Gamla Enskedehallen

[220]

Hej!
Någon på forumet som var med 1950 då tunnelbanan invigdes och Gamla Enskedehallen övergick till att vara uppställningshall för innerstadsmustanger? Det var väl några turer på linje 8 och 10 som placerades där. Före tunnelbanan var ju detta vagnhallen för förortslinjerna 8 och 19. Den hade bara infartsspår från Sockenvägen i riktning från stan, så för att undvika besvärlig rangering körde ingående vagnar förbi hallen ut till slingan i Skarpnäck och på tillbakavägen backade man in i hallen. Så höll man väl på åtminstone till sista året då A23/24 och B23/24 insattes. De var ju körbara i bägge ändar. Det var ju inte mustangerna så jag trodde förut att Skarpnäcksslingan behölls för vändning ända till Söderhallen invigdes och Gamla Enskedehallen lades ner. Men så var det inte. För några år sedan såg jag foton från slingan tagna strax efter att tunnelbanan tagit över och där ser man att en rejäl grushög vräkts ut över spåret. Detta för att möjliggöra att den nyinrättade matarbussen skulle kunna komma intill den f.d spårvägsvänthallen i Skarpnäck. Jag fick sen höra av Eric Collin som för dagen körde Djurgårdslinjen att han sett bilder på att SS gjorde en rejäl ombyggnad av hallen för att den skulle kunna husera mustangerna. Bl.a byggde de en vändslinga runt hallbyggnaden. Någon som vet hur det hur det såg ut och hur rangeringen av ut/ingående vagnar gick till? Jag undrar om morgonpigga Enskedebor fick följa de utgående vagnarna in till stan - SS hade ju en öppen attityd till att följa med vagnar till och från vagnhallarna. Sen undrar jag om vagnhallens senare öden. På spårvägskartorna bär byggnaden SS-loggan långt in på 60-talet.

[Torbjörn]

Hallen stod kvar länge efter det att spårvagnstrafiken upphörde. I min tidigare bankmannabana hade jag en nu upphörd transportfirma, Tungtransport AB, som kund och som hyrde hela hallen för uppställning av mobilkranar och tunga transporttrailers m m. Jag hade givetvis tillfälle att flera gånger "inspektera" deras fordon på plats och då givetvis hallen i sig ! Hallen revs 1980 och ersattes av en HSB-bebyggelse, Brf Konduktören och som var inflyttningsklara 1986. Kvarteret heter Spårvagnshallen.

Torbjörn Jansson
Medlem 148

[Hechtwagen]

Hej!
Någon på forumet som var med 1950 då tunnelbanan invigdes och Gamla Enskedehallen övergick till att vara uppställningshall för innerstadsmustanger? Det var väl några turer på linje 8 och 10 som placerades där. Före tunnelbanan var ju detta vagnhallen för förortslinjerna 8 och 19. Den hade bara infartsspår från Sockenvägen i riktning från stan, så för att undvika besvärlig rangering körde ingående vagnar förbi hallen ut till slingan i Skarpnäck och på tillbakavägen backade man in i hallen. Så höll man väl på åtminstone till sista året då A23/24 och B23/24 insattes. De var ju körbara i bägge ändar. Det var ju inte mustangerna så jag trodde förut att Skarpnäcksslingan behölls för vändning ända till Söderhallen invigdes och Gamla Enskedehallen lades ner. Men så var det inte. För några år sedan såg jag foton från slingan tagna strax efter att tunnelbanan tagit över och där ser man att en rejäl grushög vräkts ut över spåret. Detta för att möjliggöra att den nyinrättade matarbussen skulle kunna komma intill den f.d spårvägsvänthallen i Skarpnäck. Jag fick sen höra av Eric Collin som för dagen körde Djurgårdslinjen att han sett bilder på att SS gjorde en rejäl ombyggnad av hallen för att den skulle kunna husera mustangerna. Bl.a byggde de en vändslinga runt hallbyggnaden. Någon som vet hur det hur det såg ut och hur rangeringen av ut/ingående vagnar gick till? Jag undrar om morgonpigga Enskedebor fick följa de utgående vagnarna in till stan - SS hade ju en öppen attityd till att följa med vagnar till och från vagnhallarna. Sen undrar jag om vagnhallens senare öden. På spårvägskartorna bär byggnaden SS-loggan långt in på 60-talet.

Hur länge skulle hallen i så fall ha varit i bruk? Linje 8 till Tessinparken hann väl inte öppna innan enskdehallen stängdes?

[Anders Forsberg]

Inför boken Stockholm på Spåret hade jag en diskussion om Enskedehallen med Sten-Axel Julin och har för mig att han sa att man anlagt ett triangelspår intill hallen för att kunna få in mustangerna med rätt ände.

Redan efter tunnelbanans invigning 1950 överfördes mustanger till Enskedehallen dessa trafikerdes linje 10. Senare tillkom även linje 1 och den nya varianten av linje 8. Från februari 1953 verkar hela åttan sättas ut från Enskede.

Söderhallen togs i bruk i juli 1956 och då nedlades Enskedehallen.

Men mer om detta kan nog någon som var med då berätta!!!

/Anders Forsberg

[Ute och åker]

...jag trodde förut att Skarpnäcksslingan behölls för vändning ända till Söderhallen invigdes och Gamla Enskedehallen lades ner. Men så var det inte. För några år sedan såg jag foton från slingan tagna strax efter att tunnelbanan tagit över och där ser man att en rejäl grushög vräkts ut över spåret. Detta för att möjliggöra att den nyinrättade matarbussen skulle kunna komma intill den f.d spårvägsvänthallen i Skarpnäck. Jag fick sen höra av Eric Collin som för dagen körde Djurgårdslinjen att han sett bilder på att SS gjorde en rejäl ombyggnad av hallen för att den skulle kunna husera mustangerna. Bl.a byggde de en vändslinga runt hallbyggnaden. Någon som vet hur det hur det såg ut och hur rangeringen av ut/ingående vagnar gick till? Jag undrar om morgonpigga Enskedebor fick följa de utgående vagnarna in till stan - SS hade ju en öppen attityd till att följa med vagnar till och från vagnhallarna.

Jag hakar på med en liten följdfråga. För det är väl bra om man kan få lite historisk klarhet innan djungeln tagit över och omständigheterna helt har vuxit in i grönskan.

Enligt vad jag kan se (=googla mig till) så invigdes Söderhallen för Spårvagnar 1956. Men tunnelbanan till Bagarmossen invigdes först i november 1958, då den där "nyinrättade matarbussen" kom till, vad jag förstod. Så då är min lilla följdfråga: Användes spårvägsslingan i Skarpnäck ibland även mellan åren 1956 till 1958?

Frågan bottnar i att jag inte riktigt förstod om gamla Enskedehallen lades ner i exakt samma ögonblick Söderhallen invigdes för Spårvagnar, eller om man "för säkerhets skull" behöll den funktionsduglig några år till? Eftersom den tydligen stod kvar i många år därefter. I så fall med tanke på det där som nämns om rangering av vagnar, så känns det ju inte alldeles omöjligt. Alltså då för in-/utgående vagnar vid behov?

Jag lägger till ytterligare en omständighet som gör att Gamla Enskedehallen borde ha kunnat användas några år till, förstås en förutsättning för att slingan hade kunnat användas. Det är att (likaväl googlat) Nynäsvägen byggdes om först 1958, då mittremsan med spårväg togs bort och ersattes av bilfiler, och att först då borde spåren till Gamla Enskedehallen tagits bort, så farbart bör det ha varit till Gamla Enskedehallen även åren 1956-1958, eller? Med farbart menar jag just farbart och inte att det nödvändigtvis måste ha varit planlagt. För övningståg kanske? Ungefär som delar av den där gamla nedlagda Bräckelinjen på Hisingen.

Den där sista frågan om "morgonpigga Enskedebor fick följa med utgående vagnar in till stan" kan jag inte besvara utifrån erfarenhet, eftersom jag aldrig tillhörde den där församlingen "morgonpigga Enskedebor". MEN, det finns annan kunskap som man kan använda för att "försöka dra slutsatser" om hur det förhöll sig. Och det är att jag har hört vittnesbörd om att så fort det var något fordon inom "gamla SS" som var ute och rörde på sig, även om det var till/från depån, så var det någon "allmänhet" som ville åka med så öppnade man generöst dörrarna och släppte in vederbörande i värmen. Jag vet inte om det var allmän hygglighet eller något generellt påbud uppifrån, men saker och ting var inte så märkvärdiga på den tiden. Var det någon morgonpigg arbetande allmänhet som ville åka med, så tror jag nog man kan utgå ifrån att det fanns ett sorts generöst välkomnande av typen "välkommen in i värmen, oss morgonpigga arbetare emellan".

Jag vet förstås inte! Men jag tycker det är rimligt att dra den slutsatsen. Men hur förhåller det sig med viss spårvagnskörning i vändslingan i Skarpnäck mellan 1956 och 1958? Och möjlig körning till/från Gamla Enskedehallen mellan 1956 och 1958? Kan man dra någon sorts slutsats där? Eller ännu bättre om det finns kunskap om hur det var. Om det på något sätt redan skrivits, ber jag om överseende med det, men visa mig gärna då.

[Lars_J]

Såvitt jag förstått genom vad jag läst mig till i diverse skrifter infördes en möjlighet att triangelvända vagnar vid hallen. Man ville väl också avveckla det spåret för både spår och kontaktledning kräver ju underhåll. Sedan kan det ha varit något med att använda marken som frigjordes till annat, om det vet jag inget.

Man hade ingen anledning att ha hallen kvar efter 1956 eftersom Söderhallen då invigdes. Alldeles nyligen läste jag också att Nynäsvägens ombyggnad till "motorväg" inleddes eller möjligen skedde 1958. Detta var säkerligen planerat att spårvägen i Nynäsvägen skulle avvecklas för att medge ombyggnad av Nynäsvägen. Detta är dock min gissning.

Utgående (och ingående) vagnar tog givetvis med sig trafikanter. Just i fallet fd linje 8 har jag också läst om hur en "arbetare" tog spårvagnen till stan på morgonen och konduktörerna fick ju ha med sig biljetter för detta, det var ju inte innerstadstrafik. Notera att det på vagnarnas destinationsskyltar (A25 mfl) fanns "Ingående vagn". Den exakta sträckan lär ha skyltats med pappskylt (det har jag dock inte läst, utan fått mig berättas muntligen).

Någon slinga runt Enskedehallen har jag inte läst om, däremot har jag ett svagt minne att ha sett en spårskiss som visar möjligheten att triangelvända in på första spåret (det längst österut) för att sedan köra ut och backa in på ett annat spår.

Och - det finns än i dag rester av Enskedehallen som kan beskådas. Spårvägssällskapet förvärvade portarna och förvarade dem i en lada en tid (jag vet inte hur länge) för att bära ut dem (jo, vi bar ut dem) för att lasta på bil (med kran) och köra till Malmköping för att montera till den då nybyggda utställningshallen Vagnoramma. Detta var på vårvintern, i anslutning till årsmötet vill jag minnas, och det måste ha varit 1983, möjligen 1984. Sedan vidtog ett intensivt arbete att iordningsställa portarna och även göra dem litet bredare.

/Lars J

[gek]

I "Stockholm på spåret" finns på sidan 93 en spårkarta som visar följande:

* fram till 1926 fanns en slinga vid hallen (på norra sidan om Sockenvägen) som slutstation för linje 8

* ingen triangel är utritad vid hallen, men spårplanen upptar inte alla enskilda spår, så det kan mycket väl ha funnits triangelspår (eller kanske en slinga runt hallen?)

* ungefär halvvägs mellan hallen och slingan vid gamla slutstationen i Skarpnäck finns en rund markering; troligen ingen slinga utan bara något som råkat uppstå vid tryckningen eller framställningen av bilden.

* sträckan mellan hallen och slingan Skarpnäck har årtalen 1926-50 (ing v -53) och slingan Skarpnäck är markerad 1926-53. Det finns alltså på denna spårplan två uppgifter om att sträckan fram till slingan användes - för ingående vagnar - ända fram till 1953. Med tanke på den ovan refererade bilden på den av grushög spärrade slingan är det antingen felaktiga data i "Stockholm på spåret" eller så har slingan efter en tid blivit grusbefriad och kunnat fungera som vändmöjlighet fram till 1953.

[daniel_s]

Vadå för grushög? Jag har inte sett någon bild på den i den här tråden, det närmaste man kommer är att någon säger sig ha sett en bild.

http://sparvagsmuseet.sl.se/databas/bus ... or-108572/
http://sparvagsmuseet.sl.se/databas/van ... -8-108576/

Dessa två bilder visar väl att det gick att angöra "vänthallen" vid slingan med bussarna (18A) samtidigt som spåren var trafikerade. Men de motsäger ju förstås inte att man något senare kan ha anordnat en körbana någonstans i ett spår. Ser dock inte framför mig hur grushögen i fråga i så fall skulle ha sett ut.

Den lilla "krumeluren" på sidan 93 i Stockholm på spåret som gek omnämner som en "rund markering" ovanför mittersta e:et i "Enskede stn." är väl helt enkelt en hållplats. Sådana är markerade med fyrkanter i hela kartan, dock har ritningen av någon anledning fått kompletteras lite för hand i det här hörnet.

[Lars_J]

Och på den ena av de två bilder som Daniel länkade till ser man en kiosk av bekant typ. Vad vi vet nu byggd i moduler, gissningsvis för att snabbt kunna uppföras. Dock är det inte just detta exemplar som är bekant men en av samma grundutförande och med samma karakteristiska utformning. Den jag tänker på är givetvis den kiosk som föreningen anskaffade på 1960-talets början (ca 1963 tror jag) och sedan släpats runt på olika förvaringsplatser (Skokloster, Hosjö vid vägen, Hosjö bredvid spåret, Malmköping, Köping (för renovering) och nu åter på sin permanenta plats (får vi hoppas). Den stod i Fredhäll när vi förvärvade kiosken men hade tidigare stått vid Rödbodtorget, av namnskylten att döma. Kom gärna till Malmköping i sommar och besök föreningens helt ideellt drivna museum. Öppnar i mitten av maj.

/Lars J

[Ute och åker]

Man hade ingen anledning att ha hallen kvar efter 1956 eftersom Söderhallen då invigdes. Alldeles nyligen läste jag också att Nynäsvägens ombyggnad till "motorväg" inleddes eller möjligen skedde 1958. Detta var säkerligen planerat att spårvägen i Nynäsvägen skulle avvecklas för att medge ombyggnad av Nynäsvägen. Detta är dock min gissning.

I "Stockholm på spåret" finns på sidan 93 en spårkarta som visar följande:

* fram till 1926 fanns en slinga vid hallen (på norra sidan om Sockenvägen) som slutstation för linje 8

* ingen triangel är utritad vid hallen, men spårplanen upptar inte alla enskilda spår, så det kan mycket väl ha funnits triangelspår (eller kanske en slinga runt hallen?)

Vadå för grushög? Jag har inte sett någon bild på den i den här tråden, det närmaste man kommer är att någon säger sig ha sett en bild.

http://sparvagsmuseet.sl.se/databas/bus ... or-108572/
http://sparvagsmuseet.sl.se/databas/van ... -8-108576/

Dessa två bilder visar väl att det gick att angöra "vänthallen" vid slingan med bussarna (18A) samtidigt som spåren var trafikerade.

Tack för hjälpen att resonemangsvis bringa lite klarhet i historiska fakta! Det är inte helt lätt kanske, så här 50-60 år senare. Men gör man det inte nu så kanske det aldrig blir gjort.

Försöker lite själv också. När det gäller Nynäsvägen så tror jag man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det blev "motorväg" redan 1958. Till att börja med så uppförde man några rejäla stora rondeller. Där fick trafiken stocka sig några år tills man uppförde "fly-overs" vid Sockenvägen och Sofielundsvägen. Jag har inte bemödat mig om att ta reda på exakt när de togs i drift men nånstans i början av 1970-talet tror jag. Själva motorvägen söderut började väl vid Farsta-trakten, men det var nog också ett bra tag efter 1958. Från Farsta och söderut var det tvåfilig landsväg mot Nynäshamn ett bra tag efter 1958. Kanske till efter högertrafikomläggningen 1967?

Man kan få lite hjälp med dateringen av den där "motorvägen", om jag berättar att tunnelbaneviadukten över Nynäsvägen mellan Tallkrogen och Skogskyrkogården måste byggas helt ny, med pelarna i andra positioner, för att man skulle få plats med den där "motorvägen". Det var då vändspåret för tunnelbanan vid Skogskyrkogården hamnade vid sidan om trafikspåren istället för mellan dem. Man ser fortfarande banvallen där den gamla bron gick (kanske rentav brofästen också?) om man kikar noga till vänster strax innan tunnelbanan kör ut på bron mot Skogskyrkogården.

Så åter till min undran om det inte kördes spårvagnar till/från Gamla Enskedehallen även efter att Söderhallen öppnades 1956? Fast i så fall inte längre då än till högst 1958 då man började med de första förändringarna av Nynäsvägen? Det är kanske inte viktigt, men lite nyfiken är jag. Att en uppställningshall öppnas är inte bevis nog för att en annan uppställningshall omedelbart stängs. Orsaken att jag ställer den frågan, är att det inte fanns något omedelbart behov av marken för annat ändamål. De gula hus på platsen, med stora vita balkonger som man ser på de bilder jag länkar till strax är byggda betydligt senare. Syns nästan på stilen. Själva spåren i Gamla Enskedehallen låg kvar "jättelänge".

Så till den där slingan som fanns, eller inte fanns, RUNT Gamla Enskedehallen. Jag försöker kika på google maps om jag kan se några spår av den. Här är en bild från ena hållet: https://www.google.se/maps/@59.2785537, ... 312!8i6656 och här en bild från andra hållet: https://www.google.se/maps/@59.2787135, ... 312!8i6656. Skulle man verkligen ha dragit en slinga här? Precis intill muren till Skogskyrkogården? Tills det inkommer bildbevis bestämmer jag mig för att inte tro det.

[Stefan Isaksson]

Att vagnhallsbyggnaden inte revs förrän långt efter nedläggningen är vi alla överens om.
Däremot går det knappast att dra några större växlar på det för att den användes för spårvagnar efter 1956. Det var nämligen normalt att husen stod kvar efter nedläggningen. Vill man hitta exempel på vagnhallar som revs strax efter att de slutade användas för spårvagnar får man gå tillbaka till SNS-tiden. De vagnhallar som lades ned i "modern" tid revs nästan alla på 1980-talet om man undantar Norrhallens vagnhall nr 1 som revs på 60-talet och Ulvsundahallen som revs efter en brand (när kommer jag inte ihåg).
De hallar som revs på 1980-talet var Jakobsdal (nedl 1945), Ringvägen (nedl 1956), Enskede och Råsunda (nedl 1959).
En del av Jakobsdalshallen (spår 8, som var en tillbyggnad) revs dock redan i samband med nedläggningen. Fastigheten återlämnades då till Stockholms Stad.

SI

[Ute och åker]

Att vagnhallsbyggnaden inte revs förrän långt efter nedläggningen är vi alla överens om.
Däremot går det knappast att dra några större växlar på det för att den användes för spårvagnar efter 1956. Det var nämligen normalt att husen stod kvar efter nedläggningen.

Tack för ytterligare kompletteringar. Nej, man ska förstås inte dra alltför stora växlar av vare sig det ena eller det andra, oavsett om det gäller grushögar, spårritningar, vagnhallsöppnande eller mer eller mindre lösryckta minnesbilder. Fast... det har i något sammanhang sagts, skrivits eller fylledillats något om att spåren till Gamla Enskedehallen var farbara med spårvagn för egen maskin ytterligare en tid efter att Söderhallen öppnade sina portar för spårvagnar, och att de också då och då befors. Om det sedan var några dagar, några månader eller ett par år är kanske ointressant så här långt efteråt. För ofarbarhet tycker jag att Söderhallen öppnade för spårvagnar 1956 är ett nödvändigt villkor, och att Nynäsvägen började omdanas till motorväg 1958 är ett tillräckligt villkor. Men tiden däremellan? Något kompletterande skulle vara intressant. Typ: För sjutton gubbar, jag såg en spårvagn där 1957, eller typ: Nix, där började jag riva ner kontaktledningen (eller vad det heter) 1956. Men lugn, jag släpper frågan nu!

[daniel_s]

Inte bara Nynäsvägen, utan även spåren mellan Slakthuset och Sofielundsplan måste ju ha byggts om någon gång. Det kan såklart ha varit när som helst mellan 1956 och typ 1967, men jag undrar om det inte kan vara bra att börja i den änden! När fick banförrådet sin nuvarande utformning osv?

Här är en bild som anges vara tagen 1954, det ser jag inte omedelbart något skäl att betvivla men vad är det de gör? Fanns det något "nästa steg", och i så fall vad?

http://sparvagsmuseet.sl.se/databas/spa ... -an-53841/

[Harald]

Man sänker spåren. Det finns många nästan lika bilder, så det har inte sparats på film. Det finns några bilder åt andra hållet där man ser vad som pågår. Spåren har dragits åt sidan och så har man schaktat ur för det ena spåret. Sedan läggs det tillbaka och så antar jag att man gör detsamma med det andra. Det har jag dock inte hittat på bild. Jag gissar att orsaken är att Enskedevägen ska byggas om. Annars hade man väl inte kostat på något större arbete med bara ett par års reguljär drift kvar.

http://sparvagsmuseet.sl.se/databas/spa ... -an-90665/

[TKO]

Eftersom vi är inne på "jag undrar bara om..." så vill jag bidraga med följande:

- När de arbeten vi ser på de bilder som länkats till i ovanstående inlägg utfördes trafikerades spåren enbart av in/utgående vagnar till/från Gamla Enskedehallen. Jag antar att det sällan förekom mötande trafik... så varför nöjde man sej inte med att ändra höjdläget för ett spår och slopa det andra?

(SS kanske inte "gjorde så"?)

/TKO

[Harald]

Jag funderade också på det och kom fram till att det då hade krävts tågstav och det fungerar ju inte så bra när det under en tid går många vagnar åt ett håll och inga åt det andra.

[Per Lind]

Varför sänktes spåren?
Spårvagnarna blev väl inte högre än de var innan eller sänktes de bara för att ge plats för högre transporter till banförrådet?

En följdfråga angående Söderhallen:
Hallen invigdes tydligen bara 11 år före nedläggelsen.
Var hallen från början planerad som buss-hall?

-Per

[Stefan Isaksson]

Varför sänktes spåren?
Spårvagnarna blev väl inte högre än de var innan eller sänktes de bara för att ge plats för högre transporter till banförrådet?

En följdfråga angående Söderhallen:
Hallen invigdes tydligen bara 11 år före nedläggelsen.
Var hallen från början planerad som buss-hall?

-Per

Jag har inget riktigt svar, men Söderhallen togs i bruk ett år före nedläggningsbeslutet. Vidare var väl vid det laget nedläggningen av Råsundahallen redan beslutad, vilket drev saker till sin spets även om spårvägen skulle läggas ned. Så långt om en sentida anläggning av en spårvägshall. Vidare ska man väl komma ihåg att avlösningar på olika platser på stan i alla fall idag kräver betald resa från stationeringsorten. Det är en kostnad, som minskar om stationeringsorten (=hemmavagnhallen) ligger nära.
Dessutom var väl nuvarande spårvägsmuseums lokaler busshall ett tag.

Beträffande sänkningen vid Slakthuset: kan det spelat roll att allting skulle sänkas, och att det av den anledningen var lika enkelt att sänka båda spåren som att lägga in ett par växlar och köra enkelspår? Som Harald påpekar: trafik med tågstavar är inte precis optimal för gles trafik huvudsakligen i en riktning (med något enstaka utbyteståg som ställer till saker ORDENTLIGT).

SI

[TKO]

När beslutet att bygga Söderhallen fanns väl inget definitivt nedläggningsbeslut avseende spårvägen?
Och hallen gick ju sedan utmärkt att använda för bussar - förmodligen ingick det i planeringen.

Synpunkterna när det gäller eventuell enkelspårsdrift till GEH är intressanta - men var inte trafiken i praktiken enkelriktad? (Från hallen på morgonen, in på kvällen? Eventuellt med viss inkörning efter morgonens högtrafik och sedan ut igen på eftermiddagen...)
Växlar för enkelspårsdrift fanns redan vid Slakthuset.
/TKO

[Harald]

Synpunkterna när det gäller eventuell enkelspårsdrift till GEH är intressanta - men var inte trafiken i praktiken enkelriktad? (Från hallen på morgonen, in på kvällen? Eventuellt med viss inkörning efter morgonens högtrafik och sedan ut igen på eftermiddagen...)

Jo, och det är just det som är problemet. Om den första som kör ut tar med sig tågstaven till andra änden, så kan ingen mer köra ut innan någon har kört in, om man inte låter ett cykelbud cykla tillbaks med staven Man kunde kanske ha tillämpat konvojkörning, d.v.s. staven får hänga kvar tills den sista vagnen går ut, men hur gör man då om det blir ett vagnbyte?

Vad gäller sänkningen så var det i södra änden man gjorde den och den berodde på att man lade om och breddade Enskedevägen. Den bilden jag länkade till förut finns i större format och där ser man att man har schaktat ur för Enskedevägens nya sträckning ungefär mitt i bilden. Då måste man naturligtvis även sänka spåren i korsningen.

http://sparvagsmuseet.sl.se/wp-content/ ... -A6938.jpg

Före omläggningen såg det ut så här: http://sparvagsmuseet.sl.se/databas/ban ... -i-108570/

Båda vägsträckningarna och banan syns på Eniros gamla flygfoton.
http://kartor.eniro.se/m/GEzDO