Enceladus skrev:
Fast kapacitetsskäl är ju samma sak som ekonomiska skäl. Det går ju alltid att bygga fler vägar - det blir bara fruktansvärt dyrt. Exempelvis kan väl pendeltågstrafiken ersättas med busstrafik, men då skulle det behövas väginfrastruktur för cirka 100 miljarder kronor. Omöjligt är det dock inte.
Nu förstår jag äntligen hur du tänker. Du menar att väginfrastrukturen inte ska ingå i busstrafikens kostnader medan spårinfrastrukturen ska ingå i spårtrafikens kostnader. Ja, i så fall blir busstrafik möjligtvis billgare. Men spårtrafik är betydligt billigare i drift och spårinfrastruktur är sällan dyrare än väginfrastruktur. Därför blir spårtrafik mycket billigare på lång sikt.
Nej, kapacitetsskäl är inte detsamma som ekonomiska skäl. Trivectors teori är att man inte kan ha busslinjer med högre turtäthet än var femte minut, eftersom man då drabbas av kolonnkörning och måste gå över till spårväg, trots att det utifrån alla tänkbara beräkningsskäl blir dyrare...
Nej jag menar att befintlig infrastruktur ska ingå i busstrafikens kostnader liksom befintlig infrastruktur ska ingå i spårtrafik. Men det gör den ju inte när man laborerar med nyckeltal för driften. Dessutom är förstås underhållskostnaderna avsevärt högre för ett spårsystem än för en befintlig väg.
Jag beskriver de faktiska driftkostnaderna för att transportera ett visst antal resenärer ett antal kilometer. Som du vet har man olika mått för detta. Ett är att räkna per sittplatskilometer. Måttet är förstås knepigt: det tar inte vare sig hänsyn till antalet passagerare som åker, eller hur många vagnar man har i fordonet (för personkilometer). Kostnaden per sittplatskillometer blir ju lägre ju större överkapacitet som finns i ett system, medan kostnaden per personkilometer blir högre.
Kostnaden för Sl 2018, var när det gäller sittplatskilometer
Tunnelbana 0,65 kronor
Pendeltåg 0,31 kronor
Buss 0,97 kronor
Busstrafiken i Stockholm har väl en ungefärlig medelhastighet på 24 km/h, tunnelbanan på omkring 30 km/h och pendeltågen på omkring 50 km/h
Men för det första gäller ju ovanstående siffror då under förutsättning att man har ovan givna medelhastighet. För buss är inte det styrt av fordonet eller systemet, utan av framkomligheten. Dessutom är siffrorna framtagna efter ett medel på antal sittplatser i bussarna och som brukar landa på omkring 47 per vagn. Det gör ju att bara genom att köra med en vagn som tar 60 sittande, så har siffran sänkts till 0,75 kronor per sittplats.
Om vi räknar på att en vagnkilometer kostar ca 45 kronor, så är kostnaden fördelat ungefär som följer
förarkostnad (24 km/h)= 24 kr
Kostnad/leasing för vagn (64 000 km/år)=9 kr
Bränsle (1,5*3,5) =5,25 kr
Underhåll/verkstad/tvätt/overhead= 6,75 kr
Det finns här två delar som är mer rörliga. Det är förstås de två första. I förarkostnaden här ligger ändå en ganska stor overhead (att mycket av förarnas tid går åt till annat än att köra.) Här är förstås tidsreglering en stor tidstjuv. Men även ut/in från depå och tomkörningar i motriktning. Det senare är ju dock samtidigt en fördel gentemot spårtrafik, då antalet fordon därigenom kan hållas nere.
Räknar vi alltså på bättre effektivitet, högre medelhastighet och mer utnyttjande av vagnen (som blir en följd av högre medelhastighet), så svänger siffrorna rätt mycket.
Exempelvis:
förarkostnad (40 km/h + bättre effektivitet på högfrekventerade linjer) = 10 kr
kostnad/leasing för vagn (96 000 km/år) = 6 kr
Bränsle (1,5*3,5)= 5,25 kr
Underhåll etc= 6,75 kr
I nedanstående exempel får man ca 28 kr per vagnkilometer, alltså 0,46 kr. Långt under tunnelbanans kostnader Nu är ju också sittplatskostnaden där relativt låg, mot den kommer vara om ett par år (även om man inte räknar med att nya vagnar tar färre sittplatser)
Kostnaden per sittplatskilometer blir förstås fortfarande lägre för pendeltågen. Men det är ju fortfarande betydligt högre medelhastighet där.
Nu talar vi alltså bara driftkostnader. Skulle vi lägga in vad bara bygget av Citybanan kostade i den årliga prognosen, ökar ju siffran med ca 10 öre och buss skulle, med samma medelhastighet bli betydligt billigare, exempelvis som 676 till Norrtälje (i jämförelse med pendeltågen). Blandar jag då in investering? Tja, till viss del, men samtidigt är ju citybanan bara en bråkdel av vad infrastrukturen egentligen kostar att underhålla. Utan den investeringen hamnar väl pendeln och 676 på ungefär samma kostnad. Fast då erbjuder ju 676 sittplats till alla resenärer, det kan man ju inte direkt säga att pendel gör....
Nu är ju kostnaden dock relativt låg på pendeln eftersom det är så många stående resenärer. Men det skulle man ju inte planera för. Här har jag ju inte heller tagit upp alla de effektivitetsdelar man når med buss genom dess flexibilitet.
Den stora vinsten med en högfrekvent busslinje är ju att man oftast kan utnyttja kapaciteten mer anpassat till utbudet. För tunnelbanan ligger ju den stora delen i rullande materiel och andra kostnader en de rörliga kostnaderna för att köra en ytterligare vagnkilometer. Men det gör det också otroligt viktigt att man har ett tillräckligt stort underlag på banan, för annars blir endera kostnaden per sittplatskilometer eller personkilometer skyhöga.
Nu är inte detta något försvar för buss. Problemet är ju att nå upp i motsvarande hastigheter som för spårtrafik, utan mycket kostsamma investeringar och då kan man lika gärna ta merkostnaden och lägga spår på banan...