Påstigning bak på linje 4 (SL)

[daniel_s]

Varför inte införa fri alkoholkonsumtion i tunnelbanan nattetid när vi ändå är i farten?

[Joakim W]

Varför inte införa fri alkoholkonsumtion i tunnelbanan nattetid när vi ändå är i farten?

Skippa barnvagnen, inför barvagnen

[Enceladus]

Blåbussar i Stockholm öppnar alla dörrar

– Restiden mellan ändhållplatserna Gullmarsplan och Radiohuset blev sex minuter kortare och den tid som bussarna stod vid hållplats minskade med 36 procent, säger Fendert till DN.

Han uppger också att plankandet på linje 4 inte ökade när samtliga dörrar öppnades för påstigning.

Under sommaren 2024 kommer därför påstigning genom alla dörrar att införas även på stombusslinjerna 1, 2, 3 och 6 samt permanentas på linje 4.

Nu är det kanske dags att se över stombusskonceptet och utgå från faktiska resandemönster snarare än var kommungränserna råkar gå!

[Fyrgeit]

Nu är det kanske dags att se över stombusskonceptet och utgå från faktiska resandemönster snarare än var kommungränserna råkar gå!

Vad syftar du främst på? Att förlänga sexan till Lidingö och Solna?

[Enceladus]

Nu är det kanske dags att se över stombusskonceptet och utgå från faktiska resandemönster snarare än var kommungränserna råkar gå!

Vad syftar du främst på? Att förlänga sexan till Lidingö och Solna?

Stombusskonceptet innefattar tre typer av linjer:

1. Tunga linjer i Stockholms innerstad (den ensiffriga nummerserien)
2. Tunga eller strategiskt viktiga tvärgående linjer (17x-serien samt 677)
3. Tunga radiella linjer från kommuncentrum (47x-, 67x- samt 8x7-serierna)

Som synes är klassificeringen mer beroende av kommungränser än faktiska resandemönster. Linjerna 176 och 177 mellan Ekerö och Danderyd kan sägas tillhöra typ 3 väster om Brommaplan och typ 2 öster om Brommaplan. Linje 677 uppfyller egentligen inte kriterier för tvärgående linjer, men räknas ändå.

Färg är en sak, men påstigning bak har en trafikal funktion. Linje 807 är av samma typ som linjerna 873 och 875, har fler resenärer, men trafikerar inte kommuncentrum. Om stombussar ska ha mer än en kosmetisk funktion så måste konceptet utgå från den trafikala verkligheten snarare än den politiska.

Det finns tunga linjer utanför Stockholms innerstad som varken tillhör typ 2 eller typ 3. Innan Tvärbanan och Citybanan öppnade var linje 515 ett sådant exempel. En gång i tiden trafikerades linjen till och med av spårvagnar! Dessutom kan linjer med lägre turtäthet ha en liknande funktion, t.ex. 50, 76, 77.

[Kantorn]

Nu är det kanske dags att se över stombusskonceptet och utgå från faktiska resandemönster snarare än var kommungränserna råkar gå!

Vad syftar du främst på? Att förlänga sexan till Lidingö och Solna?

Stombusskonceptet innefattar tre typer av linjer:

1. Tunga linjer i Stockholms innerstad (den ensiffriga nummerserien)
2. Tunga eller strategiskt viktiga tvärgående linjer (17x-serien samt 677)
3. Tunga radiella linjer från kommuncentrum (47x-, 67x- samt 8x7-serierna)

Som synes är klassificeringen mer beroende av kommungränser än faktiska resandemönster. Linjerna 176 och 177 mellan Ekerö och Danderyd kan sägas tillhöra typ 3 väster om Brommaplan och typ 2 öster om Brommaplan. Linje 677 uppfyller egentligen inte kriterier för tvärgående linjer, men räknas ändå.

Färg är en sak, men påstigning bak har en trafikal funktion. Linje 807 är av samma typ som linjerna 873 och 875, har fler resenärer, men trafikerar inte kommuncentrum. Om stombussar ska ha mer än en kosmetisk funktion så måste konceptet utgå från den trafikala verkligheten snarare än den politiska.

Det finns tunga linjer utanför Stockholms innerstad som varken tillhör typ 2 eller typ 3. Innan Tvärbanan och Citybanan öppnade var linje 515 ett sådant exempel. En gång i tiden trafikerades linjen till och med av spårvagnar! Dessutom kan linjer med lägre turtäthet ha en liknande funktion, t.ex. 50, 76, 77.

Det är nog av praktiska skäl man har bestämt vilka gränser det ska vara mellan stomlinjer och andra, helt enkelt för att det blir för flytande annars. Om linje X helt plöstligt blir blå för att den är på gränsen till något kriterium så kanske linje Y borde bli det också. Och då kanske man ska ta linje Z också...

[Enceladus]

I sommar blir det tillåtet att kliva på genom alla dörrar på samtliga blåbussar i Stockholms innerstad (linjerna 1, 2, 3, 4 och 6), och barnvagn räknas fortfarande som giltig biljett. Borde SL passa på att kopiera Ruters lysande dörrar på stadsbussarna i Oslo? Stockholms nya tunnelbanevagn C30 har ju något liknande.

[Coppas]

Vet inte hur det fungerar exakt hos Ruter i Oslo, men det kan vara så att just dessa bussar ägs av Ruter själva och då blir det enklare. Jämför med att C30-tunnelvagnarna i SL-trafiken ägs av trafikförvaltningen. De är ju inte heller avsedda att rulla på andra håll än i Stockholms tunnelbanetrafik. Personligen tycker jag mest att detta med ljus vid dörrarna känns som en gimmick och ytterligare en sak som ska underhållas/kan gå sönder.

Möjligen sedan att LED-belysning för dörrarna skulle kunna läggas in som ett funktionskrav i framtida avtal inom SL-busstrafiken. Att däremot eftermontera något sådant i samtliga befintliga bussar skulle dels sannolikt vara svårt, dels kosta stora summor. Utöver det skulle det behöva till en offentlig upphandling. Sedan är normalt audiella system både enklare och mer effektiva. Speciellt som de även är användbara för trafikanter med olika syndefekter. T.ex. de med viss färgblindhet och de som är helt blinda har inte så mycket nytta av att se om dörrarna lyser (med fast sken eller blinkande) med rött, grönt, blått eller annat annat ljus.

Med tanke på att det sedan är busstrafikoperatörerna som äger bussarna, och flyttar dem än hit, än dit inom norden (inom ramen för vad Bus Nordic anger) så skulle det även uppstå andra praktiska och logistiska problem.

[Odd]

Borde SL passa på att kopiera Ruters lysande dörrar på stadsbussarna i Oslo?

Tillför det ett värde som motsvarar minst kostnaden för drift och underhåll av funktionen?

[/jes]

Borde SL passa på att kopiera Ruters lysande dörrar på stadsbussarna i Oslo?

Tillför det ett värde som motsvarar minst kostnaden för drift och underhåll av funktionen?

Skånska Trafik AB (dotterbolag inom Linjebuss-koncernen) körde stadstrafiken i Lund, Trelleborg, Ystad, Landskrona och Kristianstad (om jag minns rätt). Trafiken bedrevs kommersiellt utan subventioner fram till 70-talet. För att hålla nere kostnaderna hade man basversionen av CR76, till exempel inga fotocellstyrda utgångsdörrar. Sådant "tjafs" kostade bara pengar att underhålla med risk för stillestånd enligt dåvarande VD. En annan princip för att hålla nere kostnaderna, påstod man, bussen följde föraren så långt som möjligt. Samma förare och buss för att hålla koll på hur bussarna kördes och därmed slitaget.