Kontantlösa butiker

[LÅ1]

Cash is king!
"Enkronan kan bli e-krona i framtiden – men det finns risker".

Ska ha samma funktion som kontanter

Riksbanken arbetar nu med att utveckla e-kronan som i framtiden kan användas som ett komplement eller ersättning till fysiska pengar. I stället för att ta upp en hundralapp i affären betalar man e-kronor i en app eller kanske ett speciellt kort.

– Det ska ha samma funktion som kontanter, man vet att de där pengarna finns och att det är Riksbanken som står bakom och garanterar det, säger Alexander Norén.

Men det är bara det att e-kronan inte kan fungera offline och inte vara anonym!
"Rapport: E-kronan kan inte ersätta kontanter".

[Lennart Petersen]

Från Svt-text kommer nu nyheten att hackers har lurat till sig kryptovalutor motsvarande 5,2 miljarder kr och att
”10 tusentals” är lurade. Ett företag som står bakom överföringar av kryptovalutor vädjar till nämnda hackers att höra av sig för en överenskommelse.
Det är inte Bit-coin utan några andra valutor.

[Odd]

Något som många inte inser är att brottslingar inte försvinner bara för att man sparkar undan ben för dem, de bygger nya ben.
Så bara för att bankrånen har minskat till 0 så betyder inte det att brottslingarna helt plötsligt blivit snälla och börjat knyppla. Därför anser jag att argumentet att kontanter används vid illegala affärer inte är ett fungerande argument eftersom brottslingarna alltid hittar nya sätt att hantera situationen och dom nya sätten drabbar inte sällan redan utsatta och ofta lättillgängliga mål.

[Enceladus]

Så skyddar du ditt företag mot falska sedlar

Allt fler företagare och organisationer väljer att bli kontantfria. Baksidan av ett kontantfritt samhälle är att de som fortfarande tar emot kontanter lättare blir lurade när de tar emot falska sedlar.

Riksbanken: "Bankerna har hanterat kontanter styvmoderligt"

– Det är för att det är dyrt och kostsamt med kontant hantering, det säger både banker och handel. För att värna och se till att alla i samhället har möjligheter till betalningar i en digital värld så har vi börjat titta på E-kronan, uppger Julin.

Att erbjuda kontant hantering blir ännu mer kostsamt när det blir allt enklare att använda falska sedlar...

[LÅ1]

Jag fick betalade med en massa mynt på McDonald i veckan, eftersom de inte accepterar 500-lappar. Tjejen som tog betalt påstod att orsaken är att 500-lappar är lätta att förfalska. Jag svarade att det är kassapersonal som inte kan kontrollera sedlarna, fast det är så lätt. Skulle jag tillverka och prångla ut falska sedlar skulle jag nog rikta in mig på 20- och 50-lappar. Inget hologram på dom. Och ingen kassör granskar dem noga!

Eftersom jag närmast är militant kontantkramare som vägrar använda kort på småbelopp, om det på något sätt går att undvika, så hade alternativet varit att lämna haket och gå till närmaste bankomat och begära ut 300. (Eller 1300 eller 2300 etc.) Då garanteras man att få minst en 100-lapp.

Jag har mer och mer börjat kommentera i kassor varför jag använder kontanter och är faktiskt förvånad över det medhåll jag får, både från butikspersonal och omkringstående. Dock inte av butiks- och restaurangpersonal när jag påpekat att de borde ha skylt vid ingången för att upplysa om deras kundföraktande inställning till kontanter. Nu har jag slösat tid i butiken och ibland även personalens tid och sedan blir det ingen affär av, händer det att jag påpekar innan jag lämnar varorna och går.

[Odd]

Jag kunde betala på Mcdonalds med en 500-lapp, i drive in trots att det var efter "stopptid" för kontanter och att det stod på en skylt på kassaluckan att de inte tar 500-lappar. Det var i senvåras. Jag påpekade att det inte framgick någonstans förrän det var dags att betala, och jag gav dom trots allt valet att jag kunde strunta i att betala och bara åka därifrån.
De accepterade betalningen och skramlade fram växeln. Sen hade jag gott om växel för andra inköp

[Enceladus]

What To Expect From Facebook’s Cryptocurrency DIEM? (Libra)

Facebook users will then be able to exchange US dollars for Diem. In turn, transactions will be possible with the help of Facebook’s Novi app. In the long term, however, Facebook would also like to establish Diem beyond its network — for example, as a means of payment at the supermarket checkout.

Facebook planerar tydligen att integrera den nya valutan Diem i sina meddelandeplattformar WhatsApp and Messenger. Konkurrenten Signal har som bekant redan börjat integrera en annan digital valuta, nämligen MobileCoin. Kinesiska WeChat och Alipay kommer att integrera KKP:s dollarutmanare DCEP om partiet så vill. Ryska Telegram har också experimenterat med digitala valutor, men fick problem med amerikanska myndigheter.

Europa lyser däremot med sin frånvaro. Med tanke på hur många som har Facebook och Google som sina primära nyhetskällor är det numera fullt möjligt att Europa tappar kontrollen. Istället för att ta en mer aktiv roll verkar Europas strategi gå ut på att underkasta sig de ledande världsmakterna - oavsett om det är USA, Kina eller Ryssland. WhatsApp and Messenger är redan dominerande på kontinenten, men Europa är också beroende av kinesisk arbetskraft och ryska råvaror.

[LÅ1]

Jag kunde betala på Mcdonalds med en 500-lapp, i drive in trots att det var efter "stopptid" för kontanter och att det stod på en skylt på kassaluckan att de inte tar 500-lappar. Det var i senvåras. Jag påpekade att det inte framgick någonstans förrän det var dags att betala, och jag gav dom trots allt valet att jag kunde strunta i att betala och bara åka därifrån.
De accepterade betalningen och skramlade fram växeln. Sen hade jag gott om växel för andra inköp

Det är vanligt att skyltningen om kontantvägran inte framgår för än det är dags att betala. Espresso house tycks ha börjat ta ner sina skyltar vid dörrarna, (I NK tror jag de fortfarande tar kontanter. Brukar ta en tomtelatte i adventstid där.) Även de kontantvägrande Åhlénsvaruhusen slarvar. Och många restauranger.

Det är bara det att om man inte avtalat något annat så ska man kunna betala med kontanter enligt riksbankslagen. Skylt gäller som avtal. Men den bör man ju ha chans att se i tid! Jag tror att många verksamhetsansvariga inte har en aning om att de i grunden är skyldiga att ta emot betalning i kontanter.

[Enceladus]

I NK tror jag de fortfarande tar kontanter. Brukar ta en tomtelatte i adventstid där.

NK har stora affischer om att kunderna ska undvika kontant betalning för att minska smittorisken, d.v.s. kontanter accepteras fortfarande.

[LÅ1]

I NK tror jag de fortfarande tar kontanter. Brukar ta en tomtelatte i adventstid där.

NK har stora affischer om att kunderna ska undvika kontant betalning för att minska smittorisken, d.v.s. kontanter accepteras fortfarande.

OK. Har nog inte varit inne på NK sen i våras. Får väl gå dit och kolla. Om dessa skyltar är kvar så mejlar jag NK och anklagar dem för falsk information. Jag antar att det är risken för coronasmitta de avser. Och corona/covid-19 smittar inte via sedlar eller prylar. Det är en luftburen smitta. (Det finns en minimal risk att viruset kan överföras från hand till hand via en sedel eller mynt och sedan hamnar den smittade handen i ögat eller näsan, men risken är helt försumbar. Kan dessutom ske via den vara man ska handla, och den brukar butikspersonalen sällan vara rädd för att ta i.) Detta konstaterade man för över ett år sedan. Håller sig inte NK uppdaterad?

Jag tror faktiskt att det är facket som vill ha dessa skyltar i butikerna. Och det är nog i första hand ett försök att bli av med kontanthanteringen helt och hållet.

[LÅ1]

Det här blev ett långt inlägg!
Har kollat lite på förra årets motioner till riksdagen. De som berör kontanthantering.

Motion 2020/21:932 av Roland Utbult (KD): "En god nivå av kontanthantering".
Utdrag ur motionstexten:

Idag ligger ansvaret för kontanthanteringen på storbankerna, men dessvärre har de inte tagit sitt samhällsuppdrag på allvar utan har i stället på flera håll försämrat kontant­servicen. Detta är inte godtagbart. Det är därför viktigt att vi har fungerande banker med en tillgänglig service.

Regeringen bör se över möjligheten att ålägga bankerna att tillhandahålla en god nivå av kontanthantering. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Motion 2020/21:180 av Ulla Andersson m.fl. (V): "Konsumenternas ställning på de finansiella marknaderna"
I citaten nedan refererar man till den proposition som innehöll ett krav på bankerna att tillhandahålla platser för kontantuttag och som blev lag runt årsskiftet om jag mins rätt.

Propositionen innehöll framför allt ett krav på bankerna att tillhandahålla platser för kontantuttag. Däremot fanns inget förslag om att bankerna ska vara skyldiga att ta emot privatpersoners insättningar. Detta skapar en märklig asymmetri mellan uttags- och insättningsmöjligheter. Det är svårt att förstå varför det ska gå att ta ut kontanter från ett konto men inte att sätta in några. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om att bankerna ska vara skyldiga att ta emot privatpersoners och företags kontantinsättningar.

I sitt remissvar framförde Pensionärernas riksorganisation (PRO) och Sveriges Konsumenter att den nuvarande utvecklingen leder till att allt fler handlare och restauranger slutar att acceptera kontanter. Detta drabbar främst glesbygden och de människor som är i digitalt och ekonomiskt utanförskap. Tillgången till och möjligheten att använda kontanter är också viktiga ur ett krisberedskapsperspektiv. Sveriges Konsumenter och PRO föreslår att det ska införas krav på handlare och restauranger att acceptera kontanter som betalningsmedel.

Motion 2020/21:2665 av Nina Lundström (L): "Kontanthantering"
Utdrag ur motionstexten:

Det kan finnas flera skäl till att konsumenter föredrar kontanter utöver avsaknaden av bankkort och internetuppkoppling. Kunder kan känna det integritetskränkande att betalkort och konton samlar informations om kundens konsumtion utan att kunden kan överblicka hur denna information hanteras vidare. Ett annat skäl är att det kostar att ha betalkort. Konsumenten måste betala för tjänsten för att kunna betala med kort. Man måste betala för att få betala med kort. Konsumenter kan också hindras tillgång till internettjänster. En bank kan neka tjänster som kreditkort och elektroniska pengar då dessa inte ingår i EU:s betalkontodirektivet. När en konsument ansöker om ett betal­konto med grundläggande funktioner ska banken behandla ansökan skyndsamt och avgöra ärendet inom 10 bankdagar. Om banken avslår en ansökan, ska de omedelbart underrätta konsumenten om beslutet och lämna information om vart han eller hon kan vända sig för att framföra klagomål eller få beslutet rättsligt prövat. Underrättelsen ska vara skriftlig. Kunden har därmed inte rätt att kräva tillgång till tjänsterna i en bank.

Konsumenter kan ha många anledningar till att behöva och kunna betala med kon­tanter. Det är rimligt att möjligheten att betala med kontanter värnas oavsett hur digitali­seringen utvecklas. Kontanthanteringen är en viktig service i den svenska ekonomin, viktig för vissa företagare och för människors möjlighet att fritt välja betalningsmedel.

Motion 2020/21:3146 av Ann-Christine From Utterstedt (SD): "Värna kontanterna".
Utdrag ur motionstexten:

På senare tid har det blivit allt vanligare att konsumenter möts av informationen om att en butik är kontantfri. Att endast ha möjlighet till digitala betalningsalternativ stänger ute en stor del av befolkningen. Alla individer har inte tillgång till den digitala teknik som krävs och det finns grupper som av andra skäl kan behöva använda sig av kontanter, exempelvis bland äldre och funktionshindrade.

Användandet av kontanter minskar så snabbt att Sveriges krisberedskap hotas, det finns inget annat jämförbart land som drivit det kontantlösa samhället lika långt som vi har gjort.

Är det något av riksdagspartierna som står upp för att kontanter måste kunna användas? Alltså inte bara enskilda riksdagsledamöter utan hela partiet? Jag är nästan säker på att Piratpartiet stöder kontanter, men det partiet kom ju tyvärr inte in i svenska riksdagen, och lär nog inte göra det framgent heller.

[LÅ1]

Björn Eriksson har skrivit en debattartikel på Dagens Arena: "Det kontantlösa samhället ökar utanförskapet".

Där finns också en gammal artikel: "Så blev Sverige världens mest kontantfria land" som ger en historisk genomgång. Vem minns Svensk kassaservice AB?

[BSB101]

Om dessa skyltar är kvar så mejlar jag NK och anklagar dem för falsk information. Jag antar att det är risken för coronasmitta de avser. Och corona/covid-19 smittar inte via sedlar eller prylar. Det är en luftburen smitta. (Det finns en minimal risk att viruset kan överföras från hand till hand via en sedel eller mynt och sedan hamnar den smittade handen i ögat eller näsan, men risken är helt försumbar. Kan dessutom ske via den vara man ska handla, och den brukar butikspersonalen sällan vara rädd för att ta i.

Även en minimal risk är en risk så falsk information är det inte.

[LÅ1]

Problem med kortbetalningar i dag: "Problem med kortbetalning i Icabutiker".
Tänk vad smidigt det är med kontanter!

[Lennart Petersen]

Problem med kortbetalningar i dag: "Problem med kortbetalning i Icabutiker".
Tänk vad smidigt det är med kontanter!

Rätt vad det är så har vi en situation där alla kedjor har stopp i betalningsmaskineriet och ingen får med sig någon mat.
Dagligvaruhandeln är så viktig för oss alla så vi kan inte överlåta åt handlarna att bestämma hur betalning ska ske.
Vi bör alltså enligt min åsikt lagstifta om att handeln måste ha alternativ till kortköp i en kris. Antingen kontanter eller eventuellt sälja mot faktura eller något.

[LÅ1]

Återigen betalningsproblem. Denna gång utanför Sundsvall: "Stora betalningsproblem i Birsta – kunder uppmuntras betala kontant"
Här gällde det att ha kontanter med sig. Bankomaterna funkade inte.

Men många butiker tänker fortsätta att erbjuda kunderna möjligheten att betala med kontanter: "Undersökning: Butikerna fortsätter att ta emot kontanter – så tänker de om framtiden".
market.se skiver "87 procent av handlarna tar fortsatt emot kontanter". Så känns det inte när man rör sig i butiker i centrala Stockholm.

[Enceladus]

Ett exempel är Svea Bank. Man kan säga och tycka mycket om dem, men deras personuppgiftspolicy är enkel, de delar inte med sig av dina persondata utan att det är nödvändigt. De raderar dessutom datan när lagen väl tillåter det.

Köps upp av kreditjätte efter värderingsras – ska bli neobank

Häromveckan förvärvade Svea Ekonomi fintechbolaget PFC. Tanken är att Svea ska bli en neobank som kan utmana storbankerna och Klarna. Förra året drabbades PFC av skandalen med det tyska betalkortbolaget Wirecard, vilket fick värderingen att rasa, men annars har PFC fått bra betyg.

Storbankerna har fortfarande årsavgifter och valutapåslag för sina betalkort, trots att de också tjänar pengar på alla transaktioner. Neobanker som Klarna och Revolut har dock numera lockat miljontals användare, vilket visar att bättre tjänster efterfrågas. Med lite marknadsföring borde även Svea kunna få många nya kunder. De svenska storbankerna kommer naturligtvis att försöka sätta käppar i hjulet, men med tanke på utredningarna om e-kronan och en statlig e-legitimation är frågan om det är klokt av storbankerna att fortsätta missbruka sitt oligopol.

Det ökade antalet neobanker kan däremot bli spiken i kistan för fysiska kontanter. Med avgiftsfria betalkort utan valutapåslag försvinner de få fördelar som fysiska kontanter fortfarande hade.

[Odd]

Det är uppenbart att vissa strategier är bättre än andra. Klarnas kreditförluster ökar i snabbare takt än intäkterna. Intäkterna ökar endast 50% men kreditförlusterna ökade med hela 250%. Senast Klarna gick med vinst var 2018 och sedan dess har både bolagets förlust och kreditförluster ökat, och ökningen verkar tillta. Frågan är väl hur lång tid som investerare håller ut med att pumpa in pengar? Att ge en redlös kreditgivning till personer som inte kan betala, verkar inte vara en strategi som fungerar.


Hade jag varit e-handlare så skulle jag definitivt leta efter en annan betalpartner, risken ökar att Klarna går i konkurs och då skulle tusentals företag bli helt utan möjlighet att ta betalt.

[Enceladus]

Ett exempel är Svea Bank. Man kan säga och tycka mycket om dem, men deras personuppgiftspolicy är enkel, de delar inte med sig av dina persondata utan att det är nödvändigt. De raderar dessutom datan när lagen väl tillåter det.

Köps upp av kreditjätte efter värderingsras – ska bli neobank

Häromveckan förvärvade Svea Ekonomi fintechbolaget PFC. Tanken är att Svea ska bli en neobank som kan utmana storbankerna och Klarna. Förra året drabbades PFC av skandalen med det tyska betalkortbolaget Wirecard, vilket fick värderingen att rasa, men annars har PFC fått bra betyg.

Storbankerna har fortfarande årsavgifter och valutapåslag för sina betalkort, trots att de också tjänar pengar på alla transaktioner. Neobanker som Klarna och Revolut har dock numera lockat miljontals användare, vilket visar att bättre tjänster efterfrågas. Med lite marknadsföring borde även Svea kunna få många nya kunder. De svenska storbankerna kommer naturligtvis att försöka sätta käppar i hjulet, men med tanke på utredningarna om e-kronan och en statlig e-legitimation är frågan om det är klokt av storbankerna att fortsätta missbruka sitt oligopol.

Det ökade antalet neobanker kan däremot bli spiken i kistan för fysiska kontanter. Med avgiftsfria betalkort utan valutapåslag försvinner de få fördelar som fysiska kontanter fortfarande hade.

Ett vanligt missförstånd med betalkort är att endast en part får betalt för korttransaktionerna. Jag har sett flera personer felaktigt påstå att Visa och Mastercard får alla avgifter. Andra har istället felaktigt hävdat att det är de utgivande bankerna som får allt. Sanningen är att det finns tre parter som tar ut avgifter:

Wherever you’re selling, credit and debit card transactions probably account for a large chunk of your payments. So it’s important to understand how you’re being charged. This article will walk you through the components that make up your card processing fees and then deep-dive into the part that accounts for the highest proportion: Interchange.

Credit card processing comes with three fees:

1. Acquirer mark-up: Charged by the acquirer for acquiring the funds from your shopper
2. Card scheme fee: Charged by the card schemes for using their network
3. Interchange fee: Charged by the customer’s bank

Den första avgiften kan säljaren påverka själv, och den andra avgiften är generellt sett låg. Det brukar vara den tredje avgiften som är problematisk, inte minst för att säljaren inte kan bestämma vilken bank köparen har. Det är just denna avgift som EU och andra länder har begränsat via lagstiftning (se kartan i ovanstående länk). Här är gällande reglering inom EU. Tack vare denna reglering har EU kunnat införa ett förbud mot extra avgifter för korttransaktioner (däremot tillåts minimibelopp). Det är ju bara några promille som säljaren inte kan påverka själv.

Brexit är en intressant historia. Det förhållandevis kontantlösa Storbritannien har varit pådrivande i denna utveckling, och landet var tidigt ute med att implementera detta EU-direktiv. Brexit får emellertid den lyckliga konsekvensen att den tredje avgiften ökar. Ökningen råkar sammanfalla med gällande begränsning för betalkort utanför EU, vilket dels tyder på att finansbranschen är duktig på att maximera sina intäkter (eller åtminstone avgifter), och dels att dessa regleringar behövs.

EU:s regleringar har alltså gjort betalkort mer konkurrenskraftiga, vilket ironiskt nog kan ha gynnat bankerna på lång sikt. Utan EU skulle betalkort nämligen inte vara avsevärt billigare att hantera än fysiska kontanter. Bankerna själva hade säkerligen gjort ännu en Arlanda Express och därigenom skapat en marknad för fysiska kontanter...

[Enceladus]

Det är uppenbart att vissa strategier är bättre än andra. Klarnas kreditförluster ökar i snabbare takt än intäkterna. Intäkterna ökar endast 50% men kreditförlusterna ökade med hela 250%. Senast Klarna gick med vinst var 2018 och sedan dess har både bolagets förlust och kreditförluster ökat, och ökningen verkar tillta. Frågan är väl hur lång tid som investerare håller ut med att pumpa in pengar? Att ge en redlös kreditgivning till personer som inte kan betala, verkar inte vara en strategi som fungerar.


Hade jag varit e-handlare så skulle jag definitivt leta efter en annan betalpartner, risken ökar att Klarna går i konkurs och då skulle tusentals företag bli helt utan möjlighet att ta betalt.

Klarna har skapat ett urstarkt varumärke med ett betydligt större värde än de enstaka miljarder kronor som kreditförlusterna uppgår till. Nu är det den amerikanska marknaden som står i fokus, men Klarna skulle inte ha några problem att sänka sig till storbankernas etiska nivå och börja suga ut miljardvinster i Sverige. Apple kommer dock att vara en tuff konkurrent för Klarna, precis som för Spotify, och speciellt i USA...