Kontantlösa butiker

[Lennart Petersen]

Det går inte på nya prenumerationer. Det finns endast ett betalsätt och det är via Klarna.

Bonniergruppen gjorde en investering i Klarna för knappt två år sedan och det är väl en naturlig utveckling att DN då har Klarna som enda möjliga betalväg, det gynnar ju moderbolagets investering, så att säga.

Ja nu har jag nyss förnyat över bankgiro, 6900kr-nått
Men tittar man på nya prenumerationer så kommer man till en punkt:” välj betalningssätt ” , då finns det väl mer än ett sätt att betala ?

Ja, men samtliga betalsätt förutsätter att du blir bankkund hos Klarna. Det framgår om man läser det finstilta.

Då är det säkert så, tur att man redan är prenumerant för jag vill inte bli Klarnakund.

[Odd]

Bankid har just nu störningar sedan ett par timmar tillbaka och är oanvändbart. Tjänster som är helt beroende av Bankid och Mobilt bankid, drabbas ju samtidigt. Handelsbanken tycks ha tajmat sin kampanj för alternativa inloggninssätt rätt väl...

samtidigt-hos-shb.png (134.82 KiB) Visad 503 gånger

Dags för konkurrenter att börja visa framfötterna. Freja E-id exempelvis.

Tillägg. För att kunna göra vissa tjänster på Handelsbanken så måste man ha koddosa med sladd. Problemet är att koddosa med sladd går över, just det Bankid. Koddosa utan sladd fungerar men då går det inte att göra allt. Så Handelsbanken, och säkerligen andra banker, har målat in sig i ett hörn.

[LÅ1]

Jag får mejl vid driftstörningar hos Swish. Första meddelandet om problem med Swish var skrivet 15:53. Sedan kommer ett meddelande som sa att BankID bekräftat att de hade problem. Tid 16:19. Meddelandet om att driftstörningen för bankID var över och att då även Swish fungerade hade tidsstämplat 18:52.
BankID var alltså ur funktion under minst tre timmar.
(Tiderna ovan är de tider som står i mejlen. Inte när de levererades till mig.)

[Enceladus]

Dags för konkurrenter att börja visa framfötterna. Freja E-id exempelvis.

Betaltjänsten Rocker införde nyligen möjligheten att autentisera sig med biometri istället för BankID, antagligen för att minska sina kostnader (storbankerna tar ju betalt för varje användning). Men det är riktigt svårt att konkurrera med BankID när storbankerna utnyttjar sin dominerande ställning med Swish.

[Enceladus]

Ryska oljebeskedet får bitcoin att stiga

Men uppgången förklaras även av spekulationer om att Ryssland kommer att tillåta kryptotillgången som betalmedel för olja och andra resurser, rapporterar Bloomberg. Förslaget ska ha kommit från en styrelseordförande i den ryska Duman, och förslaget presenterades under en presskonferens, skriver Coindesk.

Det känns som att någon börjar bli desperat...

[BSB101]

Ryska staten lär nog snart tillåta vad som helst som betalning, kanske till och med fårskinn.

[Odd]

Nu har IMY granskat Klarna och kommit fram till att de inte uppfyller gällande dataskyddsregler. Nu blev boten endast på 7,5 miljoner så egentligen behöver dom inte bry sig.

IMY kritiserar bland annat brister i rätten till radering av uppgifter och rätten till invändningar mot behandling av personuppgifter, alltså exakt precis det som jag har haft synpunkter på.

Klarna förväntar sig att IMY skall tala om för dom hur dom skall göra men det kommer inte att ske eftersom det inte är en myndighets uppgift att lägga sig i hur ett privat företag bedriver sin verksamhet, de är endast intresserade av att inte gällande lagar, förordningar och föreskrifter bryts. Bara att Klarna förväntar sig detta, och att de överklagar ärendet, visar på att de inte alls är intresserade av att skydda personupopgifter.

[daniel_s]

IMY är nu inte en domstol, det är en tillsynsmyndighet ungefär som Transportstyrelsen. Sanktionsavgiften kan överklagas och det lär säkerligen ske i detta fall; det är ett nytt och ganska oprövat system. Utan att på något sätt ta Klarna i försvar så måste man nog ändå påstå att IMY:s ”taxa” för de här avgifterna är fullständigt godtycklig och bör ifrågasättas upprepade gånger under de närmaste åren.

[Enceladus]

Amazon nobbar Klarna – väljer konkurrent

Bolag som Affirm och svenska Klarna, som är mitt uppe i en stor USA-expansion, marknadsför sina tjänster som ett alternativ till kreditkort, där konsumenten kan betala sina köp i efterhand med eller utan avbetalning. Betalmodellen har ökat i popularitet i takt med e-handeln och inte minst fått ett uppsving under pandemin.

E-handelsjätten Amazon ska erbjuda möjligheten att betala i efterhand. Betalningen sker genom det amerikanska betalbolaget Affirm. Affirms aktie rusade nästan 36 procent efter beskedet.

I början av månaden blev det allmänt känt att betaltjänstbolaget Square - med samma vd som Twitter - köper det australiska betalbolaget Afterpay. Tidigare i år rapporterade nyhetsbyrån Bloomberg att teknikjätten Apple ska lansera tjänsten "Apple Pay Later" (se tidigare inlägg).

Efterfrågan på ”köp nu betala senare”-tjänster har verkligen exploderat under de senaste åren, trots att skillnaden mot traditionella kreditkort egentligen inte är så stor. Kommer svenska Klarna att klara konkurrensen från de amerikanska jättarna?

Apple plans to build its own financial infrastructure for payments and lending

Apple fortsätter satsningen på egen infrastruktur för finansiella tjänster. Om Apple startade en egen bank, hur många svenskar skulle inte överväga ett byte?

[LÅ1]

"EU-förbud mot anonyma kryptobetalningar".

[dr Cassandra Nojdh]

IMY är nu inte en domstol, det är en tillsynsmyndighet ungefär som Transportstyrelsen. Sanktionsavgiften kan överklagas och det lär säkerligen ske i detta fall; det är ett nytt och ganska oprövat system. Utan att på något sätt ta Klarna i försvar så måste man nog ändå påstå att IMY:s ”taxa” för de här avgifterna är fullständigt godtycklig och bör ifrågasättas upprepade gånger under de närmaste åren.

IMY:s beslut kommer säkerligen att överklagas, om det inte redan är gjort - Klarna har för vana att överklaga alla myndighetsbeslut, och det är självklart deras rätt, och dessutom rätt praktiskt då handläggningstiderna i svenska förvaltningsdomstolar är låååånga.

Nu är det förstås inte i första hand frågan om sanktionsavgiften storlek (ofta felaktigt kallade "böter") som ska domstolsprövas utan om IMY har tolkat Dataskyddsförordningen på ett tillämpligt sätt i Klarnas fall. Jag utesluter inte att detta ärende, helt eller delvis, hamnar i EU-domstolen.

Beträffande det fullständiga godtycket så har lagstiftaren givit tillsynsmyndigheterna tämligen fria händer, både i Dataskyddsförordningen och i den svenska följdförfattningarna, vilket naturligtvis inte är någon slump (jag hänvisar inte till någon lagtext här, den intresserade får leta fram detta själv). Frågan om ev. avvikelser från Dataskyddsförordningens regelverk och sanktionsavgiftens storlek hör naturligtvis ihop, men jag har svårt att se att förvaltningsdomstolalarna har lagstöd för att gå in och detaljreglera det sistnämnda.

[dr Cassandra Nojdh]

"EU-förbud mot anonyma kryptobetalningar".

Det refererade är ju en ren partsinlaga - att Alexandersson är emot (de flesta) regleringar är ju ingen nyhet. Dessutom gör han ju gällande att varannan svensk inte törs uttrycka sin åsikt: https://femtejuli.se/2022/03/30/varanna ... sin-asikt/
"information censureras och kontrollstaten rullas ut", ett narrativ som man ofta återfinner på högerextrema hatsajter. Detta om Alexandersson, vars 5 julistiftelse ofta har rätt, men tyvärr ofta är ute i ogjort väder. En bra grej de gjort, och som jag använder själv, är deras helanonymiserade VPN-tjänst, i samarbete med Bahnhof.

Beträffande det som föreslås här vore det intressant med lite mindre polemiska inlägg, så man ev. kunde bilda sig en egen uppfattning. Om det inte vore så att jag själv är så ointresserad av krypovalutor, som jag betraktar som ett -ans otyg.

[Odd]

GDPR-direktivet är långt men solklart i detta fall.
Artikel 5 och 6 beskriver vad vad och hur en personuppgift får behandlas och användas till. Kortfattat kan man säga att en personuppgift endast får behandlas om det krävs av annan lag eller förordning, eller om den registrerade frivilligt går med på det.

Artikel 87 "Behandling av nationella identifikationsnummer" beskriver kort att personnummer endast för användas när lämpliga skyddsåtgärder har vidtagits för att skydda den registrerades rättigheter och friheter enligt GDPR-förordningen. På ren svenska, personnummer får endast användas när det inte finns något alternativ.
I praktiken innebär det att tjänster såsom exempelvis betaltjänster med kortbetalning, tidningsprenumerationer eller kundklubbsmedlemskap, inte får använda personnummer eftersom det inte är relevant för att genomföra uppdraget.

Att tvingas kryssa i en ruta där man går med på att ett företag får behandla alla personuppgifter (även av medicinsk, facklig, ekonomisk, sexuell, religiös och politisk natur) som ett villkor för att kunna använda en viss tjänst, är som jag tolkar det som, inte förenligt med GDPR. Problemet är att näringsidkaren är i överläge och kan helt enkelt skita i de konsumenter som inte vill ha sina liv kartlagda av dessa företag, även om det innebär en utestängning från stora delar av affärslivet online.

Det måste nog tyvärr till kompletterande lagstiftning som gör det uttryckligen olagligt att kräva personuppgifter om det finns en mindre integritetskränkande metod tillgängligt. En tidningsprenumeration där man betalar i förskott med kort är ett exempel på där det inte krävs personnummer. Egentligen krävs inte personnummer även om det skulle vara en förskottsfaktura.

[dr Cassandra Nojdh]

Amazon nobbar Klarna – väljer konkurrent

Bolag som Affirm och svenska Klarna, som är mitt uppe i en stor USA-expansion, marknadsför sina tjänster som ett alternativ till kreditkort, där konsumenten kan betala sina köp i efterhand med eller utan avbetalning. Betalmodellen har ökat i popularitet i takt med e-handeln och inte minst fått ett uppsving under pandemin.

E-handelsjätten Amazon ska erbjuda möjligheten att betala i efterhand. Betalningen sker genom det amerikanska betalbolaget Affirm. Affirms aktie rusade nästan 36 procent efter beskedet.

I början av månaden blev det allmänt känt att betaltjänstbolaget Square - med samma vd som Twitter - köper det australiska betalbolaget Afterpay. Tidigare i år rapporterade nyhetsbyrån Bloomberg att teknikjätten Apple ska lansera tjänsten "Apple Pay Later" (se tidigare inlägg).

Efterfrågan på ”köp nu betala senare”-tjänster har verkligen exploderat under de senaste åren, trots att skillnaden mot traditionella kreditkort egentligen inte är så stor. Kommer svenska Klarna att klara konkurrensen från de amerikanska jättarna?

Apple plans to build its own financial infrastructure for payments and lending

Apple fortsätter satsningen på egen infrastruktur för finansiella tjänster. Om Apple startade en egen bank, hur många svenskar skulle inte överväga ett byte?

Självklart är det så. Efter "finanskrisen" flödar världen över av herrelöst kapital som är berett att kasta sig över vad som helst som utlovar avkastning, vare sig det är elsparkcyklar, nätläkare eller finansakrobater. I det sistnämnda fallet är det ju intressant att öka skuldsättningen i samhället för att få mer ränteintäkter, och där passar ju ”köp nu betala senare” som hand i handske. I synnerhet som staten erbjuder gratis indrivning: https://kronofogden.se/om-kronofogden/n ... -skuldberg

Affärsidén avviker egentligen inte nämnvärt från de sk. sms-låneföretagens - lättillgängliga konsumtionskrediter till varje pris.

[dr Cassandra Nojdh]

GDPR-direktivet är långt men solklart i detta fall.
Artikel 5 och 6 beskriver vad vad och hur en personuppgift får behandlas och användas till. Kortfattat kan man säga att en personuppgift endast får behandlas om det krävs av annan lag eller förordning, eller om den registrerade frivilligt går med på det.

Artikel 87 "Behandling av nationella identifikationsnummer" beskriver kort att personnummer endast för användas när lämpliga skyddsåtgärder har vidtagits för att skydda den registrerades rättigheter och friheter enligt GDPR-förordningen. På ren svenska, personnummer får endast användas när det inte finns något alternativ.
I praktiken innebär det att tjänster såsom exempelvis betaltjänster med kortbetalning, tidningsprenumerationer eller kundklubbsmedlemskap, inte får använda personnummer eftersom det inte är relevant för att genomföra uppdraget.

Att tvingas kryssa i en ruta där man går med på att ett företag får behandla alla personuppgifter (även av medicinsk, facklig, ekonomisk, sexuell, religiös och politisk natur) som ett villkor för att kunna använda en viss tjänst, är som jag tolkar det som, inte förenligt med GDPR. Problemet är att näringsidkaren är i överläge och kan helt enkelt skita i de konsumenter som inte vill ha sina liv kartlagda av dessa företag, även om det innebär en utestängning från stora delar av affärslivet online.

Det måste nog tyvärr till kompletterande lagstiftning som gör det uttryckligen olagligt att kräva personuppgifter om det finns en mindre integritetskränkande metod tillgängligt. En tidningsprenumeration där man betalar i förskott med kort är ett exempel på där det inte krävs personnummer. Egentligen krävs inte personnummer även om det skulle vara en förskottsfaktura.

Just nu har jag bara en invändning Dataskyddsförordningen, ofta förkortad GDPR är en förordning, inte ett direktiv. TYvärr blandas dessa begrepp ihop, så även i ovanstående text: https://european-union.europa.eu/instit ... slation_sv

Även om en förordning är direkt gällande och bindande för medlemsstaterna finns inget som hindrar att dessa kompletterar med viss egen lagstiftning, fast då i väsentligt mindre omfattning än om det är fråga om ett direktiv som ska implementeras i den nationella lagstiftningen. I vilken utsträckning det är möjligt på det sätt som föreslås ovan har ju just nu ingen uppfattning om. Eller om det skulle räcka med prejudikatsbildning i domstolarna.

[LÅ1]

"EU-förbud mot anonyma kryptobetalningar".

Det refererade är ju en ren partsinlaga - att Alexandersson är emot (de flesta) regleringar är ju ingen nyhet. Dessutom gör han ju gällande att varannan svensk inte törs uttrycka sin åsikt: https://femtejuli.se/2022/03/30/varanna ... sin-asikt/
"information censureras och kontrollstaten rullas ut", ett narrativ som man ofta återfinner på högerextrema hatsajter. Detta om Alexandersson, vars 5 julistiftelse ofta har rätt, men tyvärr ofta är ute i ogjort väder. En bra grej de gjort, och som jag använder själv, är deras helanonymiserade VPN-tjänst, i samarbete med Bahnhof.

Beträffande det som föreslås här vore det intressant med lite mindre polemiska inlägg, så man ev. kunde bilda sig en egen uppfattning. Om det inte vore så att jag själv är så ointresserad av krypovalutor, som jag betraktar som ett -ans otyg.

Jo, HAX är ju maxat liberal. (Håller inte reda på alla vedertagna benämningar på liberala varianter.) Men det är väl bra att det finns de som fungerar som väckarklockor också.
Om SOM-institutets siffror speglar verkligheten har han väl rätt när han skriver "att varannan svensk inte törs uttrycka sin åsikt", även om han hårdrar resultatet.

[Odd]

Nu klagar Klarna åter på lagförändringar som slår undan benen för dom. Men försöker de att lösa följdverkningarna på ett problem som de själva skapat?

Klarnas lösning med problemen med fakturor, eller "köp nu, betala senare", är att samla in så mycket data om konsumenten som möjligt för att försöka bedöma socioekonomisk status (även om de inte själva använder detta begrepp) och därigenom minimera sina egna förluster. Men detta problem skulle aldrig ha uppstått om inte denna betalform erbjudits från början, och därmed skulle man inte behöva lösa det med en integritetsinträngande lösning.

En escrow-tjänst skulle ju vara betydligt bättre, där konsumenten betalar direkt vid beställning och där säljaren får betalt först när leveransen är accepterad. Ett "ryktessystem" skulle kunna inrättas där leverantörer som sköter sig får en större andel av betalningarna i förskott och där leverantörer som missköter sig får större delen betalt först när kunden har accepterat leveransen. Ett regelverk kring leverans och returer upprättas men behöver i grunden inte hanteras annorlunda än "köp nu, betala sen"-tjänsten.

Men det är klart, eftersom Klarnas hela affärsidé är att "den bästa kunden är den som inte betalar direkt" (Ca 31:20 in i videon), eftersom man då får ta ut saftiga avgifter, skulle ju ruckas med ett sådant upplägg. En halv miljard i skulder hos Kronofogden talar ju sitt eget språk...

[Enceladus]

Men det är klart, eftersom Klarnas hela affärsidé är att "den bästa kunden är den som inte betalar direkt" (Ca 31:20 in i videon), eftersom man då får ta ut saftiga avgifter, skulle ju ruckas med ett sådant upplägg. En halv miljard i skulder hos Kronofogden talar ju sitt eget språk...

Kan avgifterna verkligen anses vara "saftiga" om Klarna går med förlust? Kreditförlusterna måste ju finansieras på något sätt. I artikeln påstås det tvärtom att avgifterna är låga:

– Vi frånsäger oss betydande intäkter. Ta Q4 som exempel, i Norden har vi besparat konsumenterna 45 miljoner euro i avgifter. Det är en signifikant investering vi gör.

Det blir intressant att se vilken prissättning "Apple Pay Later" får!

[Lennart Petersen]

Men det är klart, eftersom Klarnas hela affärsidé är att "den bästa kunden är den som inte betalar direkt" (Ca 31:20 in i videon), eftersom man då får ta ut saftiga avgifter, skulle ju ruckas med ett sådant upplägg. En halv miljard i skulder hos Kronofogden talar ju sitt eget språk...

Kan avgifterna verkligen anses vara "saftiga" om Klarna går med förlust? Kreditförlusterna måste ju finansieras på något sätt. I artikeln påstås det tvärtom att avgifterna är låga:

– Vi frånsäger oss betydande intäkter. Ta Q4 som exempel, i Norden har vi besparat konsumenterna 45 miljoner euro i avgifter. Det är en signifikant investering vi gör.

Det blir intressant att se vilken prissättning "Apple Pay Later" får!

Självklart kan man gå med förlust trots ”saftiga avgifter”. Ett inte helt okänt faktum för affärsdrivande företag.
Aktuellt exempel är Vy nattåg som har rekordhöga biljettpriser men ändå lyckas gå med förlust och nu räknar med röda siffror för 2022, företaget vill nu omförhandla

[Odd]

Men det är klart, eftersom Klarnas hela affärsidé är att "den bästa kunden är den som inte betalar direkt" (Ca 31:20 in i videon), eftersom man då får ta ut saftiga avgifter, skulle ju ruckas med ett sådant upplägg. En halv miljard i skulder hos Kronofogden talar ju sitt eget språk...

Kan avgifterna verkligen anses vara "saftiga" om Klarna går med förlust? Kreditförlusterna måste ju finansieras på något sätt. I artikeln påstås det tvärtom att avgifterna är låga:

– Vi frånsäger oss betydande intäkter. Ta Q4 som exempel, i Norden har vi besparat konsumenterna 45 miljoner euro i avgifter. Det är en signifikant investering vi gör.

Det blir intressant att se vilken prissättning "Apple Pay Later" får!

Att affärsupplägget går med förlust gör ju inte upplägget mindre klandervärt. Det visar bara att Klarnas koncept inte håller. Frågan är väl hur länge som investerarna kommer att acceptera att hälla in pengar i systemet.

Men oavsett om Klarnas upplägg går med vinst eller förlust, bara det att de använder metoden att samla in så mycket data som möjligt om konsumenten och ge dem en socioekonomisk stämpel för att försöka stävja det, gör ju hela upplägget tveksamt, inte bara ur övervakningsperspektiv. De personer som Klarna stämplar som "icke önskvärda konsumenter", hur skall de i framtiden ö h t kunna handla online om det bara finns Klarna att välja på och de stängs ute från dem?