LÅ1 skrev:
Är inte AstraZeneca-vaccinet det bästa, med tanke på hur stor skyddseffekt det har? Möjligen är mRNA-vaccinet bättre för att det är lättare att modifiera för nya mutationer.
Jag tar hr. LÅ:s inlägg till utgångspunkt för lite mer docerande kring begreppet skyddseffekt (efficacy), som inte är ett så enkelt begrepp som man kan tro. Emanuel Karlsten har skrivit en del rätt bra översikt om de i Sverige aktuella covid19-vaccinerna
Hur bra skyddar vaccin – jämförelse av data från Astra, Pfizer och Modernas vaccin mot covid
Därför är det svårt att jämföra hur vaccinen skyddar mot smitta
Kartläggning: Så stor är risken att dö av covid jämfört med Astras vaccin – ålder för ålder
Jag gillar det Karlsten skriver, bl.a. för att han som professionell journalist kan få mer sagt med färre ord, jämfört med t.ex. undertecknad. Men det är ändå med en viss tvekan jag hänvisar till hans blogg, eftersom han släpper loss en hel del tomtar och troll i de helt omodererade kommentarsfälten, där man ser åtskilliga personager som med lämpliga hänvisningar till studier, kombinerat med diverse gissningar, kommer fram till slutsatser som passar de egna åsikterna (se ex.vis signaturen "Anders", som tycks ha tagit på entreprenad att försvara AstraZenecas Vaxzevria).
Nåja, vad inte alla förstår är de skyddseffekter (efficacy) som uppges är
relativa tal från de kliniska prövningarna i fas 3 (Karlsten är inne en del på det i sina artiklar). Om vi tar Pfizer/BionTecs vaccin (primärdata kommer här från New England Journal of Medicine (NEJM):
Safety and Efficacy of the BNT162b2 mRNA Covid-19 Vaccine, 2020-12-31 ):
8 av 21.720 vaccinerade personer drabbades av covid19, medan av 21.768 personer som fick saltvatten i sprutan drabbades 162 av covid19. Risken att drabbas av covid19, med den smittoexponering som grupperna utsattes för, var alltså ganska liten (8 / 21.720) ~ 0,04 % för de vaccinerade och (162 / 21.768) ~ 0,8 % för de ovaccinerade. Den relativa risken blir alltså kvoten mellan kvoten mellan dessa tal, ~ 5 %, och den relativa riskreduceringen som de vaccinerade (jämfört med de ovaccinerade) erfar 100 - 5 = 95 %. Det är så man räknar ut (skydds)effekten, del
relativa riskreduceringen (RRR) av en viss behandling, men det förutsätter att den händelse man vill undvika vid den aktuella behandlingen (vaccinationen) är något så när entydigt definierad. I fallet covid19 finns det ju flera olika möjliga utfall, mild/måttlig infektion, sjukhusvård, IVA-vård, död, som komplicerar när man vill ange en skyddseffekt, i synnerhet som man har dålig kunskap om vad som gör skillnaden så stor i sjukdomsbild, mellan olika individer.
Den som vill ha lite mer hjärtgympa kan läsa här om hur man utvärderar medicinska behandlingar evidensbaserat:
Evidensbaserad medicin (EBM) – Tolkning av resultat.
Vill man komplicera det här (och det vill man förstås) så vill man ha ett grepp om hur en behandling fungerar praktiskt och då inför man begreppet
absolut riskreducering, ARR, i vårt fall skillnaden mellan behandling (vaccination) och kontroll (saltvatten) mätt i procentenheter istället för procent, och då ser vi att skillnaden mellan vaccin och saltvatten är avsevärt mindre, ~ 0,7 procentenheter. Detta gäller alltså vid den smittspridning som var aktuell för testgrupperna för Pfizers kliniska tester, och som man egentligen inte vet någonting om, men som får antas vara lika stor oavsett vad man fått i sprutan. Slutsatsen är detta är egentligen rätt självklar, vid låg smittspridning i ett samhälle har storskalig vaccination inte så stor effekt på folkhälsan, oavsett hur bra relativ skyddseffekt vaccinet har.
Som en kuriositet kan nämnas en artikel i Läkartidningen:
Astra Zeneca: Effekten är 76 procent
Där en farbror doktor i sin kommentar tror att han kommit på detta alldeles själv, trots att det är allmängods i utvärdering av behandlingar
Efter vad jag förstår så rör sig detta bara om ett relativt och inte om ett absolut skydd. Det är nödvändigt att skilja på detta – speciellt för dem, som inte är bekanta med hur läkemedelsbolagens siffror ibland redovisas. Jag skall nu problematisera detta resonemang med hjälp av Pfizers redovisning av sina siffror,....
Han använder inte exakt de siffror som jag hämtat ur artikeln i NEJM, men storleksordningarna bli desamma.