Jaså, skribenten misstänkte det? Ja, jag anser att vi måste ha ett bättre struktur i diskussionen nu, och separera den föregivna kritiken av artikeln i ”Time” från diskussionen om hur covid19-epidemin förlöper i Sverige, särskilt under oktober och november. Följaktligen tänker jag här bara beröra det förstnämnda ämnet, det sistnämnda kräver enligt min mening bl.a. att man har tillgång till rimligt pålitliga siffror beträffande föregående vecka, vilket med den nuvarande rapporteringen man knappast har före kl. 14 tisdagar. Så jag återkommer i det ämnet, kanske.
”
Grov förvanskning”? Jag får nog be skribenten välja sin ord lite bättre om vi ska kunna ha något meningsfullt utbyte. Här tycker jag dessutom att det brister ordentligt i argumentationsanalysen. Det är nästan så jag undrar om vi har läst samma artikel. ”
urvalet som har gjorts är anpassat för de slutsatser som man vill komma fram till” är ju en rätt allvarlig anklagelse. I själva verket beskylls artikelförfattarna här för att ljuga med statistik, även om skribenten inte förfaller direkt till sådana trumpistiska formuleringar. Det är tyvärr inte ovanligt, speciellt inte bland Johan Carlssons och Anders Tegnells ryggdunkare. Jag läste nyligen en artikel av en av de mest intellektuellt ohederliga personer jag vet i det offentliga rummet, Bo Rothstein, på samma tema. Nå, jag lämnar just detta därhän nu.
Först och främst gäller det redovisningen av det kumulativa relativa dödstalet per artikeldatum 13/10. Det gäller meningen i första stycket ”
As of Oct. 13, Sweden's per capita death.....”, samt diagrammet efter tredje stycket ”
How Sweden's COVID-19 mortatlity rate...”
I mina ögon är den kritiken fullkomligt obegriplig. Skulle dessa värden inte få redovisas? Eller skulle man ha valt något annat datum? Rangordningen hade varit densamma ändå! Skillnaden blir bara att Sverige körde om Frankrike 26/5 (att Belgien föll bort i diagrammet har vi redan berört)
Sedan har vi meningen
”But perhaps more striking are the findings of a study published Oct. 12 in the Journal of the American Medical Association, which pointed out that, of the countries the researchers investigated, Sweden and the U.S. essentially make up a category of two: they are the only countries with high overall mortality rates that failed to rapidly reduce those numbers as the pandemic progressed”.
Det är den hypotesen vi ska pröva! Artikelförfattarna använder en annan tidskriftsartikel som statistikunderlag, där tidsserien bryts per 19/9.
Skribenten anser här att man genom lämpligt val av tidsserier kan komma fram till vilka resultat som helst. Då får vi pröva hypotesen mot något annat mått, som inte är beroende av val av tidsserie. Ett sådant är att jämföra tillväxten i relativa dödstal per månad. Per 7/7 såg det ut såhär (i fortsättningen utesluter jag USA, utvecklingen där är sådan att detta land egentligen borde jämföras med ex.vis Brazilien, snarare än Europa). Jag tror de flesta förstår de tvåställiga ISO landkoder jag använder:
- SE: 7,41
- GB(UK): 3,27
- ES: 2,70
- IT: 1,85
- BE: 1,63
- FR: 1,24
- NL: 0,72
Många dog alltså i Sverige under juni månad. Per 7/8 ser det ut såhär:
- SE: 1,86
- GB(UK): 0,91
- BE: 0,72
- FR: 0,60
- IT: 0,53
- ES: 0,23
- NL: 0,10
Sverige hade alltså en högre tillväxt i dödligheten även under juli månad. Per 7/9 ser siffrorna ut såhär:
- ES: 2,17
- BE: 1,51
- SE: 0,63
- FR: 0,59
- IT: 0,58
- NL: 0,52
- GB(UK): 0,43
Under augusti började det alltså hända saker i Spanien och Belgien. Men först här har Sverige fått ned dödssiffrorna till samma flacka kurvor som de övriga jämförda länderna – bortsett från ES och BE. Jag tycker nog att hypotesen håller för ovanstående prövning, även om man kan tvista om innebörden av ”rapid” i det inte särskilt kvantifierade uttrycket ”Sweden... failed to rapidly reduce those numbers as the pandemic progressed.....”. Den klentrogne kan ju gripa tag i det halmstrå som säger att det här är en ren tidsförskjutningseffekt, beroende på att Sverige kom in senare i pandemin. Det blir i så fall ytterligare en hypotes, som måste prövas.
Vi vandrar vidare i artikeltexten. De flesta påståenden där behandlar förfluten tid, även om man i stycket som inleds med ”
Despite this, Sweden’s Public Health Agency director....” berör den ökande smittspridningen efter minimat den 2/9, genom ett diagram som visar det rullande medelvärdet på dagligen upptäckta nya fall. Vem som helst kan verifiera dessa siffror. Vidare berör man KTH:s analyser av avloppsvatten i Stockholm och de ökande virusnivåerna däri. Det är egentligen det enda som berör händelserna under innevarande höst. Resten av artikeltexten berör helt och hållet förfluten tid, dvs. Sveriges valhänta sätt att hantera pandemin dessförinnan.
Skribentens inlägg avslutas med den i mitt tycke rätt onödiga polemiska slängen ”
till skillnad från vissa andra så är jag ödmjuk nog att erkänna ett misstag”. Jaha, ja. Vilka andra kan det vara då? Men det är bra att skribenten kommit till den insikten, jag tillåter mig nog att tycka att den inte varit så framträdande i våra tidigare ordväxlingar.