Kontantlösa butiker

[LÅ1]

Jag skulle gladeligen göra mig av med min storbank om det inte vore för detta. Utan BankID klarar man sig inte. Följaktligen är Freja eID ointressant för mig. The oligopoly strikes back!

Men när man loggar in någonstans med Freja eID så blir ju inte inloggningen lagrad i bankens databas. Banken behöver ju inte veta hur ofta man loggar in på ställen som 1177 eller Atg.
Dessutom är åtminstone den rörliga kostnaden mindre för den du loggar in hos om du använder Freja eID. Två öre tror jag det var.
På apotek Kronan kan du legitimera dig med Freja eID+ i stället för med körkortet. Har testat. Och man kan ha "coronapasset" direkt i appen.

[LÅ1]

Från den tidigare diskuterade debattartikeln av riksbankscheferna:

Men faktum är att det inte finns någon förhöjd risk att smittas via kontanter. Såväl vi på Riksbanken som Folkhälsomyndigheten och flera branschorganisationer har informerat om detta på olika sätt. Ändå fortsätter vissa företag att avvisa kontanter av smittoskäl. Även banker har angett detta som skäl för att sluta erbjuda kontanttjänster.

Det är väldigt fult att använda lögner för att slippa hantera fysiska kontanter. Vilka aktörer tillhör de skyldiga?

Hemtext hänvisade till corona när jag gick förbi och frågade om det fanns någon butik som tar kontanter. Men de var nog långt ifrån ensamma.
Men i butiker så rör ju kunden varorna, som sedan kassören tar i. Risken att det finns färska virus på den ytan är säkert många gånger större än att det finns på torra sedlar.

Våren 2020 kallade personalen in en man med handskar som fick ta mina kontanter och kom tillbaka med växeln. Den jag skulle betala till ville inte ta i pengarna. Och långt senare så ville de inte ta i mitt körkort i kassan på sjukvårdsinrättningar. Man fick skanna streckkoden själv, eller lägga körkortet på en skiva de räcke ut genom luckan.

[dr Cassandra Nojdh]

Jag skulle gladeligen göra mig av med min storbank om det inte vore för detta. Utan BankID klarar man sig inte. Följaktligen är Freja eID ointressant för mig. The oligopoly strikes back!

Men när man loggar in någonstans med Freja eID så blir ju inte inloggningen lagrad i bankens databas. Banken behöver ju inte veta hur ofta man loggar in på ställen som 1177 eller Atg.
Dessutom är åtminstone den rörliga kostnaden mindre för den du loggar in hos om du använder Freja eID. Två öre tror jag det var.
På apotek Kronan kan du legitimera dig med Freja eID+ i stället för med körkortet. Har testat. Och man kan ha "coronapasset" direkt i appen.

Självklart är det så. Jag har inte någon klar uppfattning om hur många aktörer som medger inloggning med Freja eID. Jag kan bara säga det att jag har skött ganska mycket av hemmets affärer digitalt nu under pandemin, och jag måste - mellan tummen och pekfingret - säga att jag ytterst sällan stött på någon annan godkänd inloggningsmetod än BankID - tyvärr. Förstås ingen vetenskapligt underbyggd utsaga.

Freja uppger själva att ~ 300 online-tjänster tillåter inloggning med Freja eID. Tyvärr verkar det krävas inloggning (med Freja eID!) för att få se den listan i detalj. Iofs. kostar det ju inget att skaffa denna e-legitimation, men för att nå upp till plus-nivån måste man ju trava (hahaha) iväg till en ATG-butik, och det är ju inte aktuellt ännu.

PS. Denna artikel i Affärsvärlden uppger trans.kostnaden för Freja eID till 15 öre, men det jan ju ha ändrats, även om det låter osannolikt (allting blir bara dyrare och dyrare, kaffet har blivit gräsligt dyrt på senaste tiden, ska jag be att få tala om för herrn ): https://www.affarsvarlden.se/analys/fre ... entifierat

[Lennart Petersen]

Och för lite sedan upptäckte jag att min butik bara betalade tillbaks återköpta varor med kontanter.
Matinköpet blev ruggigt dyrt, kassörskan sa att ”ja du har väl köpt dyra saker”, men en koll på kvittot visade att äpplena av något misstag var inlagda till ett pris på 999kr/kg. Jag hade betalt med kort men fick kontanter tillbaks för de dyra äpplena .

Jag trodde inte det var tillåtet att återbetala med kontanter när betalningen skett med kort. Undra vad avgiften till banken är vid kreditering.
Sen begriper jag inte heller hur du kunde godkänna beloppet först och kontrollera det sedan. Fel ordning skulle jag säga.

Återköpet blev ju en transaktion helt separat från kortköpet så det var väl inte så märkvärdigt.
Och inte heller köpet i sig, jag tyckte ju det kändes dyrt men betalade och kollade sedan kvittot.
Inget märkvärdigt med det och kassörskan förstod ju att 999kr/kg var fel.

[Enceladus]

Ja, det är egentligen ganska fantastiskt att ett bankoligopol kan sätta konkurrensen så totalt ur spel genom sitt grepp över BankID, en teknisk infrastruktur. Det enda raka vore naturligtvis att tvinga alla banker att godta åtminstone Skatteverkets e-id (eller dess efterträdare) för inloggning till deras digitala tjänster. Jämför t.ex. med om banker skulle säga - när det gäller fysisk legitimation - "vi godtar bara vårt eget id-kort, inte Nationella id-kortet eller Skatteverkets id-kort". Då skulle de få lagstiftning emot sig fort som . Men när det gäller elektronisk legitimation har de kunnat smyga in detta. Och den offentliga byråkratin gör det förstås enkelt för sig. Hur många offentliga digitala tjänster godtar inloggning med Freja eID (det har säkert skrivits om det tidigare i tråden)? Och hur många Skatteverkets/Svenska Pass? Rätt svar för det sistnämnda är väl ingen - utom Skatteverket!

Ett praktiskt sätt att lösa denna problematik är att göra utfärdare av e-legitimationer på en lägre tillitsnivå (t.ex. BankID) ersättningsskyldiga vid bedrägerier. Då kastar nog bankerna in handduken och begränsar sig till e-legitimationer på högsta tillitsnivå (t.ex. AB Svenska Pass). Att bankerna skulle försöka sig på att göra en sådan e-legitimation tror jag inte heller på.

[LÅ1]

Och för lite sedan upptäckte jag att min butik bara betalade tillbaks återköpta varor med kontanter.
Matinköpet blev ruggigt dyrt, kassörskan sa att ”ja du har väl köpt dyra saker”, men en koll på kvittot visade att äpplena av något misstag var inlagda till ett pris på 999kr/kg. Jag hade betalt med kort men fick kontanter tillbaks för de dyra äpplena .

Jag trodde inte det var tillåtet att återbetala med kontanter när betalningen skett med kort. Undra vad avgiften till banken är vid kreditering.
Sen begriper jag inte heller hur du kunde godkänna beloppet först och kontrollera det sedan. Fel ordning skulle jag säga.

Återköpet blev ju en transaktion helt separat från kortköpet så det var väl inte så märkvärdigt.
Och inte heller köpet i sig, jag tyckte ju det kändes dyrt men betalade och kollade sedan kvittot.
Inget märkvärdigt med det och kassörskan förstod ju att 999kr/kg var fel.

Jag tänkte för snabbt. Det var inte 999 kronor för mycket, så skillnaden på totalsumman kanske inte var så lätt att ifrågasätta direkt.

[dr Cassandra Nojdh]

Ja, det är egentligen ganska fantastiskt att ett bankoligopol kan sätta konkurrensen så totalt ur spel genom sitt grepp över BankID, en teknisk infrastruktur. Det enda raka vore naturligtvis att tvinga alla banker att godta åtminstone Skatteverkets e-id (eller dess efterträdare) för inloggning till deras digitala tjänster. Jämför t.ex. med om banker skulle säga - när det gäller fysisk legitimation - "vi godtar bara vårt eget id-kort, inte Nationella id-kortet eller Skatteverkets id-kort". Då skulle de få lagstiftning emot sig fort som . Men när det gäller elektronisk legitimation har de kunnat smyga in detta. Och den offentliga byråkratin gör det förstås enkelt för sig. Hur många offentliga digitala tjänster godtar inloggning med Freja eID (det har säkert skrivits om det tidigare i tråden)? Och hur många Skatteverkets/Svenska Pass? Rätt svar för det sistnämnda är väl ingen - utom Skatteverket!

Ett praktiskt sätt att lösa denna problematik är att göra utfärdare av e-legitimationer på en lägre tillitsnivå (t.ex. BankID) ersättningsskyldiga vid bedrägerier. Då kastar nog bankerna in handduken och begränsar sig till e-legitimationer på högsta tillitsnivå (t.ex. AB Svenska Pass). Att bankerna skulle försöka sig på att göra en sådan e-legitimation tror jag inte heller på.

Någonting i stil med begreppet "vårdslös kreditgivning": https://www.konsumentverket.se/for-fore ... tprovning/ ?

Tror det blir svårt att lösa lagtekniskt. Efterlevnaden av ovanstående verkar det också vara lite si och så med redan idag. En hel del kreditgivare verkar vara beredda att ta betydande risker för att hålla marknadsandelarna uppe (ingen nämnd och ingen glömd).

Dessutom tror jag att BankID-oligopolet är beredda att göra i stort sett vad som helst (eller åtminstone vad som står i deras makt) för att försvara detta. Ett så konkurrensbegränsande vapen släpper man inte i första taget.

[Lennart Petersen]

[q

Jag tänkte för snabbt. Det var inte 999 kronor för mycket, så skillnaden på totalsumman kanske inte var så lätt att ifrågasätta direkt.

Jag gjorde ju en invändning direkt att köpet verkade rejält dyrt men kassörskan avfärdade det med ”du har väl köpt dyra saker”. Men med kvittot i hand så gick det ju bra att kolla upp och sedan var det lätt.
Affären förlorade väl lite, dom fick betala kortavgift på hela kortköpet och jag fick bonus på de alltför dyra äpplena.
Men tydligen var det enklast att göra återköp med kontanter och visar att kontanter duger.
Kanske hade hon fått nolla hela kortköpet och sedan scanna in alla varor en gång till.
Kassörskan kom ihåg mig nästa gång med ett brett leende och sa att nu var äpplena billigare.
Annars har jag varit med om något liknande på järnvägsstationen i Monte Carlo när vi av misstag fått biljetter till Pau i stället för Port Bou. Men då nollades hela första köpet , fick det beskrivet på franska, och ett nytt gjordes till rätt station.

[LÅ1]

Övning i att läsa danska: "Kaffekæde politianmeldt for ikke at tage imod kontanter".

[Odd]

Ang bedrägerier, egentligen borde banker och kreditinstitut bli skyldiga att betala tillbaka pengar som förts över genom bedrägeri, oavsett om det skett genom "social engineering" (bättre uttryck på svenska?) eller genom teknisk manipulation. Då tvingas branschen att göra något åt problemet, jämfört med idag när man bara viftar bort det och låter den s k kunden stå för fiolerna.
Om man sedan misstänker att det är kunden som begått brottet och inte är offer i samband med detta, då måste det polisanmälas, utredas och dömas för att banken/etc skall få tillbaka pengarna. Banker och institut som regelmässigt anmäler oskyldiga offer skall även kunna få sina tillstånd indragna.

[Odd]

Nu är det stopp i Swish igen...

Swish är kanske måhända byggt på gammalt, icke-distribuerat, sätt där ett enkelfel kan stoppa verksamheten?

dd-swish-2022-02-04.jpg (188.77 KiB) Visad 744 gånger

[Enceladus]

Dessutom är åtminstone den rörliga kostnaden mindre för den du loggar in hos om du använder Freja eID. Två öre tror jag det var.

Jag förmodar att skribenten tänker på denna artikel i Affärsvärlden:

Tjänsten är gratis för användaren. Det är kunden, exempelvis en myndighet, som betalar till Freja eID. Kostnaden är 0,15 kr per transaktion, vilket är lägre än BankID som har en login-kostnad på 0,17 kr och en signaturkostnad på 0,55 kr. Freja har även ett kostnadstak på 1 kr per användare och månad, vilket inte BankID har.

Prisskillnaden blir mycket större än två öre för flitiga användare. Detta är en av orsakerna till att Karlstads universitet valde Freja eID:

Avtalet med Karlstads universitet innebär en fast månadskostnad baserat på antalet användare – istället för kostnad per transaktion – enligt den SAAS-modell (Software as a Service) som Freja erbjuder för ökad förutsägbarhet kring kostnader för digitala identiteter.

Nuvarande prismodell anses dessutom hämma införandet av e-tjänster hos svenska myndigheter:

– Där vill vi se fastprismodeller så att betalmodellen inte hämmar införandet av e-tjänster. För nu kan det bli dyrt att ha en bra e-tjänst och det är ett dåligt incitament, säger han.

Ett exempel som nämns i SKL:s ställningstagande är 1177.se där Journalen blivit en succé. I september 2018 hade det gjorts tio miljoner inloggningar där. Priset per transaktion är 17 öre så det innebär alltså 1,7 miljoner i ökade kostnader.

Som vanligt med storbankerna måste allt förhandlas:

Vad kostar det?
Vad du får betala för BankID-tjänsten beror på hur du väljer att implementera den, hur många inloggningar och signeringar samt vilka övriga tjänster du har hos oss.

Avgift för tjänsten: 500 kronor per månad
Pris per identifiering: 0,40 kronor
Pris per signering: 1,10 kronor

Du betalar också för implementation, förlängning och avslut av certifikatsavtal.

Kan jag komma ner i pris?
Ja, priset påverkas av hur många identifieringar och signeringar du har under ett år.

Men även efter de obligatoriska förhandlingarna är konkurrenterna fortfarande billigare (jämför betalkort eller bolån)...

[Enceladus]

Att storbankerna gynnar stora aktörer skapar inte bara osund konkurrens, utan också onödiga säkerhetsrisker:

Att använda bank-id är dock inte gratis. Startavgifter, månadsavgifter och/eller avgifter per transaktion gör att det snabbt blir kan bli dyrt för småföretagare att erbjuda bank-id som inloggningsmetod för sina kunder. En lösning på detta är att använda mellanhänder i form av återförsäljare. Större återförsäljare kan fördela avgifterna på en större mängd aktörer, samtidigt som återförsäljaren får volymfördelar. Fördelarna för småföretagaren är alltså uppenbara – men riskerna inte lika tydliga. Finansiell ID-teknik menar dock att man har tagit höjd för att säkra upplägget.

Eftersom storbankerna får betalt för varje inloggning är id-växling inte tillåten. Detta har bland annat tvingat Skatteverket att stänga av det svenska universitetsdatanätverket Sunet:

– Vi tycker att det är ganska oroväckande faktiskt. Dels är vår tolkning av regelverket att vi inte brutit mot något. För det andra är det fel väg framåt att en privat aktör ska diktera villkoren för vad en myndighet sänder för information till en medborgare, säger Sunets föreståndare Maria Häll.

Vinstmaximering och samhällsnytta går tydligen inte alltid ihop.

[Enceladus]

Ja, det är egentligen ganska fantastiskt att ett bankoligopol kan sätta konkurrensen så totalt ur spel genom sitt grepp över BankID, en teknisk infrastruktur. Det enda raka vore naturligtvis att tvinga alla banker att godta åtminstone Skatteverkets e-id (eller dess efterträdare) för inloggning till deras digitala tjänster. Jämför t.ex. med om banker skulle säga - när det gäller fysisk legitimation - "vi godtar bara vårt eget id-kort, inte Nationella id-kortet eller Skatteverkets id-kort". Då skulle de få lagstiftning emot sig fort som . Men när det gäller elektronisk legitimation har de kunnat smyga in detta. Och den offentliga byråkratin gör det förstås enkelt för sig. Hur många offentliga digitala tjänster godtar inloggning med Freja eID (det har säkert skrivits om det tidigare i tråden)? Och hur många Skatteverkets/Svenska Pass? Rätt svar för det sistnämnda är väl ingen - utom Skatteverket!

Ett praktiskt sätt att lösa denna problematik är att göra utfärdare av e-legitimationer på en lägre tillitsnivå (t.ex. BankID) ersättningsskyldiga vid bedrägerier. Då kastar nog bankerna in handduken och begränsar sig till e-legitimationer på högsta tillitsnivå (t.ex. AB Svenska Pass). Att bankerna skulle försöka sig på att göra en sådan e-legitimation tror jag inte heller på.

Någonting i stil med begreppet "vårdslös kreditgivning": https://www.konsumentverket.se/for-fore ... tprovning/ ?

Tror det blir svårt att lösa lagtekniskt. Efterlevnaden av ovanstående verkar det också vara lite si och så med redan idag. En hel del kreditgivare verkar vara beredda att ta betydande risker för att hålla marknadsandelarna uppe (ingen nämnd och ingen glömd).

Dessutom tror jag att BankID-oligopolet är beredda att göra i stort sett vad som helst (eller åtminstone vad som står i deras makt) för att försvara detta. Ett så konkurrensbegränsande vapen släpper man inte i första taget.

De olika tillitsnivåerna är väldefinierade:

Tillitsnivå 4
*Användarens identitet verifieras vid personligt besök genom en fullgod svensk legitimationshandling, både första gången och vid förnyelse vart femte år.
*Användaren identifieras genom en e-legitimation som skyddas i ett särskilt chip, som kan finnas på till exempel ett plastkort, en mobiltelefon eller en USB-enhet.

En del bedrägerier går ut på att bedragaren skapar en e-legitimation i någon annans namn. Häromveckan hörde jag i TV4:s Nyhetsmorgon att någon hade förlorat en halv miljon kronor på detta sätt. En bedragare förmådde personen till att skapa ett nytt BankID i bedragaren mobil. Därefter var det fritt fram för bedragaren att göra vad helst den vill. Offret fick förstås ingen ersättning. Med en e-legitimation på tillitsnivå 4 hade detta förfarande varit omöjligt eftersom förnyelse kräver både ett personligt besök och särskild hårdvara.

Jag tror inte att storbankerna är villiga att utfärda en e-legitimation på tillitsnivå 4. De skulle bland annat behöva återöppna sina gamla kontor och öka sin fysiska närvaro, vilket de uppenbarligen inte vill. Mest sannolikt är då att de skulle kasta in handduken, och därmed är förslaget "ett praktiskt sätt att lösa denna problematik".

[Enceladus]

Nu är det stopp i Swish igen...

Swish är kanske måhända byggt på gammalt, icke-distribuerat, sätt där ett enkelfel kan stoppa verksamheten?

Betaltjänsten Swish, som ägs av storbankerna, använder clearingorganisationen Bankgirot, som också ägs av storbankerna. Förra månadens driftstörningar orsakades av fel hos Bankgirot. Vidare använder Swish uteslutande e-legitimationen BankID, som också ägs av storbankerna. Detta brukar kallas att äta sin egen hundmat. Resultatet blir ofta därefter.

[dr Cassandra Nojdh]

Jag tror inte att storbankerna är villiga att utfärda en e-legitimation på tillitsnivå 4. De skulle bland annat behöva återöppna sina gamla kontor och öka sin fysiska närvaro, vilket de uppenbarligen inte vill. Mest sannolikt är då att de skulle kasta in handduken, och därmed är förslaget "ett praktiskt sätt att lösa denna problematik".

Det kanske det är, men juridiken (och politiken) handlar ju inte bara om praktikaliteter. Och storbankerna sitter ju på ett icke föraktligt lobbyingkapital också - oavsett vad man anser om deras moraliska halt. Underskatta inte Göran Persson!

PS. Försökte - som en måttligt rebellisk handling - ladda ned Freja eID-appen, men min gamla telefon klarar inte det. För lite minne!

[Odd]

Digitala valutor passar snokande myndigheter som handen i handsken. Kinas centralkommitté med Xi "Winnie-The-Pooh" Jinping i spetsen har förstått detta och inför en storoffensiv för att få bort transaktioner med sedlar och mynt.
https://www.svd.se/kina-rullar-ut-sin-d ... -vinter-os
Arr Sverige i praktiken har Kinas system som förebild, avsiktligt eller oavsiktligt, tycker jag är oroande.

[dr Cassandra Nojdh]

Digitala valutor passar snokande myndigheter som handen i handsken. Kinas centralkommitté med Xi "Winnie-The-Pooh" Jinping i spetsen har förstått detta och inför en storoffensiv för att få bort transaktioner med sedlar och mynt.
https://www.svd.se/kina-rullar-ut-sin-d ... -vinter-os
Arr Sverige i praktiken har Kinas system som förebild, avsiktligt eller oavsiktligt, tycker jag är oroande.

Ja, hur mycket Centralkommittén i kommunistdiktaturen har att säga till om är väl oklart. Lenin definierade ju två maktnivåer; Centralkommittén och Politbyrån, ovan på denna har den kinesiska kommunistdiktaturen lagt ytterligare en nivå, Politbyråns ständiga utskott, och det är där de verkliga besluten fattas. Ordförande är förstås Onkel Xi. Här träffar han Japans dåvarande premiärminister Shinzo Abe. Kina och Japan är som bekant inte de allra bästa kompisar:


OBS Bilden får ej visas i Kina

[Enceladus]

Digitala valutor passar snokande myndigheter som handen i handsken. Kinas centralkommitté med Xi "Winnie-The-Pooh" Jinping i spetsen har förstått detta och inför en storoffensiv för att få bort transaktioner med sedlar och mynt.
https://www.svd.se/kina-rullar-ut-sin-d ... -vinter-os
Arr Sverige i praktiken har Kinas system som förebild, avsiktligt eller oavsiktligt, tycker jag är oroande.

Nja, Kinas system har inga mellanhänder som gör transaktioner mindre effektiva. Västvärldens kritik går väl främst ut på att kinesiska företag riskerar att bli mer konkurrenskraftiga.

[Enceladus]

Jag tror inte att storbankerna är villiga att utfärda en e-legitimation på tillitsnivå 4. De skulle bland annat behöva återöppna sina gamla kontor och öka sin fysiska närvaro, vilket de uppenbarligen inte vill. Mest sannolikt är då att de skulle kasta in handduken, och därmed är förslaget "ett praktiskt sätt att lösa denna problematik".

Det kanske det är, men juridiken (och politiken) handlar ju inte bara om praktikaliteter. Och storbankerna sitter ju på ett icke föraktligt lobbyingkapital också - oavsett vad man anser om deras moraliska halt. Underskatta inte Göran Persson!

PS. Försökte - som en måttligt rebellisk handling - ladda ned Freja eID-appen, men min gamla telefon klarar inte det. För lite minne!

Klart – Stoltenberg tar över som chef för Norges Bank

Det är inte bara Swedbank som efterlyser före detta statsministrar. Snart tar Norges tidigare statsminister Stoltenberg över rodret på landets centralbank. Den norska bankmarknaden är mer fragmenterad än den svenska, men domineras ändå av ett fåtal bankgrupper. Vi får se vilken väg Stoltenberg väljer att gå i en tid då flertalet centralbanker överväger att konkurrensutsätta affärsbankspengar med centralbankspengar i digital form. Ingen affärsbank gillar ju ökad konkurrens.