Betalningar kostar – men olika mycketOdd skrev: ↑lördag 11 mars 2023 8:51 Då de allra flesta är uppkopplade och kan genomföra transaktioner online i Sverige, så fungerar Swish och liknande tjänster minst lika bra som e-kronor. E-kronan riskerar att bli utdaterad innan den ens är införd och låser dessutom in oss i en teknik som kommer att bli föråldrad väldigt snabbt.
Anser inte skribenten att kostnaden för att betala med Swish i fysisk butik är onödigt hög, för att inte tala om autogirobetalningar? Det behövs helt klart billigare alternativ, men den svenska bankkartellen släpper inte in konkurrenter frivilligt. Arlanda Express visar hur dyrt det kan bli med privat infrastruktur.Riksbanken skrev:I Riksbankens kostnadsstudie som publiceras samtidigt som denna kommentar uppskattar man att betalningarna i Sverige år 2021 innebar en total samhällsekonomisk kostnad på 0,93 procent av BNP. Det motsvarar 51 miljarder kronor eller närmare 5 000 kronor per invånare i Sverige.
[...]
Den samhällsekonomiska enhetskostnaden, det vill säga kostnaden per transaktion, för en Swishbetalning i fysisk butik är 7,4 kronor. Det är nästan dubbelt så mycket som för en betalning med debetkort. Swish har dock ännu inte fått fullt genomslag i den fysiska handeln. Det är många butiker och andra näringsidkare som inte accepterar Swish, och bland dem som gör det är Swishbetalningarna ofta inte helt integrerade med kassasystemet. Därför tar det ofta längre tid att göra en Swishbetalning i en fysisk butik än en kortbetalning. Detta är en viktig förklaring till varför Swishbetalningar fortfarande används i låg utsträckning och har relativt hög samhällsekonomisk enhetskostnad jämfört med andra digitala betalsätt i fysiska butiker. Med effektivare betalningslösningar på fysiska försäljningsställen skulle den samhällsekonomiska kostnaden för Swishbetalningar kunna bli lägre än idag.
[...]
Om vi studerar några enskilda betalningssituationer med utgångspunkt i räkneexemplet ovan ser vi fler intressanta skillnader. De samhällsekonomiska kostnaderna för betalningar mellan privatpersoner skulle exempelvis kunna minska med 44 procent om samtliga betalningar gjordes med omedelbara betalningar som Swish eller eventuella nya tjänster för omedelbara betalningar. Kostnaderna för betalningar i fysisk butik skulle i sin tur kunna minska med 27 procent om samtliga betalningar gjordes med debetkort. Det kan vara värt att påminna sig om att det för bara några år sedan tog betydligt längre tid att betala med kort i en fysisk butik eftersom det krävdes att du satte i eller drog ditt kort samt slog din pinkod oavsett köpbelopp. Numera räcker det ofta att blippa sitt kort för att betala, vilket har bidragit till att kortbetalningar i butik går avsevärt snabbare. Enligt Riksbankens senaste två kostnadsstudier har tiden för en kortbetalning i butik sjunkit från 25 sekunder 2009 till 12 sekunder 2021. Om samtliga betalningar online gjordes med Swish skulle de samhällsekonomiska kostnaderna kunna minska med 25 procent. Slutligen skulle kostnaderna för återkommande betalningar från privatpersoner till företag minska med 56 procent om alla autogirobetalningar ersattes av återkommande kortbetalningar.
I dagsläget är Swish det enda betalsättet i Sverige som erbjuder omedelbara betalningar. Sedan maj 2022 erbjuder Riksbanken ett system för att avveckla omedelbara betalningar – RIX-INST – som gör det möjligt för banker och andra aktörer att erbjuda tjänster för omedelbara betalningar. På sikt kommer vi därför potentiellt att kunna se en rad nya aktörer och tjänster utöver Swish som erbjuder omedelbara betalningar. Det styrs dock helt av vilka tjänster som marknadsaktörerna väljer att utveckla. Ett exempel på en ny tjänst skulle kunna vara att betala räkningar med omedelbara betalningar. En sådan tjänst skulle kunna bidra till lägre samhällsekonomiska kostnader eftersom räkningsbetalningar med digitala gireringar har en relativt hög samhällsekonomisk kostnad per transaktion.
[...]
Vidare är inkludering på betalningsmarknaden ett viktigt värde. En digitaliserad betalningsmarknad gör det svårt för människor att göra betalningar om de befinner sig i ett digitalt utanförskap, men också för personer som exempelvis saknar ett betalkonto eller ett BankID och därmed inte släpps in på den digitala betalningsmarknaden. Därmed behövs icke-digitala betalsätt och betalsätt som inte förutsätter tillgång till bankkonto och BankID. Vår slutsats är dock att man både kan förbättra inkluderingen på betalningsmarknaden och samtidigt sänka samhällets kostnader för betalningar genom att satsa på digital inkludering, som gör det möjligt för fler att betala digitalt.
I dag skulle handeln ha slutat med kontanter. Så varför blev det inte så?
Storbankerna har prissatt sina digital tjänster precis under kostnaden för fysiska kontanter. Konkurrensen fungerar. Digitala kontanter blir däremot i princip gratis att använda. Därför satsar de svenska storbankerna på att lobba sönder e-kronan. Problemet är dock att Sverige konkurrerar med andra länder.CS skrev: I dag är dagen då Sveriges butiker skulle ha slutat ta emot kontanter för att det var olönsamt. Det förutspådde forskare 2018. Men Niklas Arvidsson tycker att de hamnade ganska rätt i sina beräkningar även om de flesta fortfarande tar emot kontanter.
[...]
– Troligen kommer man säga att Riksbanken även fortsättningsvis ska ge ut kontanter i den omfattning marknaden behöver. Det är vad som sägs om e-kronan som är det mest spännande men rimligen kommer utredningen att föreslå att riksbankslagen görs om och en e-krona ges ut.
[...]
Även om e-kronans väg till succé inte är självklar så kommer de digitala betalningsalternativen – som kort, mobila betalningar och Swish – att på sikt slå ut kontanter enligt Niklas Arvidsson.
Baltiska bankskatter en smocka mot SEB och Swedbank
Flera länder har tröttnat på övervinsterna i bankbranschen. Och då har de svenska storbankerna betydligt högre vinster per kund än de spanska...Di skrev:De båda baltiska länderna är dock inte ensamma om att vilja beskatta bankernas intäkter. I Spanien ska bankerna betala en extra skatt på 4,8 procent på ränte- och provisionsnetto över 800 miljoner euro. Storbankerna Santander och BBVA har sagt i media att de överväger att överklaga den temporära skatten. Även Caixabank, där spanska staten är näst största ägaren, vill bestrida skatten i domstol. Detta då Caixa anser att skatten saknar rättslig grund och skapar ojämlikhet mellan inhemska och utländska banker som är verksamma i Spanien.