Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Rubriken säger att det handlar om kollektivtrafiken, men artiklarna berör bara T-banetrafiken samt biljettsystemet.
Mitt i skrev:Signalsystemen på alla tre befintliga t-banelinjerna behöver bytas helt i framtiden, en kostnad i miljardklassen per linje.
Behöver man verkligen byta signalsystem igen på grön linje? Om man byter på de andra två kan det förstås ha vissa fördelar om alla tre har samma signalsystem, men är ett byte verkligen nödvändigt?
Mitt i skrev:Belysningen i t-banan har passerat sin livslängd.
Avser man stationer eller belysning i tunnlarna? Som resenär upplever man inte att det är fel på stationsbelysningen om bara de flesta lysrör lyser. Men jag inser att det kan finnas anledning att byta till energisnålare belysning. Och isoleringsmaterial mm åldras, så det kan nog vara relevant att byta ut en del belysning. Men jag upplever att det görs när stationer rustas upp.
Mitt i skrev:Signalsystemen på alla tre befintliga t-banelinjerna behöver bytas helt i framtiden, en kostnad i miljardklassen per linje.
Behöver man verkligen byta signalsystem igen på grön linje? Om man byter på de andra två kan det förstås ha vissa fördelar om alla tre har samma signalsystem, men är ett byte verkligen nödvändigt?
Det är väl bara det på bana 1 som egentligen måste bytas. Det är ju ett Simis-C där ett datorställverk av samma generation som ställverk 85. Delarna till det kommer säker att bli svåra att anskaffa snart om de inte redan blivit det.
Bana 2 och 3 har ju reläställverk, de kommer att gå att underhålla och bygga ut till civilisationens ände.
Mitt i skrev:Signalsystemen på alla tre befintliga t-banelinjerna behöver bytas helt i framtiden, en kostnad i miljardklassen per linje.
Behöver man verkligen byta signalsystem igen på grön linje? Om man byter på de andra två kan det förstås ha vissa fördelar om alla tre har samma signalsystem, men är ett byte verkligen nödvändigt?
Det är väl bara det på bana 1 som egentligen måste bytas. Det är ju ett Simis-C där ett datorställverk av samma generation som ställverk 85. Delarna till det kommer säker att bli svåra att anskaffa snart om de inte redan blivit det.
Bana 2 och 3 har ju reläställverk, de kommer att gå att underhålla och bygga ut till civilisationens ände.
Som jag har uppfattat läget så anses vi inte i framtiden kunna arbeta med reläställverk i framtiden eftersom det är gammal teknik som ingen ungdom vill jobba med i framtiden. Men om du har några andra tankar så vore det intressant att läsa dem.
Lägg ned kommunerna och ersätt dem med landstinget
Vill och vill, är det ett system som funkar så är det väl bara att lära sig.
Det har visat sig att gammalt uppfinns på nytt och så är det toppmodernt.
-Per
Sluta med plågsamma särskrivningar! Ord som uttalas ihop skall också skrivas ihop!
LÅ1 skrev:
Behöver man verkligen byta signalsystem igen på grön linje? Om man byter på de andra två kan det förstås ha vissa fördelar om alla tre har samma signalsystem, men är ett byte verkligen nödvändigt?
Det är väl bara det på bana 1 som egentligen måste bytas. Det är ju ett Simis-C där ett datorställverk av samma generation som ställverk 85. Delarna till det kommer säker att bli svåra att anskaffa snart om de inte redan blivit det.
Bana 2 och 3 har ju reläställverk, de kommer att gå att underhålla och bygga ut till civilisationens ände.
Som jag har uppfattat läget så anses vi inte i framtiden kunna arbeta med reläställverk i framtiden eftersom det är gammal teknik som ingen ungdom vill jobba med i framtiden. Men om du har några andra tankar så vore det intressant att läsa dem.
Det är trams, förstås.
Ingen signalingenjör som jag känner har något emot att jobba med reläteknik. Många föredrar till och med att jobba med relägrejor om de får välja.
Någon enstaka undviker ställverk 65, främst, tror jag, för att dokumentationen av det ställverket är lite speciell.
Jag skulle nästan gå så långt som att säga att man kan inte förstå ett datorställverk utan att först ha förstått hur ett reläställverk fungerar. Det är inte riktigt sant förstås, men det är lättare att förstå vad som händer i ett reläställverk och sedan se att ett datorställverk fungerar på motsvarande vis.
Sio skrev:
Det är väl bara det på bana 1 som egentligen måste bytas. Det är ju ett Simis-C där ett datorställverk av samma generation som ställverk 85. Delarna till det kommer säker att bli svåra att anskaffa snart om de inte redan blivit det.
Bana 2 och 3 har ju reläställverk, de kommer att gå att underhålla och bygga ut till civilisationens ände.
Som jag har uppfattat läget så anses vi inte i framtiden kunna arbeta med reläställverk i framtiden eftersom det är gammal teknik som ingen ungdom vill jobba med i framtiden. Men om du har några andra tankar så vore det intressant att läsa dem.
Det är trams, förstås.
Ingen signalingenjör som jag känner har något emot att jobba med reläteknik. Många föredrar till och med att jobba med relägrejor om de får välja.
Någon enstaka undviker ställverk 65, främst, tror jag, för att dokumentationen av det ställverket är lite speciell.
Jag skulle nästan gå så långt som att säga att man kan inte förstå ett datorställverk utan att först ha förstått hur ett reläställverk fungerar. Det är inte riktigt sant förstås, men det är lättare att förstå vad som händer i ett reläställverk och sedan se att ett datorställverk fungerar på motsvarande vis.
Du talar om dagens signalingenjörer. Hur ser det ut för de signalingenjörer som går på dagis nu? Finns det några utbildningar där man kan lära sig reläteknik om 15 år?
Lägg ned kommunerna och ersätt dem med landstinget
CS skrev:
Du talar om dagens signalingenjörer. Hur ser det ut för de signalingenjörer som går på dagis nu? Finns det några utbildningar där man kan lära sig reläteknik om 15 år?
Man har använt de där argumenten för en snar övergång till datorställverk sedan 90-talet. Om någonsin funnits några utbildningar där man lär sig reläbaserad signalteknik, så är det någon av de KY utbildningar som dykt upp de sista åren. Förr var signalteknik något som man bara kunde lärde sig på jobbet.
Relätekniken har ju den fördelen att den går att lära sig utan att ens NÅN kommer ihåg hur man gjorde eller varför man gjorde så. Det är svårare med hårdspecialiserade dataapplikationer som är byggda på plattformar som gått ur tiden. I grund och botten är relätekniken den som är MEST framtidssäkrad!
Jag antar att revisorerna inte har fackkunskap i trafikplanering. Därför nämns inte de riktigt stora problemen med var pengarna läggs.
Att en tunnelbana Älvsjö - Fridhemsplan har beslutats utan att andra trafikslag har utretts. Att en tunnelbanestation planeras i Älvsjö för ett resande som motsvarar en busslinje. Kanske att Stockholm Odenplan inte fick två plattformar redan från början.
Det här är riktigt stora summor pengar som inte används på rätt sätt.
twr skrev:Jag antar att revisorerna inte har fackkunskap i trafikplanering. Därför nämns inte de riktigt stora problemen med var pengarna läggs.
Att en tunnelbana Älvsjö - Fridhemsplan har beslutats utan att andra trafikslag har utretts. Att en tunnelbanestation planeras i Älvsjö för ett resande som motsvarar en busslinje. Kanske att Stockholm Odenplan inte fick två plattformar redan från början.
Det här är riktigt stora summor pengar som inte används på rätt sätt.
Hear hear - as they say in England!
Jag förmodar att alla seriösa skribenter på detta forum instämmer. För i jämförelse med de slöserier som 'överenskommits' inom Sverigeförhandlingarna så är t ex signalsystemsfrågorna JORDNÖTTER!
Reläteknik?
Ja inom den mer avancerade järnvägstekniken slutade vi väl med det för minst 10 år sedan. Men där finns ju inte 'jag vill varken lära mej nåt nytt eller byta jobb'.
/TKO
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
TKO skrev:Reläteknik?
Ja inom den mer avancerade järnvägstekniken slutade vi väl med det för minst 10 år sedan. Men där finns ju inte 'jag vill varken lära mej nåt nytt eller byta jobb'.
/TKO
Knappast något datorställverk fungerar utan reläer. (Reläställverken fungerar däremot utmärkt utan datorer.)
(Det kan nog knappast överskattas hur arga herrarna inom den ”avancerade järnvägstekniken” är över att det fortfarande går att konstruera saker med traditionell teknik. SÅ många möjligheter att tjäna pengar som går förlorade på detta!!! Det är väl därför de måste ta till fördömande tongångar typ ”hör till det förgångna”, osv...)
SVT Nyheter skrev:Rapporten pekar på punkter där trafiknämnden skulle kunna spara pengar långsiktigt men där man valt att välja en annan lösning för att spara pengar kortsiktigt.
Instämmer till fullo! Orminge hade mått bra av långa plattformar. Dagens melodi kan tyvärr liknas vid att ta SMS-lån...
Tunnelbanesystemet skrev:— »Ha! Tidens sed: att bygga nytt!
Men bygga stort? — Det är förskräckligt!»
— »Här byggs för att få gammalt bytt;
är kanske inte det tillräckligt?»
SVT Nyheter skrev:Rapporten pekar på punkter där trafiknämnden skulle kunna spara pengar långsiktigt men där man valt att välja en annan lösning för att spara pengar kortsiktigt.
Instämmer till fullo! Orminge hade mått bra av långa plattformar. Dagens melodi kan tyvärr liknas vid att ta SMS-lån...
Tunnelbanesystemet skrev:— »Ha! Tidens sed: att bygga nytt!
Men bygga stort? — Det är förskräckligt!»
— »Här byggs för att få gammalt bytt;
är kanske inte det tillräckligt?»
Vilka plattformar är det som är för korta i Orminge?
undrar
Thomas K Ohlsson
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
twr skrev:Jag antar att revisorerna inte har fackkunskap i trafikplanering. Därför nämns inte de riktigt stora problemen med var pengarna läggs.
Att en tunnelbana Älvsjö - Fridhemsplan har beslutats utan att andra trafikslag har utretts. Att en tunnelbanestation planeras i Älvsjö för ett resande som motsvarar en busslinje. Kanske att Stockholm Odenplan inte fick två plattformar redan från början.
Det här är riktigt stora summor pengar som inte används på rätt sätt.
Nja, om jag tolkar resandeprognoserna rätt så förväntas tunnelbanestationen i Älvsjö få fler på- och avstigande än de flesta stationer på Hjulstagrenen. Belastningen på hela Älvsjögrenen förväntas i sin tur bli något lägre än på Hjulstagrenen, men det går ganska lätt att öka belastningen genom att koppla ihop den med Hagsätragrenen. Investeringen är väl dålig på det sätt att det finns bättre alternativ, men i sig är den inte så dålig.
twr skrev:Jag antar att revisorerna inte har fackkunskap i trafikplanering. Därför nämns inte de riktigt stora problemen med var pengarna läggs.
Att en tunnelbana Älvsjö - Fridhemsplan har beslutats utan att andra trafikslag har utretts. Att en tunnelbanestation planeras i Älvsjö för ett resande som motsvarar en busslinje. Kanske att Stockholm Odenplan inte fick två plattformar redan från början.
Det här är riktigt stora summor pengar som inte används på rätt sätt.
Nja, om jag tolkar resandeprognoserna rätt så förväntas tunnelbanestationen i Älvsjö få fler på- och avstigande än de flesta stationer på Hjulstagrenen. Belastningen på hela Älvsjögrenen förväntas i sin tur bli något lägre än på Hjulstagrenen, men det går ganska lätt att öka belastningen genom att koppla ihop den med Hagsätragrenen. Investeringen är väl dålig på det sätt att det finns bättre alternativ, men i sig är den inte så dålig.
1) Jag tror att resandeprogoserna för Älvsjö är felaktiga.
2) Om banan enbart byggts till Årstaberg - hur hade resandesiffrorna sett ut?
3) Någon hopkoppling med Hagsätragrenen är inte aktuell - speciellt inte med det djupläge man valt för Älvsjö.
4) Jo linjen Årstaberg-Älvsjö är i "sej dålig".
påpekar'
Thomas K Ohlsson
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
TKO skrev:1) Jag tror att resandeprogoserna för Älvsjö är felaktiga.
2) Om banan enbart byggts till Årstaberg - hur hade resandesiffrorna sett ut?
3) Någon hopkoppling med Hagsätragrenen är inte aktuell - speciellt inte med det djupläge man valt för Älvsjö.
4) Jo linjen Årstaberg-Älvsjö är i "sej dålig".
påpekar'
Thomas K Ohlsson
Fördelningen mellan Älvsjö och Årstaberg beror väl väldigt mycket på hur bytespunkterna kommer att utformas. Låt oss titta på ett snarlikt exempel. Hur skulle du resa mellan Högdalen och Jakobsberg? Gröna linjen går något långsammare än pendeltåget på sträckan mellan T-Centralen och Odenplan, men samtidigt är bytet smidigare vid Odenplan. Jag vet inte hur fördelningen ser ut här, men jag vet att det finns personer som väljer att byta vid Odenplan i denna reserelation. Utformningen av Årstaberg kompliceras ytterligare av den politiska oviljan att ta ett beslut om etapp 2 av Citybanan. Hela Årstaberg ser ju ut som ett provisorium. Vad säger resandeprognoserna om Årstabergs utformning?
Årstabergs enkla isolerade plattform är dessutom kritisk för dess funktion som bytespunkt. Hur många gånger har inte pendeltågen behövt köra förbi utan att göra uppehåll?
Mark Twain lär ha sagt att det inte finns en sorgligare syn än en ung pessimist, bortsett från en gammal optimist. Jag tolkar resandeprognoserna som ytterligare ett tecken på politisk apati. Du säger att resandeprognoserna är felaktiga. Har Mark Twain anledning att sörja?
Att byggkostnader ökar är inget ovanligt och oftast beror det på beställaren då denna inte vet vad man vill ha. Alternativt att beställaren tror sig veta men verkligen är en annan.
