Bussbranschen blöder

[Thomas Lange]

I ett pressmeddelande skickar bussbranschen nu ut nödrop:

För att bli en bransch i balans behöver svensk bussbransch ett tillskott på över en miljard kronor. Det visar siffror som PriceWaterhouseCoopers nu tagit fram baserade på de senast inlämnade årsboksluten till Patent- och registreringsverket. Arbetet är en uppföljning på tidigare års rapporter om bussbranschens ekonomi.

-De här siffrorna visar svart på vitt vad vi inom branschen länge påpekat - dagens busstrafik bär inte sina egna kostnader. Branschens dåliga ekonomi har visat sig även tidigare år. Det har redan lett till ökade kostnader för kollektivtrafik runt om i landet - och kostnaderna kommer öka än mer, säger Jan-Erik Kjellberg, förbundsdirektör på BR.

Orsakerna till branschens dåliga ekonomi är flera. Dels är det en effekt av en alltför stark kostnadsfixering i den offentliga upphandlingen där bussföretagen riskerar att prismässigt konkurrera ihjäl varandra. Dels är det en kvardröjande effekt av de avtal som tecknades under andra halvan av 90-talet och som inte gav kompensation för de stora höjningarna av fordons- och drivmedelsskatterna som staten lade på branschen. Skattehöjningar som har lett till ett flertal företagsnedläggelser, konkurser och sviktande ekonomi bland bussföretagen.

Svensk linjetrafik olönsam
-Under det senaste året har vi visserligen sett ljusningar vad gäller anbudspriserna men tyvärr har detta ännu inte avspeglat sig i bussföretagens ekonomiska resultat. Jag tror vi får vänta ytterligare ett eller annat år innan branschen kan visa upp ett nollresultat, säger Jan-Erik Kjellberg.

Men nollresultat räcker inte - en sund bransch måste ge en rimlig avkastning på satsat kapital och för detta krävs mer pengar till bussföretagen. Det rör sig enligt BRs och PriceWaterhouseCoopers beräkningar om 1,2 miljarder kronor för att få samhällets "blodomlopp" - bussar i kollektivtrafik - att uppvisa en sund ekonomi igen.

-Våra siffror visar att det är bråttom med förslag till förändringar för svensk kollektivtrafik - annars kommer vi sannolikt få se flera bussföretag i konkurs snart. I sammanställningen kan man se att de tre största bussföretagen med en marknadsandel på drygt 50 procent ensamma står för ett underskott på 500 miljoner kronor. Dessa företag ägnar sig uteslutande åt upphandlad linjetrafik. Det visar att det är inom den sektorn som bussbranschens stora problem finns, menar Jan-Erik Kjellberg.

Mer information på bussbranschens webbplats:
http://www.bussbranschen.se/Pressreleaser/021106.htm

[Niklas Karlsson]

Visst är det synd om bussbranschen! Kanske är det dags att börja ta betalt för vad det faktiskt kostar att köra buss.

Det ligger säkert något i att konkurrensen vid upphandlingar om kollektivtrafiken i de större städerna gör att bussbolagen får små vinstmarginaler. Men inte kan de väl vara så kortsynta att de lägger sig på förlust och hoppas på att staten går in med mellanskillnaden! Det verkar ju löjligt!

Personligen tror jag att bussbranschen förhävt sig i sina försökt att konkurrera med tåget på de långa sträckorna. I sin iver att framställa bussen som billigare än tåget (vilket den egentligen inte är i de stora relationerna) har de tagit ut mycket lägre avgifter än de nog bort. Avgifterna täcker därför inte kostnaderna för busstrafiken (t.ex. miljökostnader) och då går det som det går när staten försöker korrigera den orättvisa kostnadsfördelningen mellan vägtrafik och järnvägstrafik.

Järnvägstrafiken betalar visserligen inte heller fullt ut de kostnader den åsamkar samhället, men det betalar en mycket högre andel av sina kostnader än vad bussbranschen gör med sina. Det är på tiden att våra politiker nu stegvis försöker skapa en någorlunda rättvis konkurrenssituation mellan bussar och tåg. Jag tror att vi får se fler kostnadsökningar för bussbolagen framöver.

De seriösa bolagen kan naturligtvis ta ut vad det kostar av sina kunder. Om kunderna inte vill betala det beror det väl på att man inte erbjuder en tillräckligt attraktiv tjänst. Har vi marknadsekonomi så har vi.

I takt med att bussbolagen betalar allt mer av de kostnader de pådyvlar det allmänna (i form av slitage på vägar, ökat antal skadade och dödade i trafiken, miljöbelastning, bullerproblem o.s.v.) kan vi räkna med att resenärerna kommer att strömma över till den spårburna trafiken som - relativt sett - behöver mindre höjningar av avgiften för att täcka de ökade kostnaderna. Detta är lönsamt för samhället och det vore direkt kontraproduktivt om staten ginge in med allmänna medel för att försöka motverka den ekonomiskt naturliga reaktionen. Hittills har det gått åt pipan varje gång staten försökt blanda sig i marknadsekonomin.

Jag är helt övertygad om att bussbranschen har en ljus framtid. Men man måste börja stå för sina egna kostnader. Det är allt. Kanske sötebrödsdagarna är slut, men marknaden är inte utdöd för det.

[Dennis Sigward]

När skall vi inse att vissa industrier inte orkar med när det gäller vinster. Kollektivtrafiken är väl vad som kallas Utility när det gäller deras ansvar för mobilitet inom Sverige. Bussen, Spårvagn & Tåg måste konkurrera med bilisten inte med varandra.
Svenska Staten måste inse var ligger den s.k. bottomline. Vad kostar det Nationen Sverige varje år när kollektivtrafiken inte kan konkurrera med bilisten. Jag säger inte att förbjuda bilåkning, men det skulle vara till bilistens fördel om kostnaden honom/henne att en Tåg/Buss resa skulle bli lägre än kostnaden att köra. Hur mycket skulle Staten inspara i andra utgifter om kollektivtrafiken subventionerades till en viss nivå av service och bekvämlighet som önskades av de resande?

Vad händer till alla som INTE kan eller vill köra sin egen bil? Det finns handikappade som behöver ha lika rättighet att röra sej som en bilist kanske har. Om Bussbranchen går omkull vem kommer att plocka up spillrorna? Jag tror bottomline är att skattebetalare får punga ut med kostnaderna i vilket fall som helst. Vilket är billigare?

I kollektivtrafiken måste alla National kostnader och insparande inräknas. Vägar som måste byggas,utökas. skötas. Miljöskador o.s.v om inte subventionerna tilldelas. Vägkostnaderna kanske blir dubblet högre för skattebetalarna än en subvention.

Jag hoppas ni förstår vad jag menar.


mvh Dennis

[Ulrik Berggren]

Niklas skriver
Personligen tror jag att bussbranschen förhävt sig i sina försökt att konkurrera med tåget på de långa sträckorna.

Detta motsäges dock av ett avsnitt ur BRs pressmeddelande

BR skriver
Orsakerna till branschens dåliga ekonomi är flera. Dels är det en effekt av en alltför stark kostnadsfixering i den offentliga upphandlingen där bussföretagen riskerar att prismässigt konkurrera ihjäl varandra. Dels är det en kvardröjande effekt av de avtal som tecknades under andra halvan av 90-talet och som inte gav kompensation för de stora höjningarna av fordons- och drivmedelsskatterna som staten lade på branschen. Skattehöjningar som har lett till ett flertal företagsnedläggelser, konkurser och sviktande ekonomi bland bussföretagen.

Personligen tolkar jag detta som att det är just långlinjerna som bussföretagen verkligen tjänar något på, eller har jag missförstått totalt?

[Niklas Karlsson]

Det är alldeles riktigt, som Dennis skriver, att vissa branscher är av allmännyttig karaktär, t.ex. kollektivtrafiken, och därför kan behöva stöd från det allmänna för sin existens. Som jag ser det fungerar det just på det sättet. Genom att kollektivtrafikföretagen (som ju finansieras med skatter och biljetter) betalar till bussbolag (och andra trafikutövare) kan sådan verksamhet bedrivas på företagsekonomiska villkor, trots att marknaden i sig inte skulle ge tillräcklig lönsamhet utan skattesubventionerna.

Detta gäller dock för kollektivtrafiksektorn som sådan. Det kan inte vara ett självändamål att just bussbolagen ska gynnas särskilt. Den trafikutövare som kan erbjuda tjänsten billigast (även med hänsyn till "dolda" samhällskostnader som t.ex. miljöpåverkan) ska få uppdraget. Råkar bussen vara billigast så må det vara hänt, men den ska i så fall vara det på egna meriter och inte därför att den subventioneras gentemot den spårburna trafiken.

För övrigt anser jag det vara självklart att även privatbilismen måste börja betala för de kostnader den åsamkar samhället. Den privata biltrafiken är ju, om möjligt, ännu mer subventionerad än busstrafiken. Ta bara en sån sak som att många har gratis parkering på jobbet. Tänk om de skulle betala för vad det kostar att ha bilen stående på dyr stadsmark under hela dagen. Då skulle det bli betydligt billigare att åka kollektivt.

Det jag försöker säga är alltså att bussen verkligen behövs, men vi kan inte rädda den på bekostnad av annan kollektivtrafik. Räddningen måste komma i att fler lämnar bilen hemma och i stället åker kollekitivt på sina resor.