Kontantlösa butiker

[LÅ1]

FB-gruppen Bojkotta kontantfria affärer och restauranger (som kan läsas utan att ha FB-konto) har medlemmar som förutom att de gillar kontanter också ogillar banker. Där hittar jag nyheter som bara finns på Fria tider och andra webbplatser med liknande politisk inriktning samt på youtube-videor från snarlika konton, men ingen annan stans. Försökte först hitta nyheterna på andra webbplatser, men de fanns inte, utan jag var tvungen att gå in på Fria tider. Vad ska man tro? Övrig media läser naturligtvis vad som skrivs på dessa sidor, men återger inte nyheterna? Verkar konstigt! Åtminstone domen mot Swedbank kan ju verifieras lätt och borde ha allmänintresse.

För att de som inte vill öka trafiken till Nya tider så har jag citeras ingressen till de aktuella artiklarna.
"Polen förbjuder kontantfritt".

Vid månadsskiftet blir det olagligt för butiker och bankkontor att vägra ta emot kontanter, och avtal om att betalning ska erläggas "kontantfritt" blir ogiltiga. Det är innebörden av en ny lag som polens president Andrzej Duda undertecknade på torsdagen, rapporterar polska

"Swedbank döms för obefogad uppsägning av Widar Nords konto".

Swedbank bröt mot betaltjänstlagen när banken drog in bankkontot för Fria Tiders grundare och chefredaktör Widar Nord med hänvisning till "bristande kundkännedom". Det konstaterar Stockholms tingsrätt i en dom idag.

Domen

Alla har väl fått kundkännedomsformulär från sin bank att fylla i. Jag försökte i efterhand få ut vad jag svarade till Nordea, men de vägrade. Jag skulle var tvungen att skriva till någon instans i banken för att få ut uppgifterna. Nästa gång får jag ta skärmdump på varje sida innan jag lämnar den.

[Odd]

Jag brukar fylla i olika saker i de där formulären olika gånger, och har aldrig haft några problem. Anledningen till att jag fyllt i olika uppgifter är att en del frågor är formulerade på ett sätt som är omöjligt att svara på eftersom det handlar om framtiden, som ju ännu inte har inträffat. Det är ju omöjligt att i förväg känna till en framtida inträff, och jag är dessutom rätt säker på att vetenskapliga rön stöder detta. Än så länge har vi endast kunnat skicka information framåt i tiden, inte bakåt. Vissa andra frågor är enkla att svara på och är sådan information som institutet redan har eller kan införskaffa genom publika databaser.

Det kommer nog behövas lite fler domar för att torrlägga detta träsk. Som domstolen delvis konstaterar så är det inte rimligt att det skall vara omöjligt att förutse vilka faktorer som spelar in i en bedömning.

En gemensam nämnare för alla dessa fall som inträffar är att det mestadels är medborgare som inte ägnar sig åt terrorism eller penningtvätt som drabbas. Många lagar, förordningar och föreskrifter, och tillämpningen av dessa vars syfte är att förhindra terrorism och brottslighet, träffar inte rätt utan drabbar vanligt folk, just pga rättsväsendets oförmåga att hantera viktiga och riktiga problem med olika typer av brottslighet.

[BSB101]

Många lagar, förordningar och föreskrifter, och tillämpningen av dessa vars syfte är att förhindra terrorism och brottslighet, träffar inte rätt utan drabbar vanligt folk, just pga rättsväsendets oförmåga att hantera viktiga och riktiga problem med olika typer av brottslighet.

Handlar mer om att flertalet av oss är vanligt folk och allmänna lagar kommer då till största delen träffa vanligt folk.

[LÅ1]

Många lagar, förordningar och föreskrifter, och tillämpningen av dessa vars syfte är att förhindra terrorism och brottslighet, träffar inte rätt utan drabbar vanligt folk, just pga rättsväsendets oförmåga att hantera viktiga och riktiga problem med olika typer av brottslighet.

Handlar mer om att flertalet av oss är vanligt folk och allmänna lagar kommer då till största delen träffa vanligt folk.

Ja, och man missar målet som är att förhindra terrorism och brottslighet. Man silar mygg och sväljer kameler.

[Enceladus]

Bryter ut en del av citatet: "våra betalningssystem behöver både hög tillit och trygghet".
För många är tilliten högre med anonyma betalningar. Alltså kontanter.
Tryggheten är för många aktörer ett betalningssätt som alltid fungerar, oavsett om det finns uppkoppling och elektricitet eller ej. Alltså kontanter.

Kontanter kan dock vara både fysiska och digitala. AKB utreder digitala kontanter med ovanstående egenskaper. Det kan antas att en
värdebaserad e-krona kommer att finnas i form av presentkort som kan införskaffas utan att legitimera sig (sidan 15). Vidare kan entusiaster skapa fysiska mynt (jämför Bitcoin). Idag presenterade Riksbanken en logotyp för e-kronapilotens testarbete.

[LÅ1]

Bryter ut en del av citatet: "våra betalningssystem behöver både hög tillit och trygghet".
För många är tilliten högre med anonyma betalningar. Alltså kontanter.
Tryggheten är för många aktörer ett betalningssätt som alltid fungerar, oavsett om det finns uppkoppling och elektricitet eller ej. Alltså kontanter.

Kontanter kan dock vara både fysiska och digitala. AKB utreder digitala kontanter med ovanstående egenskaper. Det kan antas att en
värdebaserad e-krona kommer att finnas i form av presentkort som kan införskaffas utan att legitimera sig (sidan 15). Vidare kan entusiaster skapa fysiska mynt (jämför Bitcoin). Idag presenterade Riksbanken en logotyp för e-kronapilotens testarbete.

När det gäller tilliten så kommer den att vara större för sedlar och mynt än för förment anonyma digitala pengar.

[LÅ1]

Et par debattartiklar av Björn Eriksson:
"Politikerna måste sluta vara passiva i kontantfrågan"

Debatt: ”Handeln avgörande för kontanternas existens”

För övrigt så har det blivit mycket lättare att betala med kontanter på Hudinge sjukhus. Förut var man tvungen att få en faktura och sedan ta den med sig till ett kassakontor några våningar upp där man kunde betala fakturan med kontanter. Om kontoret var öppet.
Nu har de en kassa som kan hantera kontanter. Den var stängd när jag var där senast, och då gick det att betala med kontanter även i en kassa där det normalt inte går!

[LÅ1]

I dagens avsnitt av sveriges radios podd Ekonomiekot extra diskuteras betalningslösningarnas sårbarhet.
"När allt kraschar – vad ska vi betala med?".
Vad som bara togs upp i förbifarten, förmodligen för att det bara tangerade ämnet, var integritetsaspekten.

[Odd]

Nu har Patent- och marknadsdomstolen slagit fast KOs bedömning att det inte är tillåtet att ta ut förseningsavgifter för krediter. Det är ett mycket bra besked då det stramar åt i rätt ände, dvs hos bolagen som lånar ut pengar vilket i förlängningen tvingar dem att göra bättre bedömningar av återbetalningsförmåga. Om jag förstår utslaget korrekt så är det formella regelbrottet att kreditbolagen ägnar sig åt inkasso när de tar ut denna avgift.

Hoppas vi så småningom även ser räntetak, kanske med en årsränta på högst 5-10%-enheter över repo-ränta (motsv). Det skulle vara ett bra steg för att få bort oseriösa krediter.

[LÅ1]

Nu har Patent- och marknadsdomstolen slagit fast KOs bedömning att det inte är tillåtet att ta ut förseningsavgifter för krediter. Det är ett mycket bra besked då det stramar åt i rätt ände, dvs hos bolagen som lånar ut pengar vilket i förlängningen tvingar dem att göra bättre bedömningar av återbetalningsförmåga. Om jag förstår utslaget korrekt så är det formella regelbrottet att kreditbolagen ägnar sig åt inkasso när de tar ut denna avgift.

Hoppas vi så småningom även ser räntetak, kanske med en årsränta på högst 5-10%-enheter över repo-ränta (motsv). Det skulle vara ett bra steg för att få bort oseriösa krediter.

Ocker har varit förbjudna i Sverige i flera hundra år. (Enligt Expressen.) Men ingen tycks bry sig i dag. 2014 motionerade riksdagsledamoten Hans Hoff (S) om "Definitionen av ockerräntor". Om det blivit bättre sen dess vet jag inte. Viss lagändring trädde i alla fall i kraft 2018. Tydligen får inte lånekostnaden var större än själva lånet. Alltså avbetalning + avgifter och räntor får max vara dubbelt så stort som lånet. Åtminstone om det är en högkostnadskredit.

Det kan vara intressant att läsa om ocker på Wikipedia.

Lite perspektiv: I 1734 års lag var gränsen för ocker 6 %. Ett kreditbolag lär ha tagit 23 000% ränta enligt motionen jag länkade till ovan.

[LÅ1]

FB-gruppen Bojkotta kontantfria affärer och restauranger (som kan läsas utan att ha FB-konto) har medlemmar som förutom att de gillar kontanter också ogillar banker. Där hittar jag nyheter som bara finns på Fria tider och andra webbplatser med liknande politisk inriktning samt på youtube-videor från snarlika konton, men ingen annan stans. Försökte först hitta nyheterna på andra webbplatser, men de fanns inte, utan jag var tvungen att gå in på Fria tider. Vad ska man tro? Övrig media läser naturligtvis vad som skrivs på dessa sidor, men återger inte nyheterna? Verkar konstigt! Åtminstone domen mot Swedbank kan ju verifieras lätt och borde ha allmänintresse.

För att de som inte vill öka trafiken till Nya tider så har jag citeras ingressen till de aktuella artiklarna.
"Polen förbjuder kontantfritt".

Vid månadsskiftet blir det olagligt för butiker och bankkontor att vägra ta emot kontanter, och avtal om att betalning ska erläggas "kontantfritt" blir ogiltiga. Det är innebörden av en ny lag som polens president Andrzej Duda undertecknade på torsdagen, rapporterar polska

"Swedbank döms för obefogad uppsägning av Widar Nords konto".

Swedbank bröt mot betaltjänstlagen när banken drog in bankkontot för Fria Tiders grundare och chefredaktör Widar Nord med hänvisning till "bristande kundkännedom". Det konstaterar Stockholms tingsrätt i en dom idag.

Domen

Alla har väl fått kundkännedomsformulär från sin bank att fylla i. Jag försökte i efterhand få ut vad jag svarade till Nordea, men de vägrade. Jag skulle var tvungen att skriva till någon instans i banken för att få ut uppgifterna. Nästa gång får jag ta skärmdump på varje sida innan jag lämnar den.

Nu har åtminstone Dagens juridik uppmärksammat domen mot Swedbank. "Swedbank tvingas återställa nedstängt betalkonto".

[LÅ1]

Enligt Internetstiftelsen är många människor oroliga över att personlig data samlas in. Ändå är det få som reagerar på banker och butikers insamling av data om köpvanor och beteende!

[Odd]

Enligt Internetstiftelsen är många människor oroliga över att personlig data samlas in. Ändå är det få som reagerar på banker och butikers insamling av data om köpvanor och beteende!

Jag tror att det beror på att det har blivit så vanligt. Det är ett sluttande plan, där vi sakta har invants vid att det bara är så. Många onlinebutiker ger inget annat betalval än att använda en betalmetod där du tvingas bli kund hos ett annat företag och som har som obligatoriskt villkor att de får samla in och använda all data de får tag på om dig, även från andra källor som Facebook och andra siter som använder sig av företagets tjänster.
Alternativet till att gå med på det är att inte kunna handla och därför tror jag att de flesta ändå går med på det. F ö så orkar nog inte de flesta läsa den nästan 13000 ord långa "integritetspolicyn" som bara ett av de stora företagen på marknaden använder. 13000 ord motsvarar ca två normallånga noveller, och vem hinner läsa det när man skall köpa något?

[LÅ1]

En debattartikel i Sydöstran: "Debatt: Kontanterna - en politisk fråga". (Sydöstran tycks ha insett att det finns ett värde i att ha opinionsartiklar utanför betalväggen. På DN kan man inte ens läsa ledarsidan utan att betala. Ledare är ju "tidningens" åsikter som den borde vilja sprida till en så stor krets som möjligt, kan man tycka.)

Citat ur artikeln:

Den 2 december anordnar Kontantupproret tillsammans med ett antal riksdagsledamöter ett seminarium i riksdagen. Titeln för seminariet är ”Är det dags för lagstiftning om kontanter i handeln?” Där kommer representanter från partierna att diskutera frågan med experter från Riksbanken, handeln och forskningen.

Seminariet kommer att sändas och blir möjligt att ta del av i efterhand. Vi hade gärna sett att någon från utredningen medverkade, men de har angett förhinder.

Är det lämpligt att utredare deltar i seminarium dom handlar om det som de utreder? Däremot borde de naturligtvis lyssna och ta in åsikter! Jag vet inte vad som är kutym i sådana sammanhang.

[Odd]

Det är uppenbarligen något allvarligt fel i penningtvättslagstiftningen, när sådant här kan inträffa:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/k6 ... taten-allt

Ponera att Gunnar i stället för att lägga pengarna i en skokartong, hade lagt pengarna på hög på ett bankkonto, eller investerat i några aktier som hade växt mångfalt, då skulle det inte varit några problem för arvingarna att få ut pengarna. Men än en gång visar man på att när det handlar om en utgift för staten, då är konfiskering det enda som gäller. Varje krona som eldas upp går nämligen tillbaka till riksbankens pengahög. Och till skillnad från normal rätt, där en person anses vara oskyldig tills motsatsen bevisats, så måste den drabbade (i detta fall dödsboet) bevisa att personen är oskyldig, annars anses man vara skyldig.

Hör detta förvarande verkligen hemma i en demokrati.

Låt säga att du blir misstänkt för en misshandel och i domstolen så lägger åklagaren inte fram några bevis på att du är gärningsmannen utan anklagar dig bara. För att du skall frias så måste du ta fram bevis, exempelvis kameraövervakning på platsen, som bevisar att det inte var du som gjorde det, annars åker du i finkan. Tydligen accepterar vi denna typ av rättsskipning.

[LÅ1]

Det är uppenbarligen något allvarligt fel i penningtvättslagstiftningen, när sådant här kan inträffa:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/k6 ... taten-allt

Ponera att Gunnar i stället för att lägga pengarna i en skokartong, hade lagt pengarna på hög på ett bankkonto, eller investerat i några aktier som hade växt mångfalt, då skulle det inte varit några problem för arvingarna att få ut pengarna. Men än en gång visar man på att när det handlar om en utgift för staten, då är konfiskering det enda som gäller. Varje krona som eldas upp går nämligen tillbaka till riksbankens pengahög. Och till skillnad från normal rätt, där en person anses vara oskyldig tills motsatsen bevisats, så måste den drabbade (i detta fall dödsboet) bevisa att personen är oskyldig, annars anses man vara skyldig.

Hör detta förvarande verkligen hemma i en demokrati.

Låt säga att du blir misstänkt för en misshandel och i domstolen så lägger åklagaren inte fram några bevis på att du är gärningsmannen utan anklagar dig bara. För att du skall frias så måste du ta fram bevis, exempelvis kameraövervakning på platsen, som bevisar att det inte var du som gjorde det, annars åker du i finkan. Tydligen accepterar vi denna typ av rättsskipning.

Och hade alla sedlar varit giltiga, då hade det inte gått att sätta in dem på bankkonto utan en godkänd förklaring. Bara lite i taget!

[dr Cassandra Nojdh]

Det är uppenbarligen något allvarligt fel i penningtvättslagstiftningen, när sådant här kan inträffa:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/k6 ... taten-allt

Ponera att Gunnar i stället för att lägga pengarna i en skokartong, hade lagt pengarna på hög på ett bankkonto, eller investerat i några aktier som hade växt mångfalt, då skulle det inte varit några problem för arvingarna att få ut pengarna. Men än en gång visar man på att när det handlar om en utgift för staten, då är konfiskering det enda som gäller. Varje krona som eldas upp går nämligen tillbaka till riksbankens pengahög. Och till skillnad från normal rätt, där en person anses vara oskyldig tills motsatsen bevisats, så måste den drabbade (i detta fall dödsboet) bevisa att personen är oskyldig, annars anses man vara skyldig.

Hör detta förvarande verkligen hemma i en demokrati.

Låt säga att du blir misstänkt för en misshandel och i domstolen så lägger åklagaren inte fram några bevis på att du är gärningsmannen utan anklagar dig bara. För att du skall frias så måste du ta fram bevis, exempelvis kameraövervakning på platsen, som bevisar att det inte var du som gjorde det, annars åker du i finkan. Tydligen accepterar vi denna typ av rättsskipning.

Här blandas tyvärr äpplen och päron rätt så friskt, eftersom det är fråga om olika rättsområden. Jämförelsen med straffrätten (begreppet "normal rätt", som används ovan, saknar innebörd) haltar betänkligt - där råder sk. rak bevisbörda dvs. det är statens ombud (åklagaren) som har det fulla ansvaret för att lägga fram bevis för att det förhåller sig så som framställs i den sk. gärningsbeskrivningen. Vilket jag beskrev redan här:
https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 10#p366510

Förvaltningsrätten (observera att ordet här har innebörden rättsområde, och inte lägstainstansen i förvaltningsmål), som förvisso liksom straffrätten är en del av den offentliga rätten, liknar mera civilrätten eftersom det är fråga om tvister mellan staten (oftast företrädd av någon myndighet som Försäkringskassan, Skatteverket eller som här, Riksbanken) och enskild person (fysisk eller juridisk). I förvaltnings- och civilmål är det alltså inte fråga om någon är "skyldig" eller ej.

I förvaltningsmål är huvudregeln att den enskilde klagande har bevisbördan när det gäller gynnande beslut (som i detta fallet rätten att lösa in ogiltiga sedlar) medan myndigheten har bevisbördan när det gäller betungande beslut (som ex.vis återkrav av oriktigt uppburet bidrag). Ett vanligt exempel på det förstnämnda är när en enskild person överklagar Försäkringskassans beslut att inte bevilja (någon form av) socialförsäkringsersättning. Det finns mycket skrivet om förvaltningsprocessen i den juridiska litteraturen, den intresserade kan t.ex. läsa vidare här: https://www.bokus.com/bok/9789139019114 ... processen/

Det intressanta i detta fall är möjligen att Förvaltningsrätten och Kammarrätten har värderat företedd bevisning olika. Nu har ju dödsboet sagt sig vilja försöka föra målet till Högsta Förvaltningsdomstolen, men högstainstanserna brukar sällan befatta sig med rena bevisvärderingsmål.

[dr Cassandra Nojdh]

Det är uppenbarligen något allvarligt fel i penningtvättslagstiftningen, när sådant här kan inträffa:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/k6 ... taten-allt

Ponera att Gunnar i stället för att lägga pengarna i en skokartong, hade lagt pengarna på hög på ett bankkonto, eller investerat i några aktier som hade växt mångfalt, då skulle det inte varit några problem för arvingarna att få ut pengarna. Men än en gång visar man på att när det handlar om en utgift för staten, då är konfiskering det enda som gäller. Varje krona som eldas upp går nämligen tillbaka till riksbankens pengahög. Och till skillnad från normal rätt, där en person anses vara oskyldig tills motsatsen bevisats, så måste den drabbade (i detta fall dödsboet) bevisa att personen är oskyldig, annars anses man vara skyldig.

Hör detta förvarande verkligen hemma i en demokrati.

Låt säga att du blir misstänkt för en misshandel och i domstolen så lägger åklagaren inte fram några bevis på att du är gärningsmannen utan anklagar dig bara. För att du skall frias så måste du ta fram bevis, exempelvis kameraövervakning på platsen, som bevisar att det inte var du som gjorde det, annars åker du i finkan. Tydligen accepterar vi denna typ av rättsskipning.

Och hade alla sedlar varit giltiga, då hade det inte gått att sätta in dem på bankkonto utan en godkänd förklaring. Bara lite i taget!

Ja, det är en intressant fastän hypotetisk fråga. Om dödsboet istället innehållit giltiga sedlar så hade förstås arvingarna delat på dessa vid arvsskiftet, men vad skulle de har gjort med dessa sedan? Satt in dem på banken? Banken hade förstås efterfrågat någon dokumentation om varifrån pengarna kommit. Hade det då räckt med att arvingarna uppvisat bouppteckningen? Eller hade banken i det läget ifrågasatt varifrån arvlåtaren (dvs. den avlidne) fått kontanterna ifrån före sin bortgång? De olika tillgångsslagen, varav kontanta medel är ett, ska antecknas var för sig i bouppteckningen.

Vad som är "lite i taget" enl. hr. LÅ:s formulering är förstås flytande materia. Här är ett exempel som har viss bäring på det ovan refererade fallet:
https://lawline.se/answers/far-en-bank- ... -kontanter
I exemplet verkar det som om arvingarna hittat kontanta medel i samband med att de, som de uttrycker det "tömt vårt barndomshem efter våra nu bortgångna föräldrar" vilket nu antyder att dessa inte ens funnit med i någon bouppteckning. I så fall blir ju bevisfrågan ännu knepigare.

Någon tusenlapp har jag ju själv satt in på mitt konto (då oftast via insättningsautomat) vid enstaka tillfällen, men gör man det upprepade gånger så är det möjligt att någon algoritm slår till, även om beloppen kanske inte är så stora vid varje transaktion.

[LÅ1]

Vad händer om de två arvingarna börjar få en massa swish-betalningar på olika belopp om de säljer ut diverse pinaler ur dödsboet? Normalt så är det ju köparen som får ett kvitto, inte säljaren.


Har för mig att rekommenderade beloppsgränser som någon EU-förordning, eller nått, anger för när penningtvätt kan börja misstänkas är tio gånger högre än de värden som används i Sverige. Samma siffror, men SEK i Sverige EUR i stora delar av Europa.


I dag hoppas jag att kortproblemen blir långvarig och att lunchrestauranger som inte accepterar kontanter får massa mat över! Skulle faktiskt inte ha svårt att håna s.k. kontantfria butiker, och kontantlösa kunder, i denna typ av situationer. Be dem tänka efter.

[Odd]

...

I dag hoppas jag att kortproblemen blir långvarig och att lunchrestauranger som inte accepterar kontanter får massa mat över! Skulle faktiskt inte ha svårt att håna s.k. kontantfria butiker, och kontantlösa kunder, i denna typ av situationer. Be dem tänka efter.

Jag tar med den tjockare plånboken när jag uträttar lite ärenden i eftermiddag.
Förvånansvärt många verkar inte ha någon kontantreserv alls.