Kontantlösa butiker

[Enceladus]

E-kronaprojektet går in i nästa fas

- I etapp 3 kommer vi att börja formulera underlag för de krav som skulle behöva ställas på en e-krona om det kommer ett beslut om att ge ut en sådan. Alla de tester, analyser och utredningar som genomförts kommer att ligga till grund för arbetet. Vi kommer också att hämta erfarenheter från den snabba internationella utveckling som nu sker på området, säger Mithra Sundberg, chef för enheten för e-krona.

Tyvärr ska utredningen om statens roll på betalningsmarknaden redovisas efter valet, vilket gör det enklare för storbankerna att lobba gentemot politikerna. Men skulle svenska politiker verkligen komma undan med detta om både ECB och Fed lanserar digitala kontanter?

[LÅ1]

Vad sägs om det här: lakritshandel på Folkungagatan här i Stockholm får inte ta kontanter för SEB!
Bankerna har alldeles för stor makt. De stora kedjorna, t.ex. Pressbyrån, vågar de sig väl inte på. Än!

Mer info:
Butikens ägare, Lars Tidén, skriver (I FB-gruppen Bojkotta kontantfria affärer och restauranger) att hans avtal med Postnord kräver att kunderna kan betala med kontanter om de så önskar. Och utan Postnord-avtalet skulle butiken gå i konkurs. Svaret från SEB är "Vi kan hjälpa till med ert AB om ni slopar att sälja mot kontanter helt och hållet trots avtalet med Post Nord.".

På Kontantupprorets FB-sida svarar någon från SEB:

Hej,
På grund av banksekretessen kan vi inte kommentera eller bekräfta enskilda kundrelationer. Vi kan dock generellt säga att varje enskild företagare kan bestämma hur man vill sköta sin eventuella kontanthantering. Det är alltså ingenting banken bestämmer. Dock måste vi som alltid säkerställa att vi och våra kunder följer penningtvättslagstiftningen. För frågor kring detta ber vi våra kunder kontakta sin rådgivare eller bankens kundservice. /N

Här behövs en lagstiftning, och det fort.

Aftonbladet har skrivit om bankens försök att hindra butiken att ta emot kontanter. Tydligen inte på webben, men i papperstidningen och löpsedel.
Då ändrar sig plötsligt SEB!

Lars Tidén: "SEB har bett om ursäkt och vi kan forsätta med vårt AB."
Oseriöst. Eller bara en korkad handläggare som inte följt bankens riktlinjer? Man kan undra.

[Enceladus]

Dagens Industri publicerar regelbundet artiklar om valutapåslaget. Här är några exempel:

ICA Banken börjar med växlingspåslag
Storbanker gör det dyrare för dig utomlands

Det är ju inte bara låginkomsttagare som drabbas av avgifter, och ingen vill väl betala höga avgifter i onödan. Nu när det finns massor av alternativ så är det bara dumt att använda storbankernas överprisade kort. Hundratusentals svenskar har skaffat kort från Klarna, Revolut, Lunar eller Rocker (se tidigare inlägg).

I flera av Di:s artiklar om valutapåslaget rekommenderas Collectors betalkort. Nu inleder företaget ett samarbete med Europas största enhörning för att kunna konkurrera med Sveriges stolthet:

Breakit kunde förra månaden avslöja att fintechjätten Adyen och banken Collector, med deras betaltjänst Walley, var på väg att inleda en slags allians. Samarbetet skulle skapa ett konkurrenskraftigt erbjudande mot de svenska e-handlarna, vilket skulle stärka de båda aktörerna i kampen mot framförallt Klarna.

Signaturen "Odd" har tidigare beklagat sig över att behöva handla från utlandet för att undvika Klarna (dock möjligen med Klarnas egna betalkort för att slippa valutapåslaget). Snart kan skribenten kanske handla på hemmaplan. Klarna har nämligen inget politiskt sanktionerat monopol, till skillnad från storbankerna.

[Enceladus]

”Trustly har tagit för lätt på problemen med penningtvätt”

Fintechbolaget Trustly har nyligen fått en sanktionsavgift på 130 miljoner kronor, men Finansinspektionen övervägde att helt dra in företagets tillstånd. Men Sparekonomen Joakim Bornold anser att Trustlys teknik för direktbetalning är "briljant":

– Trustly har ju en tekniskt briljant lösning på ett enkelt men svårlöst problem kring överföringar av pengar. När bankerna har varit för långsamma har ju fintechbolagen varit snabba att hitta vägar för att få betalningarna att löpa snabbare och smidigare. Trustly har varit bra på det. Kanske lite för bra, säger Joakim Bornold.

Däremot är storbankerna på väg att komma ikapp:

– Bankerna ligger heller inte så långt efter. Den bankgemensamma satsningen P27 Nordic Payments blir en direkt konkurrent i Norden. Den är inte så långt borta från lansering. Konkurrensen kommer hårdna och de ”gamla” aktörerna närmar sig snabbt, säger han.

Bornold spekulerar i att Trustly blir uppköpt av någon större drake som behöver den tekniska plattformen. I praktiken går det ju inte att direkt konkurrera med storbankernas infrastruktur. Den nya betalplattformen P27 ska ersätta Bankgirot och har ungefär samma ägare. Plattformen väntas lanseras i slutet av 2023.

Det finns dock en aktör som faktiskt kan konkurrera med storbankernas infrastruktur - staten. Riksbankens nya betalplattform RIX-INST som också ska erbjuda omedelbara betalningar går i drift redan i maj 2022. Denna tjänst bygger på ECB:s välbeprövade TIPS-plattform och lanseras cirka ett år före P27. Faktum är att storbankerna tänker flytta sin egna betaltjänst Swish från Bankgirot till RIX-INST så fort som möjligt. Då kanske Swish äntligen slutar vara nere hela tiden.

Hur ser Trustlys framtid ut när företagets "tekniskt briljanta lösning" konkurrensutsätts från alla möjliga håll?

[Enceladus]

Här behövs en lagstiftning, och det fort.

Aftonbladet har skrivit om bankens försök att hindra butiken att ta emot kontanter. Tydligen inte på webben, men i papperstidningen och löpsedel.
Då ändrar sig plötsligt SEB!

Lars Tidén: "SEB har bett om ursäkt och vi kan forsätta med vårt AB."
Oseriöst. Eller bara en korkad handläggare som inte följt bankens riktlinjer? Man kan undra.

Storbankerna har inget emot att betala eventuella rättegångskostnader för de få fall som tas till domstol - de flesta ger ju upp långt innan dess - men de vill absolut inte väcka diskussion om en hårdare lagstiftning. Tyvärr är det nödvändigt att uppmärksamma sitt fall i media för att bankerna ska följa gällande lagar.

Nu får Lars Tidén alltså ta emot kontanter, men hur många butiksägare har blivit utpressade till att låta bli?

[Odd]

...Signaturen "Odd" har tidigare beklagat sig över att behöva handla från utlandet för att undvika Klarna (dock möjligen med Klarnas egna betalkort för att slippa valutapåslaget). Snart kan skribenten kanske handla på hemmaplan. Klarna har nämligen inget politiskt sanktionerat monopol, till skillnad från storbankerna.

Ja, jag bryr mig egentligen inte om vem som tar hand om betalningen i bakgrunden, bara de två grundläggande kriterierna är uppfyllda:
1. Att jag inte tvingas bli kund hos betalförmedlaren när jag betalar med kort.
2. Att ingen mer information än det som behövs för transaktionen (belopp, varugrupp och valuta och andra lagstadgade transaktionsuppgifter) lagras hos betalförmedlaren och att överskottsinformation utplånas så fort transaktionen är färdig (EUs förordning 2016/679, Kap III, avsnitt 3, artikel 17, punkt 1-a).

Det är väl ändå rimligt att begära, även från ett företag som Klarna?

[LÅ1]

Här behövs en lagstiftning, och det fort.

Aftonbladet har skrivit om bankens försök att hindra butiken att ta emot kontanter. Tydligen inte på webben, men i papperstidningen och löpsedel.
Då ändrar sig plötsligt SEB!

Lars Tidén: "SEB har bett om ursäkt och vi kan forsätta med vårt AB."
Oseriöst. Eller bara en korkad handläggare som inte följt bankens riktlinjer? Man kan undra.

Storbankerna har inget emot att betala eventuella rättegångskostnader för de få fall som tas till domstol - de flesta ger ju upp långt innan dess - men de vill absolut inte väcka diskussion om en hårdare lagstiftning. Tyvärr är det nödvändigt att uppmärksamma sitt fall i media för att bankerna ska följa gällande lagar.

Nu får Lars Tidén alltså ta emot kontanter, men hur många butiksägare har blivit utpressade till att låta bli?

Så är det nog.

Sen är frågan hur butikskassan kan hamna på ett konto till rimlig kostnad. Loomis avgifter sägs vara höga. Att gå ill Bankomaten och göra en insättning är väl alternativet. Var det det sistnämnda som SEB inte ville acceptera? För banken kan väl inte hindra butiken att rent konkret ta emot kontanterna. Åtminstone om det inte är banken som reviderar bolaget. Och det kan väl inte banken kräva?

Det förekommer väl några rättsliga processer mot Swedbank, angående nerstängda företagskonton. Men sådant ger ju inte så stor uppmärksamhet i media.

[LÅ1]

...Signaturen "Odd" har tidigare beklagat sig över att behöva handla från utlandet för att undvika Klarna (dock möjligen med Klarnas egna betalkort för att slippa valutapåslaget). Snart kan skribenten kanske handla på hemmaplan. Klarna har nämligen inget politiskt sanktionerat monopol, till skillnad från storbankerna.

Ja, jag bryr mig egentligen inte om vem som tar hand om betalningen i bakgrunden, bara de två grundläggande kriterierna är uppfyllda:
1. Att jag inte tvingas bli kund hos betalförmedlaren när jag betalar med kort.
2. Att ingen mer information än det som behövs för transaktionen (belopp, varugrupp och valuta och andra lagstadgade transaktionsuppgifter) lagras hos betalförmedlaren och att överskottsinformation utplånas så fort transaktionen är färdig (EUs förordning 2016/679, Kap III, avsnitt 3, artikel 17, punkt 1-a).

Det är väl ändå rimligt att begära, även från ett företag som Klarna?

Är du känd och får uppmärksamhet i media så kan du ju få direktkontakt med Klarnas vd. (Hittar inte källa/länk nu.)

Mer om Klarnas misslyckade kundhantering i dagens avsnitt av Plånboken i P1. Där kan man höra en lång utläggning från Klarnas "Global Communications Manager". Hon går på som den värsta pratkvarn som om hon var politiker.

[Odd]

Oj, Filippa Bolz på Klarna gjorde verkligen en katastrofinsats där hon gav en förklaring som helt uppenbart var falsk och när hon konfronterades med det så hör man hur hon i panik försöker att förklara bort det. Och det sker flera gånger! Med en sådan "global communications manager" så behöver Klarna inga fler fiender... Det var verkligen en PR-katastrof. Undra om passerkortet fungerar när hon kommer till jobbet i morgon bitti...

[Odd]

I Ukraina går det just nu i praktiken inte betala med kort, och det är inte pga att kortsystemet inte fungerar utan att handlarna inte är säkra på om systemet skall fungera senare. Så endast de med kontanter kan i praktiken köpa något där.

Det är inte otänkbart att samma sak kan hända även här. Blir det lite oroligt, exempelvis att man befarar att en utländsk mak skramlar med kärnvapen eller på annat sätt hotar grunderna i de elektroniska betalsystemen, så kommer nog även svenska handlare börja vägra ta emot annat än just kontanter.

Det är nog inte omöjligt att vi snart kommer att se lagar till följd av den kris som just nu är innevarande, exempelvis att alla måste kunna ta betalt med konter och att bankerna åter får ett åtagande att de måste kunna förse sina kunder med kontanter om det skulle hetta till i omvärlden.

[LÅ1]

I Ukraina går det just nu i praktiken inte betala med kort, och det är inte pga att kortsystemet inte fungerar utan att handlarna inte är säkra på om systemet skall fungera senare. Så endast de med kontanter kan i praktiken köpa något där.

Det är inte otänkbart att samma sak kan hända även här. Blir det lite oroligt, exempelvis att man befarar att en utländsk mak skramlar med kärnvapen eller på annat sätt hotar grunderna i de elektroniska betalsystemen, så kommer nog även svenska handlare börja vägra ta emot annat än just kontanter.

Någonstans i Sydeuropa (var det Grekland?) hade man satt begränsning på hur mycket pengar man fick ta ut från sina konton per vecka. Även i ett sådant läge vill nog säljaren gärna ha reda kontanter.

I orostider har ju människor gärna förlitat sig på guld. Internationellt gångbart. Inte minst folkslag som varit utsatta för förföljelse har litat mest på guld. Judar och romer till exempel. I sådan lägen hamnar nog elektroniska pengar långt ner på värdelistan.

Det är nog inte omöjligt att vi snart kommer att se lagar till följd av den kris som just nu är innevarande, exempelvis att alla måste kunna ta betalt med konter och att bankerna åter får ett åtagande att de måste kunna förse sina kunder med kontanter om det skulle hetta till i omvärlden.

Där är du nog väl optimistisk!

[Enceladus]

Jag citerar ett tidigare inlägg:

En digital valuta kan väl aldrig ha bättre integritet än fysiska kontanter. möjligen samma integritet, men knappast bättre.

Nej, digitala kontanter har i grunden bättre integritet än fysiska kontanter. Här är två exempel som tydliggör skillnaden:

*Ponera att skribenten handlar i en butik och betalar med fysiska kontanter. I bästa fall ser besökarna bara hur mycket skribenten betalar. I värsta fall ser besökarna även hur mycket pengar skribenten har i plånboken. En betalning med digitala kontanter avslöjar varken hur mycket som betalas eller hur mycket pengar som finns i plånboken.
*Ponera att skribenten åker till en diktatur. Då kan statsmakten när som helst göra en kroppsvisitation för att registrera hur mycket fysiska kontanter skribenten bär på. Men inte digitala kontanter. Inte ens en grundlig undersökning av skribentens mobiltelefon kan avslöja ett eventuellt innehav av digitala kontanter som har lagrats i minnet.

Jag tror inte att digitala kontanter tillåts vara helt anonyma. Det skulle bli på tok för enkelt att tvätta pengar. Men upp till ett visst belopp kan digitala kontanter absolut vara anonyma.

Digitala kontanter passar utmärkt för den här sortens situationer, förutsatt att den aktuella valutan behåller sitt värde. Bankpengar fungerar sämre på grund av risken för bankrusningar och fysiska kontanter fungerar sämre på grund av stöldrisken. Det finns större problem om den aktuella valutan inte behåller sitt värde.

Nu har vi tyvärr inte digitala kontanter, och då får vi nöja oss med bankpengar eller fysiska kontanter. Några kanske försöker använda metaller eller kryptovalutor, men i båda fallen kan det bli logistiska problem.

[Lennart Petersen]

Digitala kontanter passar utmärkt för den här sortens situationer, förutsatt att den aktuella valutan behåller sitt värde. Bankpengar fungerar sämre på grund av risken för bankrusningar och fysiska kontanter fungerar sämre på grund av stöldrisken. Det finns större problem om den aktuella valutan inte behåller sitt värde.

Nu har vi tyvärr inte digitala kontanter, och då får vi nöja oss med bankpengar eller fysiska kontanter. Några kanske försöker använda metaller eller kryptovalutor, men i båda fallen kan det bli logistiska problem.

Vad är bankrusningar för begrepp ? För pengar på bank har vi ju, för de flesta banker, en insättningsgatanti på 100 000 € .
Har man tillgångar i fonder så är det också relativt tryggt eftersom fonderna inte tillhör banken.

[Odd]

Digitala kontanter passar utmärkt för den här sortens situationer, förutsatt att den aktuella valutan behåller sitt värde. Bankpengar fungerar sämre på grund av risken för bankrusningar och fysiska kontanter fungerar sämre på grund av stöldrisken. Det finns större problem om den aktuella valutan inte behåller sitt värde.

Nu har vi tyvärr inte digitala kontanter, och då får vi nöja oss med bankpengar eller fysiska kontanter. Några kanske försöker använda metaller eller kryptovalutor, men i båda fallen kan det bli logistiska problem.

Vad är bankrusningar för begrepp ? För pengar på bank har vi ju, för de flesta banker, en insättningsgatanti på 100 000 € .
Har man tillgångar i fonder så är det också relativt tryggt eftersom fonderna inte tillhör banken.

Det är väl när folk rusar till banken för att få ut sina medel i sedlar, helst i hårdvaluta. Se det i bankkundens perspektiv; om pengarna får sitta kvar så kan de exempelvis trollas bort, valutan kanske drabbas av hög inflation eller om betalsystemen rasar samman (och ja, då drabbas även ev e-valutor) så kan man bara använda riktiga sedlar och mynt för att köpa livsnödvändigheter. Men om jag förstår problemet rätt så är det ena att bankerna inte har likvida medel för att betala ut allt för stora samlade belopp, då bankerna exempelvis har lånat ut pengarna, investerat i långa instrument eller betalat ut dem till andra i form av aktieutdelningar. Det andra för att det helt enkelt inte finns tillräckligt med kontanter att betala ut.

Insättningsgaranti är en klen tröst om det inte finns några pengar att garantera med.

[Lennart Petersen]

[q
Det är väl när folk rusar till banken för att få ut sina medel i sedlar, helst i hårdvaluta. Se det i bankkundens perspektiv; om pengarna får sitta kvar så kan de exempelvis trollas bort, valutan kanske drabbas av hög inflation eller om betalsystemen rasar samman (och ja, då drabbas även ev e-valutor) så kan man bara använda riktiga sedlar och mynt för att köpa livsnödvändigheter. Men om jag förstår problemet rätt så är det ena att bankerna inte har likvida medel för att betala ut allt för stora samlade belopp, då bankerna exempelvis har lånat ut pengarna, investerat i långa instrument eller betalat ut dem till andra i form av aktieutdelningar. Det andra för att det helt enkelt inte finns tillräckligt med kontanter att betala ut.

Insättningsgaranti är en klen tröst om det inte finns några pengar att garantera med.

Det är ju staten som står bakom insättargarantin som ett skydd för kunden om banken kommer på obestånd.
Och även ett skydd mot att banksystemen kollappsar om/när oroliga kunder tar ut sina tillgångar.
Och det kan vara utländsk stat, exempel så är det Finland som garanterar Nordea och Danmark för Danske bank.
Det är ju förstås inget skydd mot tokinflation eller om hela staten kollapsar men gott nog för skydd mot konkurs för banken.
Utbetalning behöver ju inte nödvändigt vara i kontanta sedlar och som sagt berörs inte fonder eftersom de inte ägs av banken.

[Enceladus]

[q
Det är väl när folk rusar till banken för att få ut sina medel i sedlar, helst i hårdvaluta. Se det i bankkundens perspektiv; om pengarna får sitta kvar så kan de exempelvis trollas bort, valutan kanske drabbas av hög inflation eller om betalsystemen rasar samman (och ja, då drabbas även ev e-valutor) så kan man bara använda riktiga sedlar och mynt för att köpa livsnödvändigheter. Men om jag förstår problemet rätt så är det ena att bankerna inte har likvida medel för att betala ut allt för stora samlade belopp, då bankerna exempelvis har lånat ut pengarna, investerat i långa instrument eller betalat ut dem till andra i form av aktieutdelningar. Det andra för att det helt enkelt inte finns tillräckligt med kontanter att betala ut.

Insättningsgaranti är en klen tröst om det inte finns några pengar att garantera med.

Det är ju staten som står bakom insättargarantin som ett skydd för kunden om banken kommer på obestånd.
Och även ett skydd mot att banksystemen kollappsar om/när oroliga kunder tar ut sina tillgångar.
Och det kan vara utländsk stat, exempel så är det Finland som garanterar Nordea och Danmark för Danske bank.
Det är ju förstås inget skydd mot tokinflation eller om hela staten kollapsar men gott nog för skydd mot konkurs för banken.
Utbetalning behöver ju inte nödvändigt vara i kontanta sedlar och som sagt berörs inte fonder eftersom de inte ägs av banken.

Insättningsgarantin hjälper dock inte när behovet av pengar är akut...

[Odd]

Insättningsgarantin är en försäkring som är avsedd att användas för händelser där enskilda banker och institut går omkull. Det har aldrig varit ett instrument för att skydda en valuta i händelse av en valutakollaps. För detta så fungerar endast långsiktiga tillgångar, såsom ädelmetaller, hårdvaluta, spannmål och annat som går att omsätta utan att blanda in inhemsk valuta.

[Lennart Petersen]

Insättningsgarantin är en försäkring som är avsedd att användas för händelser där enskilda banker och institut går omkull. Det har aldrig varit ett instrument för att skydda en valuta i händelse av en valutakollaps. För detta så fungerar endast långsiktiga tillgångar, såsom ädelmetaller, hårdvaluta, spannmål och annat som går att omsätta utan att blanda in inhemsk valuta.

Jag har nu inte sagt något annat. Men insättargarantin gör det mindre behövligt att ta ut de tilgångar man har och med det riskera att hela bankväsendet kollapsar.

[LÅ1]

Nu vill fler ha kontanter. "Rusning till bankomaten i krigets skugga".

Vi har en god beredskap. Cyberattacker är något man får lära sig att leva med. Kontantförsörjningen kommer att fungera i alla fall. Även bankerna har en väldigt god beredskap.

Frågan är om butikerna har god beredskap. Eller få de stå där med osålda varor för att de inte kan ta emot kundernas pengar om det skulle bli kris?

Och har verkligen bankerna "väldigt god beredskap"? Jag tvivlar faktiskt.

[LÅ1]

Ekonominyheterna i TV4 hade ett inslag om kontanter i går.
Man påstår att var tionde butik inte tar kontanter. Jag upplever det snarare som om bara var tionde butik accepterar kontanter.