Spårvägen i Lund

[gek]

Allt tyder på att Långängsbanan förblev spårväg https://ekeving.se/b/rb/djb/sd-lp.html ända tills den lades ner.

På ovanstående länk kan man också läsa om det alltför hastigt genomförda bromsblocksbytet 1955. Det var för övrigt ingen bilburen tekniker som hjälpte till med detta, utan han cyklade från vagnhallen i Djursholms Ösby. Förhoppningsvis har man bättre rutiner i Lund.

[LÅ1]

Backar lite i tråden och citerar ett inlägg från december, dagen före Lucia.

Tack för länken. Får försöka ge mig tid att titta på den senare.

Ingen storslagen invigning. Man får väl satsa på ett storslaget ettårsjubileum i stället. Eller, hemska tanke, måste man vänta till tvåårsjubileet för att det ska vara säkert.

Vi får väl se. Själv hoppas jag toknaivt på en invigning av en förlängning söderut. Men det lär ta en stund.

Det är några år sedan jag var i Lund. (Och bodde på Grand Hotell.) Vet inte ens om jag var så långt norr ut som vid Clemenstorget, på östra sidan om järnvägen. (Där fanns ju inga spårvagnar som drog! )
Tittar nu på Google map men där syns inga spårvägsspår på Clemenstorget, men på Eniros karta antyds de diagonalt över torget. En fortsättning söder ut skulle då lämpligen gå på Bangatan. Men sen? Under järnvägen eller utmed Nygatan? Och vad skulle vara lämplig slut på banan? Staffanstorp?

Verkar som om det är Regionbuss 166 som gäller för resa till Staffanstorp från Lund. Och resan tar upp emot 20 min.

[twr]

Allt tyder på att Långängsbanan förblev spårväg https://ekeving.se/b/rb/djb/sd-lp.html ända tills den lades ner.

På ovanstående länk kan man också läsa om det alltför hastigt genomförda bromsblocksbytet 1955. Det var för övrigt ingen bilburen tekniker som hjälpte till med detta, utan han cyklade från vagnhallen i Djursholms Ösby. Förhoppningsvis har man bättre rutiner i Lund.

Varför är det så svårt att acceptera att den klassades om till järnväg? Här är Wikipedia:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Långängsbanan

[Lennart Petersen]

Allt tyder på att Långängsbanan förblev spårväg https://ekeving.se/b/rb/djb/sd-lp.html ända tills den lades ner.

På ovanstående länk kan man också läsa om det alltför hastigt genomförda bromsblocksbytet 1955. Det var för övrigt ingen bilburen tekniker som hjälpte till med detta, utan han cyklade från vagnhallen i Djursholms Ösby. Förhoppningsvis har man bättre rutiner i Lund.

Varför är det så svårt att acceptera att den klassades om till järnväg? Här är Wikipedia:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Långängsbanan

Kanske därför att Wikipedia långt ifrån alltid är den absoluta sanningen
https://sv.wikipedia.org/wiki/Långängsbanan
Wikipedia har ingen direkt källa för att det var järnväg men hänvisar i källförteckningen till Ekevings artikel om banan.
Och där nämns bland annat Väg och vattens utlåtande från 1939 om ”Spårvägen Stocksund-Långängstorp”.
Bokverket Järnvägsdata har med banan, där skrivs att den från början var normalspårig och klassad som spårväg men smalades in till 891mm 1934. Dock nämns inget om omklassning till järnväg.
Det finns alltså uppgifter som talar både för spårväg och för järnväg .
Om någon nu kan hitta ett dokument om ändring av status spårväg-järnväg från berörd myndighet så är det mycket välkommet. Vad någon nu skrivit in i Wikipedia kan vi kanske tills vidare lämna därhän.

[twr]

Allt tyder på att Långängsbanan förblev spårväg https://ekeving.se/b/rb/djb/sd-lp.html ända tills den lades ner.

På ovanstående länk kan man också läsa om det alltför hastigt genomförda bromsblocksbytet 1955. Det var för övrigt ingen bilburen tekniker som hjälpte till med detta, utan han cyklade från vagnhallen i Djursholms Ösby. Förhoppningsvis har man bättre rutiner i Lund.

Varför är det så svårt att acceptera att den klassades om till järnväg? Här är Wikipedia:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Långängsbanan

Kanske därför att Wikipedia långt ifrån alltid är den absoluta sanningen
https://sv.wikipedia.org/wiki/Långängsbanan
Wikipedia har ingen direkt källa för att det var järnväg men hänvisar i källförteckningen till Ekevings artikel om banan.
Och där nämns bland annat Väg och vattens utlåtande från 1939 om ”Spårvägen Stocksund-Långängstorp”.
Bokverket Järnvägsdata har med banan, där skrivs att den från början var normalspårig och klassad som spårväg men smalades in till 891mm 1934. Dock nämns inget om omklassning till järnväg.
Det finns alltså uppgifter som talar både för spårväg och för järnväg .
Om någon nu kan hitta ett dokument om ändring av status spårväg-järnväg från berörd myndighet så är det mycket välkommet. Vad någon nu skrivit in i Wikipedia kan vi kanske tills vidare lämna därhän.

Det finns ingen anledning att starta en diskussion om wikipedia. Att wikipedia inte är en källa vet alla. Poängen är att jag har angett några sidor (som inte nödvändigtvis har rätt) där det står om en omklassning, men jag har inte sett någon sida som motsäger det.

Järnvägsdata är förstås en betydligt tyngre källa, och om den inte nämner det är det möjligt att det inte stämmer. Isåfall har både denna sida https://fordonsradio.se/djursholmsbanorna/ och wikipedia fel.

[gek]

När det gäller spårvägen Stocksund - Långängstorp kan man tycka att det vore rimligt att SRJ i samband med ombyggnaden till 891 mm begärt att få banan klassad som järnväg; då hade hela nätet från Stockholm Ö och norrut haft en enhetlig koncession. Men antagligen tyckte man inte att det var värt besväret. Och sträckan Stockholm Ö - Engelbrektsplan var fortfarande spårväg, så helt enhetligt koncessionsmässigt hade det inte blivit.

Det finns ett antal argument för att sträckan förblev spårväg:

* I protokoll från Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens besiktning den 18 okt 1934 efter insmalningen talas upprepade gånger om spårväg, och det nämns att spårvägens ägare visade upp bland annat K M:ts resolution den 19 maj 1933 "med koncession att ombygga spårvägen till 0,891 m spårvidd" - SRJ hade alltså måst söka tillstånd från regeringen för ombyggnaden, och borde då passat på att samtidigt få banan omklassad till järnväg, om man bedömt detta enkelt och förmånligt.

* I VoV utlåtande till Kungliga Kommunikationsdepartementet den 6 mars 1948 över SRJ begäran om avkortning i Långängstorp talas endast om spårväg

* Tidtabellsboken del A 1954 https://ekeving.se/b/rb/tdt/A1954_11-18.pdf: En bit ner finns "Instruktion för bispårstrafiken å spårvägen Stocksund - Långängstorp".

Givetvis kan man tänka sig att både Väg- och Vatten och SRJ/SJ 39 driftsektion lyckats förtränga eller glömma bort att banan blivit omklassad, och slentrianmässigt fortsatte tala om "spårväg", men detta är tämligen osannolikt.

[linlars]

Tittar nu på Google map men där syns inga spårvägsspår på Clemenstorget, men på Eniros karta antyds de diagonalt över torget. En fortsättning söder ut skulle då lämpligen gå på Bangatan. Men sen? Under järnvägen eller utmed Nygatan? Och vad skulle vara lämplig slut på banan? Staffanstorp?

Verkar som om det är Regionbuss 166 som gäller för resa till Staffanstorp från Lund. Och resan tar upp emot 20 min.

Jag skulle rekommendera Opensstreetmap https://www.openstreetmap.org/#map=17/55.70702/13.18825 .

En fortsättning söderut är inte okomplicerad.

Under järnvägen är problematisk ur höjdsynpunkt, då viadukten idag har dels stora lutningar och ändå har begränsad höjd; det är precis att regionbussarna kommer under, och varje år brukar det var någon lastbil som kört fast. Om det blir fyrspår ändå in till Lund C söderifrån kanske man kan höja bron något, men i så fall krävs två nya broar istället för bara en (och längre byggtid) och sannolikt försämrade lutningar på järnvägen, men det går kanske att bygga en bro med tillräcklig hållfasthet som har lägre avstånd mellan spår och "taket" under.

Nygatan är kanske möjlig, men kommer nog mötas av stora protester och söder om den är det inte så centralt. Visserligen skulle man redan vid Högevallsbadet kunna koppla på gamla Lund-Trelleborgs järnväg, för vidare färd mot Staffanstorp (delar av banvallen finns kvar som cykelväg), men man förlorar nog resenärer om man inte drar den via Stora Södergatan.

Ett annat alternativ är det som redan först fram tidigare med Klostergatan - Stora Södergatan (det fanns vissa planer/önskemål om att dra Spårvägen ända till Ruben Rausings data i initialskedet, så blev det inte). Klostergatan är smal; i dagsläget är det enkelriktat och delvis sidoparkering. Dubbelriktad spårväg skulle sannolikt få plats på de flesta ställen, men spårförslingring (eller nära spår som hindrar samtidig körning) skulle nog behövas på några ställen. Dessutom skulle detta ge stora problem för stadsbussarna.

En annan lösning skulle kunna vara en tunnel Bantorget - Stortorget/Stora Södergatan, men då kostar det förstås betydligt mer.

[twr]

När det gäller spårvägen Stocksund - Långängstorp kan man tycka att det vore rimligt att SRJ i samband med ombyggnaden till 891 mm begärt att få banan klassad som järnväg; då hade hela nätet från Stockholm Ö och norrut haft en enhetlig koncession. Men antagligen tyckte man inte att det var värt besväret. Och sträckan Stockholm Ö - Engelbrektsplan var fortfarande spårväg, så helt enhetligt koncessionsmässigt hade det inte blivit.

Det finns ett antal argument för att sträckan förblev spårväg:

* I protokoll från Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens besiktning den 18 okt 1934 efter insmalningen talas upprepade gånger om spårväg, och det nämns att spårvägens ägare visade upp bland annat K M:ts resolution den 19 maj 1933 "med koncession att ombygga spårvägen till 0,891 m spårvidd" - SRJ hade alltså måst söka tillstånd från regeringen för ombyggnaden, och borde då passat på att samtidigt få banan omklassad till järnväg, om man bedömt detta enkelt och förmånligt.

* I VoV utlåtande till Kungliga Kommunikationsdepartementet den 6 mars 1948 över SRJ begäran om avkortning i Långängstorp talas endast om spårväg

* Tidtabellsboken del A 1954 https://ekeving.se/b/rb/tdt/A1954_11-18.pdf: En bit ner finns "Instruktion för bispårstrafiken å spårvägen Stocksund - Långängstorp".

Givetvis kan man tänka sig att både Väg- och Vatten och SRJ/SJ 39 driftsektion lyckats förtränga eller glömma bort att banan blivit omklassad, och slentrianmässigt fortsatte tala om "spårväg", men detta är tämligen osannolikt.

Stort tack för denna redogörelse! Då verkar det som att det mesta talar för att det förblev spårväg.

[twr]

Tittar nu på Google map men där syns inga spårvägsspår på Clemenstorget, men på Eniros karta antyds de diagonalt över torget. En fortsättning söder ut skulle då lämpligen gå på Bangatan. Men sen? Under järnvägen eller utmed Nygatan? Och vad skulle vara lämplig slut på banan? Staffanstorp?

Verkar som om det är Regionbuss 166 som gäller för resa till Staffanstorp från Lund. Och resan tar upp emot 20 min.

Jag skulle rekommendera Opensstreetmap https://www.openstreetmap.org/#map=17/55.70702/13.18825 .

En fortsättning söderut är inte okomplicerad.

Under järnvägen är problematisk ur höjdsynpunkt, då viadukten idag har dels stora lutningar och ändå har begränsad höjd; det är precis att regionbussarna kommer under, och varje år brukar det var någon lastbil som kört fast. Om det blir fyrspår ändå in till Lund C söderifrån kanske man kan höja bron något, men i så fall krävs två nya broar istället för bara en (och längre byggtid) och sannolikt försämrade lutningar på järnvägen, men det går kanske att bygga en bro med tillräcklig hållfasthet som har lägre avstånd mellan spår och "taket" under.

Nygatan är kanske möjlig, men kommer nog mötas av stora protester och söder om den är det inte så centralt. Visserligen skulle man redan vid Högevallsbadet kunna koppla på gamla Lund-Trelleborgs järnväg, för vidare färd mot Staffanstorp (delar av banvallen finns kvar som cykelväg), men man förlorar nog resenärer om man inte drar den via Stora Södergatan.

Ett annat alternativ är det som redan först fram tidigare med Klostergatan - Stora Södergatan (det fanns vissa planer/önskemål om att dra Spårvägen ända till Ruben Rausings data i initialskedet, så blev det inte). Klostergatan är smal; i dagsläget är det enkelriktat och delvis sidoparkering. Dubbelriktad spårväg skulle sannolikt få plats på de flesta ställen, men spårförslingring (eller nära spår som hindrar samtidig körning) skulle nog behövas på några ställen. Dessutom skulle detta ge stora problem för stadsbussarna.

En annan lösning skulle kunna vara en tunnel Bantorget - Stortorget/Stora Södergatan, men då kostar det förstås betydligt mer.

Ja, Klostergatan - Kyrkogatan - Stora Södergatan har väl varit huvudtanken. Radien i kurvan Klostergatan - Kyrkogatan var en av de stora osäkerheterna.

[X12]

Radien i kurvan Klostergatan - Kyrkogatan var en av de stora osäkerheterna.

Kan man inte köra slingerspår i Lilla Fiskaregatan? Så kommer man direkt ut på Stortorget som kan användas för anlägga en spårkurva med generös radie.

[linlars]

Radien i kurvan Klostergatan - Kyrkogatan var en av de stora osäkerheterna.

Kan man inte köra slingerspår i Lilla Fiskaregatan? Så kommer man direkt ut på Stortorget som kan användas för anlägga en spårkurva med generös radie.

Kan och kan. Den gatan har varit gågata väldigt länge nu, dock med cykelväg i mitten, som ställer till med många småincidenter och tyckande.

Ett alternativ är annars att ha enkelriktad spårväg på Klostergatan (österut som idag) och västlig trafik på Lilla Fiskaregatan. Eller ha samma väg som stadsbussarna med västlig trafik på St Petri Kyrkogatan (förbi Stadsbiblioteket), men det skulle kräva en ny ombyggnad av Clemenstorget.

Det finns alltså många alternativ, men inget är helt klockrent.

[daniel_s]

Vad sägs om dagens väg ut från torget och sedan Allhelgona kyrkogata (lite spårsänkning under valven) - Biskopsgatan - Östra Vallgatan - Södra Esplanaden?

[LÅ1]

Ett alternativ är annars att ha enkelriktad spårväg på Klostergatan (österut som idag) och västlig trafik på Lilla Fiskaregatan. Eller ha samma väg som stadsbussarna med västlig trafik på St Petri Kyrkogatan (förbi Stadsbiblioteket), men det skulle kräva en ny ombyggnad av Clemenstorget.

Det finns alltså många alternativ, men inget är helt klockrent.

Med hjälp av kartor och mitt minne av Lund så känns St Petri Kyrkogatan som ett bra alternativ. Hela området söder om St Petri Kyrkogatan har smala gator och området är nog mer känsligt för förändring. Tror att den dragningen skulle få större acceptans bland Lundaborna. Att spårvägen passerar centrala staden och fortsätter söder ut gör nog att spårvägen ses med större gillande. Det blir mindre av förortsbana och något som gynnar fler.

[LÅ1]

Vad sägs om dagens väg ut från torget och sedan Allhelgona kyrkogata (lite spårsänkning under valven) - Biskopsgatan - Östra Vallgatan - Södra Esplanaden?

Skulle Clemenstorget bli en säckstation där man byter riktning? Med det förslaget rundar man hela den centrala delen av stan. Men om man lät spårvägen svänga förbi Mårtenstorget via Östra Mårtensgatan och Bankgatan så kommer man nära den centrala staden utan att gå genom den mest känsliga miljön.

[twr]

Ett alternativ är annars att ha enkelriktad spårväg på Klostergatan (österut som idag) och västlig trafik på Lilla Fiskaregatan. Eller ha samma väg som stadsbussarna med västlig trafik på St Petri Kyrkogatan (förbi Stadsbiblioteket), men det skulle kräva en ny ombyggnad av Clemenstorget.

Det finns alltså många alternativ, men inget är helt klockrent.

Med hjälp av kartor och mitt minne av Lund så känns St Petri Kyrkogatan som ett bra alternativ. Hela området söder om St Petri Kyrkogatan har smala gator och området är nog mer känsligt för förändring. Tror att den dragningen skulle få större acceptans bland Lundaborna. Att spårvägen passerar centrala staden och fortsätter söder ut gör nog att spårvägen ses med större gillande. Det blir mindre av förortsbana och något som gynnar fler.

Du har en poäng. Problemet är att man inte skulle kunna använda dem nuvarande ändhållplatsen, och behöver bygga om hela torget. Och jag är tveksam till om det ens skulle gå att hitta ett hållplatsläge på torget som funkar med en sådan sträckning.

[X12]

Blir kurvan för snäv om man svänger från nuvarande ändhållplats på Clemenstorget in på S:t Petri? Vad är minsta tillåtna kurvradie i Lunds spårvägsnät?

[twr]

Blir kurvan för snäv om man svänger från nuvarande ändhållplats på Clemenstorget in på S:t Petri? Vad är minsta tillåtna kurvradie i Lunds spårvägsnät?

Det skulle innebära en spårradie i storleksordningen 15 meter, uppskattningvis. Riktvärdet för minsta kurvradie i Lund är 40 meter. Kurvradier under 25 meter undviks i de flesta nybyggda spårvägar. Ju mindre radie desto större underhållskostnader och under 20 till 25 meter klarar bara vissa spårvagnar.

[daniel_s]

Vad sägs om dagens väg ut från torget och sedan Allhelgona kyrkogata (lite spårsänkning under valven) - Biskopsgatan - Östra Vallgatan - Södra Esplanaden?

Skulle Clemenstorget bli en säckstation där man byter riktning? Med det förslaget rundar man hela den centrala delen av stan. Men om man lät spårvägen svänga förbi Mårtenstorget via Östra Mårtensgatan och Bankgatan så kommer man nära den centrala staden utan att gå genom den mest känsliga miljön.

Det var väl just att runda den allra mest centrala delen av stan som var finessen med mitt förslag, om det alls fanns någon. Gatorna där är trånga och passar inte ihop, så det går inte att komma fram. Den är dessutom så liten att man kan gå till gatan där spårvagnen går på högst tre minuter oavsett var man befinner sig...

[Harald]

Den är dessutom så liten att man kan gå till gatan där spårvagnen går på högst tre minuter oavsett var man befinner sig...

Du får nog dubbla det. Från Clementstorget tvärs över centrum till din föreslagna väg är det drygt 1 km fågelvägen, alltså kan det vara 0,5 km till spårvagnen, fågelvägen. Dessutom ska du tänka på att du som storstadsbo uppfattar avstånd på ett annat sätt än småstadsbor. När jag var nyinflyttad till Vänersborg (från Stockholm) märkte jag att en granne for bort i bil varje eftermiddag och kom tillbaka en liten stund senare. Så småningom upptäckte jag att han åkte till kiosken 600 m bort för att köpa kvällstidning.

[daniel_s]

Den är dessutom så liten att man kan gå till gatan där spårvagnen går på högst tre minuter oavsett var man befinner sig...

Du får nog dubbla det. Från Clementstorget tvärs över centrum till din föreslagna väg är det drygt 1 km fågelvägen, alltså kan det vara 0,5 km till spårvagnen, fågelvägen. Dessutom ska du tänka på att du som storstadsbo uppfattar avstånd på ett annat sätt än småstadsbor. När jag var nyinflyttad till Vänersborg (från Stockholm) märkte jag att en granne for bort i bil varje eftermiddag och kom tillbaka en liten stund senare. Så småningom upptäckte jag att han åkte till kiosken 600 m bort för att köpa kvällstidning.

500 meter går väl en normal frisk vuxen i alla fall nästan på tre minuter när det blåser snålt, som det alltid gör i Skåne? Men visst, om man inte har bråttom kan man ju ta bilen i stället.

Nu har jag glömt bort vart den där spårvagnen skulle gå nånstans i andra änden, men låt oss säga att man ska från halvvägstillstaffanstorp till jobbet i Lund, så borde det ge nära till målet respektive bra bytesmöjligheter att ta den vägen. Men vet inte om jag tänker rätt på den punkten!