Kontantlösa butiker

[BSB101]

I en liten artikel i Dagens Nyheter 31/7 refereras till en attitydundersökning av Sifo som pekar på att allt fler svenskar vill ha kvar kontanter som betalningsmedel . Det är en ökning från 68% 2018 till 73% 2021, 78 % Februari 2022 och 81% i Maj 2022
Mest positiva är åldersgrupp 65-79år där 90 % vill ha kvar kontanter men störst ökning av positiva är det i åldersgrupp 18-29år med en ökning från 56% 2018 till 72 % i nutid.
Orsak till de markanta ökningarna anges som ökad krisinsikt hos folk.

Bra att folk blivit mer krismedvetna även om det fortfarande ligger på en låg nivå inom många områden. Sedan gäller det att även vissa sin krismedvetenhet i vardagen och använda kontanter istället för att kräva att "någon annan ska lösa det".

[Odd]

I en liten artikel i Dagens Nyheter 31/7 refereras till en attitydundersökning av Sifo som pekar på att allt fler svenskar vill ha kvar kontanter som betalningsmedel . Det är en ökning från 68% 2018 till 73% 2021, 78 % Februari 2022 och 81% i Maj 2022
Mest positiva är åldersgrupp 65-79år där 90 % vill ha kvar kontanter men störst ökning av positiva är det i åldersgrupp 18-29år med en ökning från 56% 2018 till 72 % i nutid.
Orsak till de markanta ökningarna anges som ökad krisinsikt hos folk.

Bra att folk blivit mer krismedvetna även om det fortfarande ligger på en låg nivå inom många områden. Sedan gäller det att även vissa sin krismedvetenhet i vardagen och använda kontanter istället för att kräva att "någon annan ska lösa det".

Det underlättar ju om näringsidkaren i fråga inte har förbjudit kontanter, förstås....

[BSB101]

I en liten artikel i Dagens Nyheter 31/7 refereras till en attitydundersökning av Sifo som pekar på att allt fler svenskar vill ha kvar kontanter som betalningsmedel . Det är en ökning från 68% 2018 till 73% 2021, 78 % Februari 2022 och 81% i Maj 2022
Mest positiva är åldersgrupp 65-79år där 90 % vill ha kvar kontanter men störst ökning av positiva är det i åldersgrupp 18-29år med en ökning från 56% 2018 till 72 % i nutid.
Orsak till de markanta ökningarna anges som ökad krisinsikt hos folk.

Bra att folk blivit mer krismedvetna även om det fortfarande ligger på en låg nivå inom många områden. Sedan gäller det att även vissa sin krismedvetenhet i vardagen och använda kontanter istället för att kräva att "någon annan ska lösa det".

Det underlättar ju om näringsidkaren i fråga inte har förbjudit kontanter, förstås....

Det som underlättar är att folk använder kontanter istället för att "någon annan" ska lösa det. Men att ta eget ansvar verkar inte vara på modet idag.

[Odd]

...Det underlättar ju om näringsidkaren i fråga inte har förbjudit kontanter, förstås....

Det som underlättar är att folk använder kontanter istället för att "någon annan" ska lösa det. Men att ta eget ansvar verkar inte vara på modet idag.

Beskriv vad du menar med det. Om jag försöker använda kontanter hos en näringsidkare som har förbjudit kontanthantering, på vilket sätt har det gjort att jag inte tar eget ansvar? Det är ju näringsidkaren som negligerat sitt ansvar att se till att kontanthanteringen fungerar i företaget!

[BSB101]

...Det underlättar ju om näringsidkaren i fråga inte har förbjudit kontanter, förstås....

Det som underlättar är att folk använder kontanter istället för att "någon annan" ska lösa det. Men att ta eget ansvar verkar inte vara på modet idag.

Beskriv vad du menar med det. Om jag försöker använda kontanter hos en näringsidkare som har förbjudit kontanthantering, på vilket sätt har det gjort att jag inte tar eget ansvar? Det är ju näringsidkaren som negligerat sitt ansvar att se till att kontanthanteringen fungerar i företaget!

Som säljare, om man vill fortsätta sälja, anpassar man sig till vad kunderna efterfrågar. Att som kund efterfråga sak A men sedan göra B gör att säljaren kommer anpassa sig efter B. Om man vill att butiker ska ta kontanter, vilket majoriteten av butikerna gör, så får man se till att använda kontanter, svårare än så är det inte.

[Lennart Petersen]

På nyheterna syns någon som stoppats på Arlanda med 25 mkr i kontanter vilket antas ha kriminellt ursprung. Personen misstänks ha fört ut 68mkr i kontanta belopp. Det syns bilder på en resväska med inplasstade sedelbuntar av ocirkulerade sedlar.
Men vilken bank tillhandahåller sådana svindlande belopp ?
https://www.expressen.se/nyheter/krim/a ... -miljoner/

[Enceladus]

Di:s experter om uppmärksammade bedrägeridomen: ”Kan få stora effekter”

Kunden som förlorade 400.000 kronor i ett avancerat bedrägeri ska nu ersättas av banken som stod bakom det digitala bank-id som laddades ned. Det slog Högsta domstolen fast i en uppmärksammad dom. Bedrägeriet var så raffinerat att kunden inte kan lastas för att ha blivit grundlurad anser domstolen.

”Det här kan få stora effekter för hur bank-id används framöver. Grundrådet är förstås att aldrig ladda ned ett bank-id på andras uppmaning”, säger Jenny Petersson, privatekonomisk reporter på Di.

Utmärkt att storbankerna måste ta ansvar. Det är ju de som säkerställer sina användares identitet, och tar också bra betalt för det.

[Odd]

Än en gång blottas bristerna i Klarnas affärsmodell , där man trots en intäktsökning på 1,2 miljarder jämfört med motsvarande period i fjol, samtidigt ökar förlusterna med 4,4 miljarder. Detta trots initierade sparprogram och sparkad personal.

Samtidigt fortsätter kreditförlusterna, som detta kvartal uppgick till närmare 2,9 miljarder kr. Sammantaget har företaget förbrukat knappt två tredjedelar av det tillskott man fick in i en investeringsrunda tidigare i somras.

De stramare ekonomiska tiderna kommer visserligen att öka intäkterna, men endast initialt, då folk ju måste betala tillbaka nån gång. Problemet är ju att de som behöver köpa på krita i allmänhet tillhör den gruppen som inte har råd att betala med egna pengar och har man från början inte råd att betala med egna pengar så skulle man ju egentligen aldrig ha köpt det man då köper. Och det är väl där affärsmodellen spricker. Till det kommer de dåliga tiderna....

Hade jag varit en näringsidkare med Klarna som affärspartner så skulle jag känna att det vore hög tid att se sig om efter en annan betalpartner...

[Odd]

Även Andreas Cervenka på Aftonbladet har funderingar på Klarnas ekonomiska upplägg, och undrar lite om det rimliga i att staten, genom insättningsgarantin, får stå för fiolerna om Klarna går omkull. Och om Klarna går omkull, och det visar sig att Klarna har Ebberödat, så kommer staten få ersätta upp till 69 miljarder skattepengar genom insättningsgarantin, för vem tackar nej till att låna för 0% ränta och få 1% ränta för pengarna i samma bank....

[Odd]

Nu har även Finansinspektionen dragit öronen åt sig. Klarna har ju tidigare klagat på den upplevda orättvisa att FI har krävt större avsättning av den buffert av kapital (den s k kapitalnivån) som skall se till att verksamheten inte kraschlandar när det går åt helsike. Nu visar det sig att FI inte bara hade rätt, utan även troligen underestimerat behovet av denna buffert för just Klarna. SvD frågar FI om Klarnas banktillstånd kan dras in om de inte uppfyller kraven, och de nekade inte att så kan bli fallet.

Man kan ju alltid hoppas att det blir ett post-Klarna, där regler ser till att sätta stopp för skadlig kreditgivning. De stora bankerna ägnar sig även de åt denna verksamhet men har hittills klarat sig tack vare sina marginaler på främst bolån och att de inte lånar ut till folk som inte har råd att betala tillbaka. Förhoppningsvis kan en skärpning av bostadsfinansiering ske så småningom så att bostadens värde motsvarar dess värde och inte blir en spekulationspjäs.

[Lennart Petersen]

Så hände det man befarat: i går kväll fungerade inte kortet vid matköpet. Först kom ”köpet avbröts” sedan tre gånger i rad ”transaction medges ej”.
Ringde banken som inte ku de ge någon förklaring mer än att tre transaktioner med exakt samma belopp fanns som förbehåll.
I dag redde banken ut det mer noggrannt och det tycks ha varit något problem som drabbat fler än jag. Inga debiteringar finns kvar på kontot i dag.
Och kortet funkade i dag.
Men stor tacksamhet til Hemköp som fortfarande tar kontanter.

[dr Cassandra Nojdh]

Di:s experter om uppmärksammade bedrägeridomen: ”Kan få stora effekter”

Kunden som förlorade 400.000 kronor i ett avancerat bedrägeri ska nu ersättas av banken som stod bakom det digitala bank-id som laddades ned. Det slog Högsta domstolen fast i en uppmärksammad dom. Bedrägeriet var så raffinerat att kunden inte kan lastas för att ha blivit grundlurad anser domstolen.

”Det här kan få stora effekter för hur bank-id används framöver. Grundrådet är förstås att aldrig ladda ned ett bank-id på andras uppmaning”, säger Jenny Petersson, privatekonomisk reporter på Di.

Utmärkt att storbankerna måste ta ansvar. Det är ju de som säkerställer sina användares identitet, och tar också bra betalt för det.

Den där DI -podden var bland det tramsigaste jag har hört, bl.a. kallar de det inträffade för "investeringsbedrägeri" vilket det inte alls är fråga om, utan ett helt vanligt vishing-bedrägeri. Egentligen är upplägget det vanliga, någon ringer upp och påstår sig representera någon eller något som tros vara relevant för offret, kräver en inloggning med bankid och hotar med avsevärda rättsförluster eller materiella förluster om inte detta görs omgående. Jag är faktiskt förvånad över att HD tagit upp detta eftersom jag tycker att bedrägeriupplägget följer handboken. Det som ev. avviker är att det genomfördes via två telefonsamtal, samt att det gjordes en hänvisning till GDPR, som var ett nytillkommet begrepp då (falska hänvisningar till brev som påstås ha skickats ut är också tämligen vanligt förekommande). Å andra sidan kan man egentligen tänka sig att bedragaren hänvisar till i stort sett vad som helst som offret ev. kan tänkas inte känna till. Så tillvida är detta inget "avancerad upplägg" utan högst ordinärt.

Det som väl offrets advokat skjutit in sig på är att få HD att pröva det rätt egendomliga "särskilt klandervärt"-rekvisitet, som måste vara uppfyllt för att offret inte ska ersättas av banken. Som framgår av domen är detta ett begrepp som Sverige har hittat på själv och som inte finns i den grundläggande EU-rätten. Se vidare betaltjänstlagen SFS 2010:751, 5 kap. 3§ 2:a stycket. Som vanligt i modern lagstiftning har lagstiftaren här infört ett rekvisit men undvikit att beskriva när det är uppfyllt - det smiter man undan och överlämnar med varm hand till "rättstillämpningen".

Dessutom råder enligt HD här omvänd bevisbörda, mot vad som är normalt i tvistemål. Här är det svaranden (banken) som ska visa att kärandeparten (offret) har förfarit särskilt klandervärt. HD utvecklar en avsevärd brännvinsadvokatyr i domskälen. Man talar om "krävdes brådskande åtgärder",
"(käranden) uppfattade bedragaren som en lugn och seriös banktjänsteman som gav förklaringar som (käranden) uppfattade som rimliga till de frågor han ställde", "bygga upp ett förtroende hos (käranden)". Kort sagt helt vanliga element i ett vishingbedrägeri. Ändå kommer HD fram till att käranden utsatts för ett ""förslaget bedrägeri". Domskälen avrundas med

Det är emellertid inte bevisat att han i samband med de båda samtalen avsiktligen lämnade ut koderna till en obehörig person. Det kan inte heller anses bevisat att MT agerade som han gjorde med insikt om att det fanns en risk för de obehöriga transaktioner som kom att utföras. Det har alltså inte varit fråga om ett sådant agerande som krävs för att en konsument ska anses ha handlat särskilt klandervärt

Domen: https://www.domstol.se/globalassets/fil ... 23-21.pdf/

Det är utomordentligt svårt att utifrån de anförda domskälen förstå vad det är som skiljer detta fall från ett vishingbedrägeri av "normalgraden". Det är ju ungefär såhär det brukar gå till. Prejudikatsvärdet av denna dom förefaller alltså begränsat. Möjligen kan man hävda att den syftar till att sätta press på bankerna att förbättra sin autenticering, annars kan man man lika gärna kunna hävda att den underlättar för bedragarna. Mycket vore förstås vunnet om man inte i något fall kunde initiera en autenticering enbart genom att knappa in ett personnummer, i fallet mobilt bankid genom att alltid kräva QR-kod för detta. Här är ett exempel på en bank som inte tycker att det är nödvändigt: https://danskebank.se/privat/kundservic ... in=pbmobid
Inte heller Försäkringskassan tycker det, för att ta ett exempel utanför finanssektorn: https://www.forsakringskassan.se/logga-in#/

Här är en hyfsat bra översikt av vissa bankers säkerhetsnivå när det gäller autenticering: https://mb.cision.com/Public/1113/33280 ... c81b5d.pdf

Här ser man också att bankerna, förutom bankid har en uppsjö av allsköns olika "dosor" som man kan lura bedrägerioffer att använda.

[Odd]

Gemensamt för många av dessa bedrägerier är att bedragarna lurar av offren bankid utan att offren ens har någon kännedom om det.
Genom ett modifierat man-in-the-middle-upplägg så har förövaren full kontroll över offrets identitet och, förutom att de för över de medel som finns på kontona, kan ta nya krediter och lån utan att offret får reda på det förrän det är för sent.

Här tycker jag att rättsväsendet skulle rikta in sig på penningtvättsdelen som jag anser att banken gör sig skyldig till när de utan vidare godtar en överföring som går utanför det mönster som de allra flesta offer normalt passar in i gällande banktransaktioner.

Men det är mer komplicerat än så, en hel del offer inser inte i tid att de faktiskt är utsatta för bedrägerier när det gäller investeringsbedrägerierna, och en del vill inte inse det eftersom det är så skambelagt att bli av med hela sin livs besparing. Därför kringgår många offer de normala betalningsvägarna där bedragarna målar upp bankerna som företag som vill klamra sig fast vid lönsamma kunder med nån konspirationsteori, och som vi har märkt de senaste åren så är den västerländska människan tämligen mottaglig för sådana teorier i allmänhet. Och i dessa fall kommer det inte att hjälpa alls vad lagstiftarna än gör.

[Odd]

Även i USA är den finansiella tillsynsmyndigheten orolig för den makt som Fintech har på marknaden, bland annat genom att det inte är tydliga gränser för ansvar.

Personligen anser jag att man skall ta bort möjligheten för företag att delegera ansvaret för de tjänster som anlitas för handel och finansiering. Den handlare som en kund köper en vara eller tjänst hos, skall vara förstahandsansvarig även för uppföljande hantera etc. Factoring och fakturabelåning mot privatmarknaden skall inte längre vara tillåtet och en handlare skall alltid få betalt först när kunden själv har betalat, så om du köper något på avbetalning som hanteras av ett tredjeparts finansbolag, så skall handlaren endast få betalt först när varje delbetalning har kommit in. På så sätt tvingar man ut risken på handlarna som därmed kan göra de finansiella överväganden som behövs för att erbjuda kunden finansiering.

[Odd]

Det har väl inte undgått någon att Swish ligger nere igen...
Detta hade aldrig hänt om de haft kontanter. Gynna kontantbetalning!

televerket.jpg (124.78 KiB) Visad 3165 gånger

[Enceladus]

Riksbanken testar e-kronan tillsammans med Israel och Norge

Modellen som testas förväntas möjliggöra omedelbara betalningar i digitala centralbankspengar mellan länder, med betydligt lägre kostnader än med de befintliga systemen.

Det var på tiden!

[Enceladus]

”Sverige måste införa en statlig e-legitimation”

Sverige, ett av världens rikaste, mest högteknologiska och digitaliserade länder och från årsskiftet även ordförandeland i EU, tillhör i dag minoriteten av EU-länder som saknar en allmänt tillgänglig e-legitimation på högsta säkerhetsnivå enligt EU-regelverket eIDAS. I det system med fyra nivåer som finns når bank-id och Freja e-id upp till nummer tre. Nu ligger förslag på EU:s bord om att kräva e-legitimation på högsta säkerhetsnivå i alla medlemsstater. Det behövs även i Sverige.

I dag är Sverige, Cypern, Grekland och Rumänien de enda EU-länder som saknar statlig e-legitimation. Frågan har utretts och beretts i Regeringskansliet sedan 2017. Myndigheten för digital förvaltning har nu ett uppdrag att senast 31 januari 2023 lämna förslag om framtagande och drift av en statlig e-legitimation. Längre kan vi inte vänta.

[...]

Detta kommer att bli en viktig slutsats i Betalningsutredningens slutbetänkande i mars, men frågan om säkerhet i vårt digitala samhälle är större än så. Den måste prioriteras högt av den nytillträdda regeringen, inte ”bara” på betalningsmarknaden utan för säkerheten och tryggheten i hela vårt samhälle.

Sverige är ett av fyra länder i EU som saknar en statlig e-legitimation. Den privata marknaden, dominerad av konservativa banker, har inte lyckats utveckla en e-legitimation på högsta säkerhetsnivå, vilket skapar för Sverige när EU skärper kraven. En säker e-legitimation är en förutsättning för digitala kontanter.

Därför är sparräntan så låg hos storbankerna

– Bankernas marginaler har gått ner lite, men å andra sidan får de in dubbelt så mycket eftersom räntorna har gått upp, så de tjänar jättemycket pengar just på skillnaden mellan vad de ger på sparkonto och vad de får in på bolån, säger Christina Sahlberg.

[...]

– Vi får samtal från kunder som ifrågasätter det, och då får vi bara förklara att bankerna inte har någon skyldighet enligt lag att höja de här sparräntorna utan det är upp till dem. De får ta sina egna affärsmässiga beslut, säger hon.

Storbankerna hotade med att bankskatten skulle leda till högre avgifter. Av detta blev intet. Istället minskade storbankernas vinstmarginaler på bolån med motsvarande belopp - storbankerna hade ju redan så höga avgifter som marknaden tolererade. Men nu tjänar storbankerna ännu mer på sparkonton...

[Lennart Petersen]

Enligt Svt-text så vill Riksbanken rädda kontanter och kräver en lag som säkrar möjligheten att använda kontanter
Problemet gäller både möjligheten att ta ut kontanter, när man fått en fysisk utbetalningsavi , och möjligheten att använda kontanter som betalningsmedel enligt Gabriela Guiborg enhetschef på Riksbanken.

[Odd]

Freja Eid är väl något som idag väl nästan kan betraktas som en statlig identifiering, i alla fall när det baseras på pass eller nationellt id-kort. Men det är även skillnad mot att just vara ett statligt elektroniskt id.

Jag tror faktiskt mer på att privata aktörer skall stå för tjänsten och en statlig institution (folkbokföringen) skall stå för identiteten.

[Enceladus]

Freja Eid är väl något som idag väl nästan kan betraktas som en statlig identifiering, i alla fall när det baseras på pass eller nationellt id-kort. Men det är även skillnad mot att just vara ett statligt elektroniskt id.

Jag tror faktiskt mer på att privata aktörer skall stå för tjänsten och en statlig institution (folkbokföringen) skall stå för identiteten.

Vem ska betala för kalaset? De svenska privata e-legitimationerna är fruktansvärt dyra. Ska EU-tjänster ta betalt av svenska användare eller ska Sveriges lekstuga finansieras av andra länders skattebetalare? I och för sig uppfyller de svenska privata e-legitimationerna inte ens EU:s säkerhetskrav...