Plattformsdörrar i Stockholms T-bana

Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl.

Moderatorer: Jourmaster, Infomaster

Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Användarens profilbild
M224
Inlägg: 5759
Blev medlem: måndag 13 januari 2003 16:38
Ort: Stockholm

Re: Plattformsdörrar i Stockholms T-bana

Inlägg av M224 »

Biljettkontroll idag igen. Linje 14 (på tåget).
Enceladus
Inlägg: 9737
Blev medlem: torsdag 29 juni 2017 18:23

Re: Plattformsdörrar i Stockholms T-bana

Inlägg av Enceladus »

M224 skrev: onsdag 03 augusti 2022 22:56 Jag tror att mycket har att göra med att biljettkontrollanterna håller till i Marievik. Nästan varje gång jag ser dem aktiva är det på Liljeholmen, Hornstull och på tågen längs södra delen av röda linjen.
ISS, som sköter biljettkontrollen på uppdrag av SL, har sitt huvudkontor vid Liljeholmskajen. Det är väl naturligt att kontrollanterna gör kontroller på väg till och från kontoret. Jämför exempelvis med bussoperatörer som brukar föreslå att deras busslinjer ska dras till depåerna för att slippa obetald tomkörning.
Enceladus
Inlägg: 9737
Blev medlem: torsdag 29 juni 2017 18:23

Re: Plattformsdörrar i Stockholms T-bana

Inlägg av Enceladus »

Ny AI-teknik ska minska självmord i SL-trafiken
DN skrev:Den mest effektiva metoden för att motverka olyckor på en specifik station är så kallade plattformsbarriärer. De återfinns i kollektivtrafiken i flera storstäder runt om i världen. I exempelvis Köpenhamn finns sedan 20 år förarlös tunnelbana med säkerhetsväggar i glas på alla stationer. Förutom att barriärerna, sånär som på vissa klämolyckor, praktiskt taget omöjliggör allvarliga tillbud så förbättrar de arbetsmiljön för både tågförare och stationspersonal.

I Stockholm har frågan diskuterats i mer än ett decennium för tunnelbanan. Det har resulterat i några avblåsta försök, men det är allt. Stockholm Odenplan och Stockholm City på Citybanan är i nuläget de enda stationerna i kollektivtrafiksystemet som har barriärer. Där har inga påkörningar alls inträffat sedan invigningen 2017.
Här är en intressant artikel om olyckor i spårtrafiken. Plattformsbarriärer sägs vara "den mest effektiva metoden" för att motverka dessa. Exempelvis har inga påkörningar alls inträffat på Citybanans nya stationer, trots att antalet resenärer är mycket stort. Som vanligt nämns Köpenhamn som förebild.
DN skrev:Rickard Bracken, generalskereterare för Suicide Zero, påpekar att många självmordsförsök är impulshandlingar.

– Blir du stoppad i det ögonblicket av en sån här barriär så går de flesta inte vidare och försöker någon annanstans. Det är en väldigt skyddande åtgärd. Det finns ordentligt med forskning som visar det.
Färre självmord i spårtrafiken innebär inte nödvändigtvis fler självmord på andra platser. Forskning visar att plattformsbarriärer räddar många liv.
DN skrev:– Det ärliga och osminkade svaret är att det är dyrt och svårt, säger han och konstaterar att det fanns ett beslut på att bygga barriärer i Bagarmossen och att investeringskostnaden då låg på drygt 100 miljoner kronor.

– Multiplicerar du det med antalet stationer så får du en väldigt hög summa som då ska klämmas in i alla investeringsbehov som regionen har, säger Tomas Eriksson, men påpekar att barriärer troligen kan bli aktuellt på den planerade tunnelbanelinjen mellan Älvsjö och Fridhemsplan eftersom ambitionen är att den ska trafikeras av förarlösa tåg.
Det är emellertid osannolikt att regionen bygger plattformsbarriärer på gamla stationer i närtid. Statlig medfinansiering eller nya föreskrifter skulle kanske ändra kalkylen. Artikelns kommentarer är dock skeptiska till en AI-lösning:
Erica Ängfors skrev:Den som verkligen planerar att hoppa framför tåget, står antagligen en bit från spåret, och kliver/springer fram när tåget redan är på väg in på stationen - och i det läget hjälper inget nödbromssystem i världen.

Nota bene också att friktionen stål-stål är extremt låg. Detta, i kombination med fordonets vikt - 232 ton/enhet, 464 ton + passagernas vikt, för ett helt tåg - resulterar i en mkt lång bromssträcka.
Carl Boström skrev:Ärligt talat, för mig är det inte självmordsförsök som får mig att önska dörrar och inkapslad perronger utan att de resandes miljö förbättras enormt. Inga ljud, bromsdamm, mm på perongen.
Användarens profilbild
Fyrgeit
Inlägg: 264
Blev medlem: onsdag 13 januari 2021 19:21

Re: Plattformsdörrar i Stockholms T-bana

Inlägg av Fyrgeit »

Om flera år när det bara är C30 på röda tycker jag man borde testa att installera halv- eller helhöga dörrar exempelvis vid Alby, så kan man installera de på södergående spåret en sommar och köra tågen på de andra två under tiden.
Diripsi
Inlägg: 550
Blev medlem: torsdag 16 maj 2019 14:11

Re: Plattformsdörrar i Stockholms T-bana

Inlägg av Diripsi »

Nej. Det får vara nog med tramsig experimentverkstad, lägg pengarna på verkliga förbättringar av kollektivtrafiken istället.
BSB101
Inlägg: 2973
Blev medlem: tisdag 17 augusti 2010 7:43
Ort: Sollentuna

Re: Plattformsdörrar i Stockholms T-bana

Inlägg av BSB101 »

Att minska risken att folk, frivilligt eller ofrivilligt, hamnar på spåren ser jag både som verkliga och bra förbättringar av kollektivtrafiken. Om man även bygger helväggar, som på Citybanan, borde även inomhusmiljön på inomhusstationerna bli bättre.
Skriv svar