Kategoriregler
Livet handlar inte bara om spårvagnar och lokaltrafik. Här kan det diskuteras om andra ting. (endast för registrerade användare) Allmänna forumregler
Skulle signaturen "Inge" vänligen kunna ge ett exempel på en fastighet där avståndet mellan spår och tomtgräns är 2 meter?
(Ja en fastighet med villabebyggelse... i Solhem!)
frågar
Thomas K Ohlsson
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
Så måttet 2 meter var ett exempel på att 'tänka lite större' - fast det i det här fallet snarare blev lite mindre... Är det inte bättre att direkt skriva det man menar istället för att hela tiden vara tvungen att modifiera sina utsagor?
Eller är det så att det inte går att mäta fysiska avstånd? Vi har ju ännu inte fått veta vad signaturen 'Inge' lägger i begreppet 'mäta'...
Men nog om detta. Ge ett exempel på en fastighet där avståndet blir 4 meter!
uppmanar
Thomas K Ohlsson
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
Hur många skulle hellre bo 200 meter från en sexfilig motorväg än 20 meter från en fyrspårig järnväg? Är områdena kring E4:an mer attraktiva än områdena kring stambanan? Ja, dessa är förstås kontrollfrågor.
TKO skrev:Så måttet 2 meter var ett exempel på att 'tänka lite större' - fast det i det här fallet snarare blev lite mindre... Är det inte bättre att direkt skriva det man menar istället för att hela tiden vara tvungen att modifiera sina utsagor?
Eller är det så att det inte går att mäta fysiska avstånd? Vi har ju ännu inte fått veta vad signaturen 'Inge' lägger i begreppet 'mäta'...
Men nog om detta. Ge ett exempel på en fastighet där avståndet blir 4 meter!
uppmanar
Thomas K Ohlsson
Jag skrev snarare 2 och 20 än 200. Det var för att illustrera att det skiljde tiopotenser om nu inte det gick fram. Det finns som sagt villafastigheter där man tänker sig att lösa in delar av trädgårdarna för att lägga spår. (Inga detaljplaner har ju vunnit laga kraft så ännu har man inte kunnat lösa in något.) Det gäller även skolgården på fastigheten Domnarvet 18.
Således finns det mesta från negativa avstånd och uppåt, varför det förefaller lite meningslöst att hitta en fastihmghetsgräns som ligger på exakt fyra meter.
Men visst, fastigheterna Öper 18 och 19 kommer att få ungefär det avståndet. Kanske lite mindre. Nuvarande gångväg tas naturligtvis bort och ersätts av en som ligger dikt an fastighetsgränsen.
(Det är av en händelse de två första villafastigheterna man kommer fram till, så jag behövde inte kontrollera fler...)
Tack!
Jag ska titta på fastighetskartaan seanre idag.
vänligen
Thomas K Ohlsson
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
Inge skrev:Men visst, fastigheterna Öper 18 och 19 kommer att få ungefär det avståndet. Kanske lite mindre. Nuvarande gångväg tas naturligtvis bort och ersätts av en som ligger dikt an fastighetsgränsen.
(Det är av en händelse de två första villafastigheterna man kommer fram till, så jag behövde inte kontrollera fler...)
Jag tror att läget framgår av denna detaljplanekarta. Vad jag kan se förändras inte tomtgränsen för någon fastighet inom Kv Öper. Och avståndet till närmaste järnvägsspår blir marginellt mindre vid Öper 18 och oförändrat eller till och med större vid Öper 19.
Den omdragna G/C-vägen kommer att ligga på mark som ursprungligen avsågs användas för den förlängning av Solhems Hagväg som aldrig utförts - att området skulle kunna användas för trafikändamål borde inte komma som en överaskning för sakägarna...
vänligen
Thomas K Ohlsson
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
Inge skrev:Planen att förlänga Solhems Hagväg upphävdes föronen 50 år sedan. Fastigheterna bebyggdes för mindre än 20 år sedan.
Dessutom är det viss skillnad på en lokalgata som antagligen hade välkomnats tack vare den tillgänglighet den givit och en fyrspårig järnväg för 200 km/timme.
Eftersom du börjar yra om annat, tar jag det som ett erkännande angående hur nära järnvägen är tänkt att svepa förbi.
Nej - den som tittar på plankartan ser att järnvägen inte kommer närmare vid de fastigheter vi diskuterar. Men vi vet ju att signaturen "inge" har en egen definition av begreppet mäta...
Jag tror helt enkelt att jag får komma med följande uppmaning:
- Sluta gnälla Solhemsbor!
(Och om nu till äventyrs tre fyra fastighetsägare känner sej förfördelade så har vi andra vågskålen alla de som har nytta av Västeråsbanans utbyggnad. Man måste knäcka ägg för att göra en omelett!)
/TKO
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
Inge skrev:Det finns väl ingen som helst nytta som uppväger skadorna. Hastighetsökningen räcker ju inte ens till att kompensera för förseningarna under byggtiden. Det är inte ens nära...
Någon som helst nytta som kompenserar för varken de gigantiska kostnaderna eller de enorma störningarna finns naturligtvis inte över huvud taget.
Jo spåren kommer närmre. Det blir dessutom rakare. En enorm nackdel för grannarna. Idag ligger hastighetsberänsningarna runt hundra, men i praktiken kan man inte köra mer än kring 60-70 tack vare närheten till stationen.
När eländet är klart kommer man att vräka förbi i 200. Och dessutom något närmre. Notera att det inte finns någon oenighet kring att störningarna ökar betydligt.
Vilka tåg anser du stör mest?
Snabbtåg på raksträcka, 200 km/h
Lokaltåg under inbromsning/acceleration 0-160 km/h
Snabbgodståg 100 km/h
Godståg 80 km/h.
Låt mig tillägga: Som boende relativt nära vsb vet jag svaret, men med tanke på hur du argumenterat hittills undrar jag om du gör det.
Inge skrev:Det finns väl ingen som helst nytta som uppväger skadorna. Hastighetsökningen räcker ju inte ens till att kompensera för förseningarna under byggtiden. Det är inte ens nära...
Någon som helst nytta som kompenserar för varken de gigantiska kostnaderna eller de enorma störningarna finns naturligtvis inte över huvud taget.
Jo spåren kommer närmre. Det blir dessutom rakare. En enorm nackdel för grannarna. Idag ligger hastighetsberänsningarna runt hundra, men i praktiken kan man inte köra mer än kring 60-70 tack vare närheten till stationen.
När eländet är klart kommer man att vräka förbi i 200. Och dessutom något närmre. Notera att det inte finns någon oenighet kring att störningarna ökar betydligt.
Vilka tåg anser du stör mest?
Snabbtåg på raksträcka, 200 km/h
Lokaltåg under inbromsning/acceleration 0-160 km/h
Snabbgodståg 100 km/h
Godståg 80 km/h.
Låt mig tillägga: Som boende relativt nära vsb vet jag svaret, men med tanke på hur du argumenterat hittills undrar jag om du gör det.
Inget av alternativen kan jämföras med bullret från en motorväg. Men likväl är frågan intressant. Min erfarenhet är att X60:ornas inbromsning är det som låter mest, men det verkar ha blivit tystare på senare tid. I allmänhet låter godståg mer än snabbtåg, och då under längre perioder.
Inge skrev:Det finns väl ingen som helst nytta som uppväger skadorna. Hastighetsökningen räcker ju inte ens till att kompensera för förseningarna under byggtiden. Det är inte ens nära...
Någon som helst nytta som kompenserar för varken de gigantiska kostnaderna eller de enorma störningarna finns naturligtvis inte över huvud taget.
Jo spåren kommer närmre. Det blir dessutom rakare. En enorm nackdel för grannarna. Idag ligger hastighetsberänsningarna runt hundra, men i praktiken kan man inte köra mer än kring 60-70 tack vare närheten till stationen.
När eländet är klart kommer man att vräka förbi i 200. Och dessutom något närmre. Notera att det inte finns någon oenighet kring att störningarna ökar betydligt.
Bla bla bla...
Men det förändrar inte det faktum att spåren inte kommer närmare vid de fastigheter jag storsint lät kverulanten 'Inge' själv fick välja. Detta är något som går att MÄTA!
Nej detta är bara vanligt NEJ INTE PÅ MIN BAKGÅRDS-gnäll, som hittills framställts som faktagrundad kritik.
Med tanke på de bisarra förslag som signaturen 'Inge' fört fram - behöver jag nämna 'Spårväg i Duvbovägen'? - ligger det nära till hands att förmoda att hen har en nära anknytning till Solhem. Men vad vet jag som blott bor i Årsta?
god afton önskar
Thomas K Ohlsson
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
Inge skrev:Det finns väl ingen som helst nytta som uppväger skadorna. Hastighetsökningen räcker ju inte ens till att kompensera för förseningarna under byggtiden. Det är inte ens nära...
Någon som helst nytta som kompenserar för varken de gigantiska kostnaderna eller de enorma störningarna finns naturligtvis inte över huvud taget.
Jo spåren kommer närmre. Det blir dessutom rakare. En enorm nackdel för grannarna. Idag ligger hastighetsberänsningarna runt hundra, men i praktiken kan man inte köra mer än kring 60-70 tack vare närheten till stationen.
När eländet är klart kommer man att vräka förbi i 200. Och dessutom något närmre. Notera att det inte finns någon oenighet kring att störningarna ökar betydligt.
Vilka tåg anser du stör mest?
Snabbtåg på raksträcka, 200 km/h
Lokaltåg under inbromsning/acceleration 0-160 km/h
Snabbgodståg 100 km/h
Godståg 80 km/h.
Låt mig tillägga: Som boende relativt nära vsb vet jag svaret, men med tanke på hur du argumenterat hittills undrar jag om du gör det.
Inget av alternativen kan jämföras med bullret från en motorväg. Men likväl är frågan intressant. Min erfarenhet är att X60:ornas inbromsning är det som låter mest, men det verkar ha blivit tystare på senare tid. I allmänhet låter godståg mer än snabbtåg, och då under längre perioder.
Min upplevelse är att det är de riktigt tunga godstågen, alltså de som kör 80 still stör mest. Därefter är vissa snabba godståg bullrigare än lokaltåg och andra tystare. Snabbtågen hörs mig nästan minst, upplever jag. Dvs det som bullrar mest berörs inte av hastighetshöjningen. Däremot kan ju antalet godståg öka...
Inge skrev:Vad gäller vilka fordon som bullrar mest, så är väl kanske de flesta överens om att tåg bullrar mer än bilar, så jämförelsen kan kanske stanna där eftersom.den här tråden handlar om förbifarten.
De flesta är överens. Acceptera konsensus om du inte har någon källa som stödjer din tes. Buller är dock inte ens det största problemet med motorvägar.
Vad gäller buller skiljer man på maximalnivåer och ekvivalentnivåer. Vältrafikerade vägar har ett ganska jämnt buller, medan det på järnvägar låter när ett tåg kör förbi och annars är tyst.
Någon som vet vilka värden som vägar respektive järnvägar genererar? (Det varierar naturligtvis.)
twr skrev:Vad gäller buller skiljer man på maximalnivåer och ekvivalentnivåer. Vältrafikerade vägar har ett ganska jämnt buller, medan det på järnvägar låter när ett tåg kör förbi och annars är tyst.
Någon som vet vilka värden som vägar respektive järnvägar genererar? (Det varierar naturligtvis.)
Inge skrev:Du bad mig peka ut någon fastighet på ca 4 meters avstånd trots att det finns fastigheter som man både löser in och bygger närmre än så. När det visade sig att detta gäller redan för de allra två första villafastigheterna man når när man kommer västerifrån, gnyr du över att du anser att man inte flyttar järnvägen tillräckligt mycket närmre just där (den kommer något närmre.)
Vill du ha exempel på fastigheter som får järnvägen mycket närmre sig, så finns det ju mängder av sådana exempel också. Tex lite längre österut i samma eller nästa kvarter.
Men då kan det ju vara lämpligt att fråga efter det istället.
Öper.png (239.71 KiB) Visad 6306 gånger
Av denna detaljplanekarta framgår tydligt att fyrspårsutbyggnaden inte medför att spåren kommer närmare vare sej fastigheten Öper 18 eller 19.
Vid Öper 19 ÖKAR avståndet, medan minsta avstånd till spår från Öper 18 (vid fastighetens nordvästra hörn) förblir detsamma - möjligen sker en marginell minskning.
Avståndet från spår till tomtgräns är dessutom större än 4 meter - det är bara att MÄTA! (Ja på orginalkartan)
Ökad järnvägstrafik kan naturligtvis komma att medföra högre bullerbelastning, men vi ska komma ihåg att dessa villafastigheter ligger betydligt högre än järnvägsspåren, varför det torde vara relativt enkelt att få till en vettig bullerdämpning. Om det mot all förmodan blir olidligt för de boende i dessa två fastigheter får väl staten lösa in dem - det är ingen ovanlig konsekvens av nödvändiga infrastrukturinvesteringar.
upplyser
Thomas K Ohlsson
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
Diskussionen om höga partikelhalter brukar vara begränsad till Stockholms innerstad, t.ex. Hornsgatan. Är det för att partikelhalterna är högst där? Nej, det är de på Turingegatan i Södertälje! Är detta ytterligare ett exempel på hur segregationen påverkar stadsplaneringen? Detta skulle ju kunna undvikas om det funnes ett realistiskt alternativ för Södertäljependlarna, t.ex. regionaltåg till stadskärnan eller pendeltåg utan trängsel. Nu är bilen nästan ett måste.