I Expressen publicerar Emanuel Karlsten, en av vinnarna av Stora Journalistpriset 2020, en artikelserie som blickar tillbaka på det gångna pandemiåret, bl.a. genom ingående studier av Folkhälsomyndighetens mail-kommunikation. Offentlighetsprincipen har sina fördelar ibland.
https://www.expressen.se/nyheter/sverig ... t-hjalper/
Jag citerar bara ingressen här
Expressen skrev:
Norge stängde ner 12 mars. Danmark en dag tidigare och Finland meddelade nedstängning den 16 mars. Men Sverige? Vi införde knappt några åtgärder alls. Först den 1 april 2020 gav Folkhälsomyndigheten råd om att hålla avstånd.
För Sverige tror inte att det hjälper.
Samt inledningen till ett mail från prof. Tom Britton till den vid det här laget inte helt okände Anders Tegnell, 6/3 2020
Tom Britton skrev:Hej Anders,
Bråda dagar för dig. Här är några rader från en som inte har lika bra koll på verkligheten (men däremot på smittspridningsmodeller)
Problemet var ju bara att modellerna inte klarade av att avbilda det kommande händelseförloppet. Kartan och verkligheten stämde inte. Så vilket var det då som gällde? Anders Tegnell svarar intresserat om smittspridningsmodellerna, men undviker att kommentera åtgärderna som Britton föreslår. Så småningom kommer Tegnell ut på banan
Anders Tegnell skrev:Om vi ska titta på influensapandemier har den typen av insatser haft extremt begränsade effekter på möjligen några dagar fördröjning och en något utplattad topp.
Det var det grundläggande felet - covid19 beter sig inte alls som influensa, vilket också under sommaren 2020 fick en av Anders Tegnells argaste kritiker, Björn Olsen, att felaktigt dra slutsatsen att Sverige inte skulle drabbas någon andra våg. Men som jag påpekade redan 12/8 2020 (nu är jag där igen!)
https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 11#p392511
dr Cassandra Nojdh skrev:Nu står vi inför en höst med slutande semestrar, skolstart och allmänt sett mer inomhusvistelse, samtidigt som en betydande epidemitrötthet börjar breda ut sig bland befolkningen...... Man har ju anledning att frukta större utbrott även om smittan inte lägger sig som en bombmatta (uttrycket hämtat från prof. Björn Olsen) på samma sätt som en influensa. Blir dessa sk. klusterutbrott tillräckligt stora blir skillnaden mellan klusterutbrott och "en andra våg" mest semantisk. Man brukar säga att jämförelsen med spanska sjukan haltar, eftersom den andra vågen 1918-19 blev så dödlig pga. av att viruset förändrat sig så mycket att det nästan är befogat att tala om ett helt nytt virus.
Så blev det ändå i denna pandemis andra våg också:
- 2020-03-11 - 2020-10-31 (~ 8 mån.) : mer än 6.000 döda totalt sedan pandemins början
- 2020-10-31 - 2021-02-04 (~3 mån): mer än 12.000 döda totalt sedan pandemins början
Det finns olika uppfattningar om vad detta beror på
Var det inte något med att kapa toppen och inte överbelasta vården. Jag minns inte riktigt, det var ju så länge sedan......
Åtminstone verksamhetschefen för infektionssjukdomar vid Ackis i Uppsala anser det nu befogat att tala om ett "helt nytt virus":
https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/ ... mutationer (han syftar då i huvudsak på den brittiska B.1.1.7-virusstammen, även om spridning av även den sydafrikanska stammen B.1.351 förekommer i Uppsala). Fast nu är vi framme vid tredje vågen!