våra traditionella anläggningar har jättebra säkerhet. Men de är som en gammal Volvo Amazon, det är svårt att få fram reservdelar till relätekniken och det blir allt färre som har kompetens för den äldre tekniken. Vi vill kunna handla upp anläggningar från hyllan, från tillverkare med ett helhetsansvar, istället för att själva bygga anläggningar med komponenter från olika håll”, förklarar Olle.

[...]

”När SJ började ersätta ljus- och ljudanläggningar med halvbommar föll olyckskurvan brant. Halvbommar var järnvägens motsvarighet till vägtrafikens 2+1-vägar. Båda systemen fick ner olyckorna mycket.”

[...]

När halvbommarna gav säkrare korsningar på det mest trafikerade vägnätet blev osäkrare korsningar kvar på lågtrafikerade enskilda vägar. Olle pekar exempelvis på de 250 korsningar som har ett ”skydd” i form av en e-signal (enkel ljussignal eller ägovägssignal).

Olle Mornell diskuterar både halvbommar och teknikskiftet i ovanstående artikel. Datorteknik lever inte lika länge som reläer, men det är helheten som räknas.

"Diskuterar" är väl att ta i. Däremot uppehåller sig Mornell mycket vid (hur bra) halvbommar (är). Helbommar berörs inte alls. Den som vill veta mer får gå till Trafikverkets egna propagandasidor:
https://bransch.trafikverket.se/for-dig ... orsningar/

Den gångfålleolycka i Stenungsund, som Mornell nämner i texten, var den här: https://mb.cision.com/Public/MigratedWp ... d86cc7.pdf
Såvitt jag förstår stängdes den efter ytterligare två dödsolyckor på samma ställe.

Plankorsningen Lövåsvägen, Falun, som nämns i artikeln, är f.ö. en GC-väg.

Man verkar ha haft vissa problem med att få till en bra V-signalering:
https://bransch.trafikverket.se/content ... teknik.pdf