Och nu: Vacciner!
Ända sedan dr. Edward Jenner i slutet av 1700-talet upptäckte att "ympning" (som man sade då) med den med smittkoppor besläktade sjukdomen kokoppor, (vaccin av lat.
vacca: ko) gav immunitet mot smittkoppor (och alltså uppfann/upptäckte vaccination som medicinsk behandlingsmetod) har man oroat sig för vaccinbiverkningar. Här ser vi dr. Jenner i full färd med att vaccinera det vanliga, enkla folket mot smittkoppor, fast en del biverkningar förfaller vara ganska vanligt förekommande:
Skämt åsido så godkände ju EU-kommissionen AstraZenecas covid19-vaccin igår. Kraklet kring leveranser och tillgänglighet för de godkända vaccinerna i allmänhet och AstraZenecas i synnerhet, tänker jag inte kommentera här, det sköter media i alldeles tillräcklig omfattning. Annat än att man måste beundra hur hr. vaccinsamordnaren Richard Bergström intar rollen som den
professionelle, obotlige optimisten. Men det är väl det han har betalt för. Först hette det att Pfizer skulle kunna tillhandahålla ganska många doser, sedan skulle Moderna fylla på en del. Sedan skulle AstraZeneca bidra med den stora bulken. Inget av detta har som bekant fungerat sådär jättebra. Men det kanske kommer. Hr. Bergström (som till professionen inte bara är optimist utan även apotekare och farmacie magister), liksom farbror doktor Johan Brun här ovan, brukar ständigt framhålla att vi har flera vacciner påväg in. Ja, kanske det.
Nu har ju, som sagt EU-kommissionen godkänt AstraZenecas vaccin på rekommendation av EU:s läkemedelsmyndighet EMA, trots att det inte har en bättre skyddseffekt än 60%. Det är ett ganska dåligt skydd, i klass med vaccinet mot säsongsinfluensa, men covid19 är ju en avsevärt mera smittsamt och framför allt farligare sjukdom, åtminstone för min årsklass och uppåt. Men EMA säger att som läget är nu har vi inte råd med sådant finlir, fler vacciner måste ut. Dessutom hoppas man att vaccinet ger skydd till oss gamlingar, trots att
inga äldre än 55 år fanns med i AstraZenecas fas3-studie (det är i fas3-studien som man kontrollerar om vaccinet verkligen skyddar mot sjukdom). Det grundar man på att vaccinet gav hyggligt immunsvar även hos äldre,
när man undersökte detta i fas2-studierna. Man avvisar också påståendena om att halv dos i den första sprutan (priming) och hel dos i den andra (booster) skulle ge bättre skydd, det finns inget stöd för det i det material EMA tagit del av.
Som jag förstod det, efter att ha tittat på EMA:s presskonferens, så rekommenderar man detta vaccin till alla åldrar och överlämnar till de enskilda EU-länderna att avgöra om det ska göras några (åldersmässiga) regimförändringar i vaccinerandet med detta. I övrigt inväntar man nya data från AstraZenecas pågående studier i USA. För egen del vete
hur jag ska ställa mig om jag endast erbjuds Astras vaccin. Och jag tror att fler än jag kommer att resonera på samma sätt, kanske.
Vad har vi nu tillgängligt på vaccinfronten?
Det här har EU tecknat avtal om.
- Pfizer/BionTech: Comirnaty - mRNA (EU-godkänt 21/12 2020)
- Moderna: Covid-19 Vaccine Moderna - mRNA (EU-godkänt 6/1 2021)
- AstraZeneca: Covid-19 Vaccine AstraZeneca - Viral vektor (EU-godkänt 29/1 2021)
- Janssen Pharmaceutical (Johnson&Johnson): Janssen COVID-19 Vaccine (Ad26.COV2.S) - Viral vektor (inga vetenskapliga data publicerade ännu, endast kommuniké från tillverkaren)
Tillverkaren påstår att de uppnår lika goda resultat med en enda dos, det tillåter jag mig att betvivla utan bättre data
- CureVac: CVnCoV - mRNA (inga vetenskapliga data publicerade ännu,endast kommuniké från tillverkaren)
- Sanofi Pasteur/GlaxoSmithKline: namnlös - protein subenhet) (dåliga resultat i fas2, troligen inte aktuellt förrän tidigast 2:a halvåret 2021)
Dessutom har
EU-kommissionen fört samtal, men inte tecknat avtal, med amerikanska Novavax beträffande:
Protein subenhet innebär här att man genmanipulerar någon (mikro)organism för att tvinga den att framställa ytproteiner från sars-cov2-viruset. Det är ingenting konstigt, det framgångsrika vaccinet mot hepatit b tillverkas t.ex. genom att man har genmanipulerat jästceller att framställa hepatit b-virusets ytproteiner. Den "proteinsoppa" som blir resultatet av denna odling renar man sedan och använder som bas i vaccinet. Här kan man läsa lite mer, som överkurs:
https://sv.qaz.wiki/wiki/Protein_production
Sedan tillkommer det sk.
vaccinetiska dilemmat. Vaccinutprovning i fas3 går ju till så att man har en mycket stor testgrupp med försökspersoner, varav häften får vaccinet, hälften får bara saltvatten i sprutan (under testfasens gång är det kodat vem som fått vad, det avslöjas först efteråt). Sedan ser man hur många som blir sjuka i resp. grupp. Men när det nu kommer fram verksamma vacciner, hur länge är det etiskt försvarbart att utsätta aldrig så frivilliga försökspersoner (om man ens kan rekrytera sådana längre) för att bara få saltvatten i armen när det cirkulerar en potentiellt dödlig infektion.
Nu har ju flera av dessa vaccin(kandidater) uppvisat sämre resultat i testkohorterna i Sydafrika, vilket tolkas som att de har sämre prestanda mot mutationen B.1.351. Möjligen har vi här ett första exempel på känd antigen drift hos sars-cov2-viruset, vilket väcker en del
farhågor om hur väl vaccinerna skyddar. Framför allt gäller det, som jag framhållit otaliga gånger, att ha koll på vilka olika virusstammar som cirkulerar och dessas genetiska egenskaper. Här har Sverige återigen varit en
slow starter pga av
bristande analyskapacitet. Nu ska den ju byggas ut, sägs det. Här har dr. Karin Tegmark Wisell från FoHM uttalat sig:
Tegmark Wisell anser för närvarande inte att den svenska kapaciteten kommer att behöva byggas ut ytterligare med anledning av virusvarianten från Storbritannien.
– Vår bedömning är att det inte är någon risk att vi missar en större spridning.
Och det låter ju förtroendeinjagande!
