daniel_s skrev:Framför allt är det ju så att man inte ens ska börja korsa spåret innan det finns plats för den egna bilen på andra sidan om spåret. Man kan liksom aldrig åberopa till sitt försvar att man tycker att bilen framför stannade på ett ologiskt ställe!
Visst är det så. I körskolan, för en massa år sedan, fick till och med lära mig att inte köra in i en signalreglerad korsning (utan spår) om jag inte kan kör igenom den direkt. Möjligen kunde man köra in i korsningen även om andra bilar blockerade vägen om man var förta bil vid omslag till grönt. Skulle bli en signalhornsorkester bakom om man skulle tillämpa den regeln i dag.
Långtradare behövs mycket plats framför sig vid korsande av järnväg.
Hörde någon för mycket länge sedan berätta om att han var tvungen att köra ut på mötande körbana för att rädda sin husvagn när klockorna började ringa vid en järnvägskorsning. Jag sa något om att inte köra ut på spåret innan det finns plats på andra sidan. Han hävdade att han först stannade före spårkorsningen, men då körde hela tiden bilar om honom när det blev plats för en bil på andra sidan, så han hade inget val, utan kände sig tvungen att krypa med kön.
daniel_s skrev:Men att ha ett övergångsställe nära en plankorsning är förstås att be om problem och Centralvägen skapar ju mycket irritation hos de lättretliga bilförarna. En planskild korsning nånstans mellan Aga och Centralvägen skulle ju vara en bra lösning. (Har inte läst artikeln, jag bara utgår från att det är Centralvägen det handlat om!)
Ja, helt vansinnigt om det inte är signalreglering som då tar hänsyn även till spårkorsningen.
Ett övergångsställe mitt på en raksträcka, om det nu är det, måste ju nästan signalregleras för att framför allt barn ska känna sig trygga när de ska över.