Varning: Läs inte detta (på SvD debatt)

[Lars_L]

---klipp---
En helt avgiftsbefriad kollektivtrafik, skulle däremot troligen svårligen att accepteras av majoriteten av väljarkåren, vilket ju också visar sig i hur man röstar.

Vad jag vet finns det få politiska partier som har en total gemensam finansiering av kollektivtrafiken på sitt program, så det är svårt att genom valresultat bilda sig en uppfattning om folkopinionen i denna fråga. Men jag tror inte heller att det just nu finns en folkmajoritet för en sådan reform.

Men saker kan ju ändras... minns att det är mindre än 100 år sedan alla ungdomar fick tillgång till en avgiftsfri gymnasieutbildning. Så det som verkar omöjligt idag kan vara självklart i morgon!

funderar
Thomas K Ohlsson

Om framtiden är det förstås svårt att uttala sig. Men det är väl egentligen de faktorer som jag beskrev ovan som man då skulle kunna anse vara så viktiga att det kan vara motiverat. Vi kan ju tänka oss att vi har en situation med s.k. "enkla jobb" till låg lön, vilket gör det nödvändigt att ha gratis kollektivtrafik för att det ska vara ekonomiskt möjligt (eller iaf lönsamt) för gruppen att arbeta. Vi kan tvärtom ha en situation där alla har så bra ekonomiskt utrymme att kostnaden för kollektivtrafiken ses som bagatellartad. Vi kan ha så allvarliga miljöproblem att vi blir tvungna att förbjuda all biltrafik - då kanske gratis kollektivtrafik är det enda vettiga. Välfärden kanske kostar så mycket att vi inte har råd att subventionera kollektivtrafiken.

Västern brukar ju ofta se det som att ekonomin är konstant. Ur det perspektivet är det ju egentligen inget problem att ta ut 100 procent i skatt, eftersom människan egna konsumentutrymme inte har någon betydelse för ekonomin - samhället vet ändå bäst vad medborgarna har behov av att konsumera. Från högerhåll skulle man dock snarare säga att det är bra med så låga skatter som möjligt, eftersom ekonomin kommer att utvecklas mycket mer ifall individerna själva kan bestämma över konsumentutrymmet och därmed välja själva vad som ska konsumeras. Naturligtvis är detta överdrivet i resonemanget. Men tänker vi oss att skatten behöver ligga på ca 40 kronor (kommun + landsting), så kommer knappast subventionen av kollektivtrafik vara prioriterad. Egentligen handlar ju detta också om genreralla kontra selektiva transfereringssystem. Är det väldigt få som behöver subventionen, är det förstås mycket rimligare (om än det finns nackdelar med det också), att subventionera dessa individer direkt, än att ge rabatt till alla.

Men detta står ju också i relation till hur mycket det kostar att åka och använda bil. Det är troligen mycket smartare (om än inte populärare) att lägga högre avgifter på biltrafiken, än lägre på kollektivtrafiken för att stärka den senare.

[NerdBoy]

Jag undrar hur mycket Waxholmsbolaget behöver öka trafiken om det ska finnas plats för alla stockholmare och turister som vill ta en gratistur ut i skärgårn en solig sommardag? Räcker en fördubbling mot idag? Samma sak gäller busstrafiken till t ex Vaxholm, Stavsnäs, Sollenkroka och Dalarö.

Men det är nog inte särskilt troligt att Waxholmsbolaget skulle ingå i ett nolltaxeprojekt. Redan nu har ju SLL ,landstinget, valt att hålla Waxholmsbolaget utanför SL taxesystem och SLL har alltså två taxesystem. Orsak lär ju vara att man vill ta ut så mycket som möjligt av sällan eller då och resande till skärgården.
Undantag är fast boende på ö utan väg eller vägfärja till fastlandet som kan köpa periodkort på vissa villkor.
Möjligen skulle man kunna låta fast boende ha nolltaxa på båtarna, vilket skulle ge marginella effekter men ta betalt av övriga resenärer.

Flera av partierna i landstingsfullmäktige har uttalat sig positivt till att låta SL:s periodkort gälla på Waxholmsbolagets båtar, så den gränsen håller på att försvinna. SL och Waxholmsbolaget är snart bara två varumärken med samma upphandlarorganisation bakom.

[Lennart Petersen]

Jag undrar hur mycket Waxholmsbolaget behöver öka trafiken om det ska finnas plats för alla stockholmare och turister som vill ta en gratistur ut i skärgårn en solig sommardag? Räcker en fördubbling mot idag? Samma sak gäller busstrafiken till t ex Vaxholm, Stavsnäs, Sollenkroka och Dalarö.

Men det är nog inte särskilt troligt att Waxholmsbolaget skulle ingå i ett nolltaxeprojekt. Redan nu har ju SLL ,landstinget, valt att hålla Waxholmsbolaget utanför SL taxesystem och SLL har alltså två taxesystem. Orsak lär ju vara att man vill ta ut så mycket som möjligt av sällan eller då och resande till skärgården.
Undantag är fast boende på ö utan väg eller vägfärja till fastlandet som kan köpa periodkort på vissa villkor.
Möjligen skulle man kunna låta fast boende ha nolltaxa på båtarna, vilket skulle ge marginella effekter men ta betalt av övriga resenärer.

Flera av partierna i landstingsfullmäktige har uttalat sig positivt till att låta SL:s periodkort gälla på Waxholmsbolagets båtar, så den gränsen håller på att försvinna. SL och Waxholmsbolaget är snart bara två varumärken med samma upphandlarorganisation bakom.

Det är en sak att uttala sig positivt och en helt annan att genomföra det rent praktiskt.
Jag tror inte något sådant kommer att genomföras utan man väljer att som nu ta betalt av sällan eller då och då resande.
För fastboende på ö utan vägförbindelse är det naturligtvis en annan sak men det är ingen jättestor grupp och dom reser regelbundet och ger med det ett jämnt underlag för trafik.

[Lars_L]

Fast frågan om skärgårdstrafik på periodkortet är ju ändå intressant. Det största problemet (nu när taxan är så låg) är väl att det finns en rad privata aktörer som bedriver trafik som man då skulle konkurrera ut. Gör ju frågan lite känslig.

Men i både Göteborg och exempelvis Oslo gäller ju kortet på båtarna. Visserligen har båda betydligt mindre skärgård, men ändå.

Helt klart skulle resandet öka. Jag har dock svårt att se någon extrem ökning - det finns ändå en begränsning i hur mycket folk har tid att ägna hela dagen åt att åka båt. Sedan skulle det väl förstås vara positivt för skärgårdsnäringen etc, så det finns ju vinster med det också.

Det var väl lite skillnad när man öppnade på 1970-talet för 50-kortet och resandet till framförallt Roslagen exploderade. På den tiden var ju dock utlandssemester fortfarande en dröm för många och att kunna hälsa på i vänners sportstuga var en nog så stor händelse.

Vill man skulle det ju gå att börja med att låta periodkortet gälla på färjorna som går från replipunkter. Alltså från Stavsnäs/Vaxholm/Nynäshamn etc, men inte från Strömkajen. Dels skulle man inte behöva så mycket fler fartyg för att klara trafiken, dels skulle man fortfarande kunna ta avgift för de rena nöjesåkarna.

En sådan reform skulle nog faktiskt vara ganska hanterbart - särskilt om man ser på Vaxholmsbolagets kostnader i den totala ekonomin. Sedan om det är något som bör prioriteras är förstås en annan sak.

[Lennart Petersen]

För Göteborg gäller ju att man har mindre skärgård men i den betydligt större underlag i fastboende som skapar underlag för stabil året om trafik.
I Stockholms skärgård är det redan nu med rätt väl tilltagna avgifter ordentligt fullt på båtarna under populära sommardagar med vackert väder.
Med fria resor , på SL-kort eller helt nolltaxa , kan man väl gissa att resandet skulle öka åtminstone så att måste sätta in mer tonnage om alla ska med och dessa fartyg skulle bara ha användning några vackra sommardagar.

[roggek]

Skulle väl vara bättre om månadskort och reskassa gäller på de skärgårdsförbindelser som inte räknas in i "ökort":s förbindelserna, d v s mellan Strömkajen och Vaxholm, Stavnäs, Dalarö, Nynäshamn, Ljusterö m fl?

Skall folket till öar utan fastlandsförbindelse eller vägfärja d v s Utö, Nämdö, Sandhamn, Harö, Svartsö eller Möja för att nämna några exempel, så får de betala WÅAB:s taxa...För det är där vi har nöjesåkarna...

Vi kan ju göra det ännu extremare och låta månadskortet gälla på helikoptrarna vintertid också, jag menar när vi ändå håller på...

[Lars_L]

För Göteborg gäller ju att man har mindre skärgård men i den betydligt större underlag i fastboende som skapar underlag för stabil året om trafik.
I Stockholms skärgård är det redan nu med rätt väl tilltagna avgifter ordentligt fullt på båtarna under populära sommardagar med vackert väder.
Med fria resor , på SL-kort eller helt nolltaxa , kan man väl gissa att resandet skulle öka åtminstone så att måste sätta in mer tonnage om alla ska med och dessa fartyg skulle bara ha användning några vackra sommardagar.

Jovisst, fast inte några extrema mängder om man begränsar nyttjandet, exempelvis till närmaste replipunkt. Resan mellan Stavsnäs och Sandhamn tar väl omkring 45-minuter med direktbåtarna. En till båt där skulle ju räcka rätt bra för att täcka hela yttre mellanskärgården. Däremot skulle väl sträckan Stockholm-Vaxholm lätt kunna bli väldigt dyr om man inte begränsade resandet och framförallt med resenärer från Stockholm med båt till Sandhamn.

3-4 båtar till max alltså. Med smart planering handlar det ju också främst om att sätta in större fartyg på den typen av linjer.

Men av Trafikförvaltningens budget på 21 miljarder, kostar Waxholmstrafiken (driften) 315 miljoner per år, alltså 1,5 procent av kostnaderna. I det stora hela är det alltså marginellt. Den största förlusten har ju egentligen varit att tillåta periodkort på djurgårdsfärjan, men den förändringen har man ju genomfört ändå.

Nu säger jag inte att vare sig nolltaxa, eller att man ska få åka med Waxholm på periodkortet är motiverat, men jag tror inte det skulle bli något större problem med hänsyn till skärgårdstrafiken. Man kan ju dock hävda att i princip alla dessa resor kommer vara nöjesresor/fritidsresor och då förstås om det är den trafiken samhället främst ska subventionera?

[Stefan Widén]

För Göteborg gäller ju att man har mindre skärgård men i den betydligt större underlag i fastboende som skapar underlag för stabil året om trafik.
I Stockholms skärgård är det redan nu med rätt väl tilltagna avgifter ordentligt fullt på båtarna under populära sommardagar med vackert väder.
Med fria resor , på SL-kort eller helt nolltaxa , kan man väl gissa att resandet skulle öka åtminstone så att måste sätta in mer tonnage om alla ska med och dessa fartyg skulle bara ha användning några vackra sommardagar.

Jovisst, fast inte några extrema mängder om man begränsar nyttjandet, exempelvis till närmaste replipunkt. Resan mellan Stavsnäs och Sandhamn tar väl omkring 45-minuter med direktbåtarna. En till båt där skulle ju räcka rätt bra för att täcka hela yttre mellanskärgården. Däremot skulle väl sträckan Stockholm-Vaxholm lätt kunna bli väldigt dyr om man inte begränsade resandet och framförallt med resenärer från Stockholm med båt till Sandhamn.

3-4 båtar till max alltså. Med smart planering handlar det ju också främst om att sätta in större fartyg på den typen av linjer.

Men av Trafikförvaltningens budget på 21 miljarder, kostar Waxholmstrafiken (driften) 315 miljoner per år, alltså 1,5 procent av kostnaderna. I det stora hela är det alltså marginellt. Den största förlusten har ju egentligen varit att tillåta periodkort på djurgårdsfärjan, men den förändringen har man ju genomfört ändå.

Nu säger jag inte att vare sig nolltaxa, eller att man ska få åka med Waxholm på periodkortet är motiverat, men jag tror inte det skulle bli något större problem med hänsyn till skärgårdstrafiken. Man kan ju dock hävda att i princip alla dessa resor kommer vara nöjesresor/fritidsresor och då förstås om det är den trafiken samhället främst ska subventionera?

Vi kan konstatera att på L7 fördubblar vi mängden resenärer på sommaren och SL kortet gäller för resor som i huvudsak är fritidsresor. Djurgårdsfärjans inkorporering i SL taxan har medfört att vi även kan utnyttja sjön för transporter vilket inte minst resulterat i två nya SL linjer vilka båda verkar vara stora framgångar.

Skulle man satsa på gemensam taxa till skärgården skulle trafiken öka på sommaren och förhoppningsvis även resultera i fler näringar som i sin tur skapar fler jobb vilket är en förutsättning för en levande skärgård och givetvis ökat resande även på övriga delar av året. Vi har en unik skärgård som säkerligen klarar att fler får komma ut och njuta av den.

Och ja sommartrafiken = fritidsresor... står man vid Slussen eller Tekniska högskolan en fredagseftermiddag så är antalet resande betydligt högre än på övriga delar av året.

SL själva hade ju en kampanj med att ta det kollektiva till olika turistmål/badplatser i länet.

Alltså en gemensam taxa vinner alla på.

Stefan

[TKO]

(---klipp---)
Västern brukar ju ofta se det som att ekonomin är konstant. Ur det perspektivet är det ju egentligen inget problem att ta ut 100 procent i skatt, eftersom människan egna konsumentutrymme inte har någon betydelse för ekonomin - samhället vet ändå bäst vad medborgarna har behov av att konsumera. Från högerhåll skulle man dock snarare säga att det är bra med så låga skatter som möjligt, eftersom ekonomin kommer att utvecklas mycket mer ifall individerna själva kan bestämma över konsumentutrymmet och därmed välja själva vad som ska konsumeras. Naturligtvis är detta överdrivet i resonemanget. Men tänker vi oss att skatten behöver ligga på ca 40 kronor (kommun + landsting), så kommer knappast subventionen av kollektivtrafik vara prioriterad. Egentligen handlar ju detta också om genreralla kontra selektiva transfereringssystem. Är det väldigt få som behöver subventionen, är det förstås mycket rimligare (om än det finns nackdelar med det också), att subventionera dessa individer direkt, än att ge rabatt till alla.
(---klipp---)

Nu är det kanske för mycket begärt att skribenten "Lars_L" skall vara särskilt insatt i marxistisk/materialistisk historiesyn, speciellt avseende produktivkrafternas utveckling. Men att beskriva "vänsterns" uppfattning i denna fråga med orden "brukar ofta se det som att ekonomin är konstant" tyder på ett ofantligt kunskapshål...

Och om resonemanget ovan skall tolkas som att införandet av en total gemensam finansiering av kollektivtrafiken i Stockholms län i sej skulle leda till en samlad kommunal utdebitering på ca 40 kronor så verkar också insikt i kostnadsbilden saknas. Såvida det inte är fel på räknesnurran förstås!

På SvD Näringslivs debattsida tas idag en närliggande fråga upp, nämligen reseavdragen för arbetsresor. Om vi kan få bort fusket med dessa har vi minst två miljarder som kan användas till t ex sänkta priser inom kollektivtrafiken! Och avskaffar vi sedan avdragen helt, åtminstone i regioner med "nolltaxa", ökar naturligtvis skatteintäkterna än mer...

upplyser
Thomas K Ohlsson

[Christian Spår]

På tal om reseavdrag, varken jag eller google translate är så värst bra på tyska så jag förstår inte så mycket av hur reseavdrag fungerar i Tyskland enligt https://de.wikipedia.org/wiki/Entfernungspauschale

Det verkar vara som så att man får göra ett avdrag på 0,3 EUR/km, men max 4500 EUR under ett år. Jag har runt 7 km till jobbet och säg att jag jobbar 230 dagar om året så får jag 7 km*2*230*0.3 EUR/km till ungefär 9000 kr. Men har de inget grundavdrag på det? Det verkar frikostigt. Min cykelpendling skulle bli en liten pengamaskin, och de flesta i Stockholm skulle få avdrag i nivå på vad periodkorten kostar hos SL, förutsatt att de har skatt att göra avdraget mot.

Ändring: En annan sak jag undrar, eftersom svenska reseavdraget är svårt att kontrollera för skatteverket så framhåller man att det är lättare att kontrollera att avståndsberoende reseavdrag. Men hur mäter man då i Tyskland, fågelvägen eller faktiska resvägen?

[Harald]

Ja. det är ett schablonavdrag på 0,3 EUR per kilometer och högst 4.500 EUR per år. Det gynnar förstås fotgängare och cyklister och missgynnar bilister, vilket troligen är vad man vill. Grundregeln för avståndet är att det är kortaste vägavstånd och endast hela kilometer.

[BSB101]

Ja. det är ett schablonavdrag på 0,3 EUR per kilometer och högst 4.500 EUR per år. Det gynnar förstås fotgängare och cyklister och missgynnar bilister, vilket troligen är vad man vill. Grundregeln för avståndet är att det är kortaste vägavstånd och endast hela kilometer.

Om man vill få fler att cykla är det mesta bättre än dagens svenska system. Där är avdraget om man cyklar till jobbet 250 kronor per år, rätt långt från gränsen där man ens får pengar tillbaka.

[Lars_L]

Nu är det kanske för mycket begärt att skribenten "Lars_L" skall vara särskilt insatt i marxistisk/materialistisk historiesyn, speciellt avseende produktivkrafternas utveckling. Men att beskriva "vänsterns" uppfattning i denna fråga med orden "brukar ofta se det som att ekonomin är konstant" tyder på ett ofantligt kunskapshål...

Och om resonemanget ovan skall tolkas som att införandet av en total gemensam finansiering av kollektivtrafiken i Stockholms län i sej skulle leda till en samlad kommunal utdebitering på ca 40 kronor så verkar också insikt i kostnadsbilden saknas. Såvida det inte är fel på räknesnurran förstås!

På SvD Näringslivs debattsida tas idag en närliggande fråga upp, nämligen reseavdragen för arbetsresor. Om vi kan få bort fusket med dessa har vi minst två miljarder som kan användas till t ex sänkta priser inom kollektivtrafiken! Och avskaffar vi sedan avdragen helt, åtminstone i regioner med "nolltaxa", ökar naturligtvis skatteintäkterna än mer...

upplyser
Thomas K Ohlsson

Nåja, jag studerade ändå under den tid då de flesta läroböcker på universitetet alltjämt var starkt influerade av marxismen, oavsett om man lästa historia, statsvetenskap, filosofi, eller något annat ämne. Min poäng (om än lite humoristiskt formulerat) var väl snarare att man från vänsterhåll sällan tycks se några negativa effekter av skattehöjningar- utan att här gå in på problematiken med den materialistiska historiesynen.

Men min poäng med 40 kronor var snarare kostnadsbilden som en del befarat att det samlat kommer ligga på för att klara välfärden på kommunal, och landstingskommunal nivå, i en framtid då allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler och då pressen på att lösa finansieringen av kollektivtrafiken på ett annat sätt, säkerligen kommer vara betydligt högre.

[Harald]

Ja. det är ett schablonavdrag på 0,3 EUR per kilometer och högst 4.500 EUR per år. Det gynnar förstås fotgängare och cyklister och missgynnar bilister, vilket troligen är vad man vill. Grundregeln för avståndet är att det är kortaste vägavstånd och endast hela kilometer.

Om man vill få fler att cykla är det mesta bättre än dagens svenska system. Där är avdraget om man cyklar till jobbet 250 kronor per år, rätt långt från gränsen där man ens får pengar tillbaka.

Frågan är varför man alls ska ha något avdrag för resor. Man får ju t.ex. inte dra av kostnaden för barnomsorg, som man ju måste ha för att kunna arbeta. Från samhällelig synpunkt borde det vara mer angeläget att stödja uppväxten av ny arbetskraft än att folk bosätter sig långt från arbetet och belastar infrastrukturen med resor.

[Stefan Widén]

Det märks att det är torsdag och fredagen närmar sig med stormsteg och vi då kan efter inmundigandet av ett par glas....hallonsaft... kan fortsätt lösa framtidens utmaningar med barnalstring baserat på tillgång av barnomsorg och därtill nödvändig kollektivtrafik för de resor som krävas. Fast egentligen borde vi gå ett steg längre och bara tillåta alstring i de områden som beräknas ha lediga arbetstillfällen inkl bostäder i respektive närområde. Hela apparaten styrs givetvis av en nyinrättad myndighet som varje månad kommer ut med den lika efterlängtade, som väderprognosen eller börsnyheterna, listan med vilka områden som får tillstånd att alstra nya medborgare.

"Dagens barnalstringsbulletin
Följande områden får denna månad utför alstring

Vantör

Södermalm

Spånga

Botkyrka

Kungsängen

samt

Fisksätra"

För oss som drog nitlotten återstår bara att besöka den lokala puben för att tillsammans med övriga tröstsökandefår stilla vårt törstande med annat än .....hallonsaft

ÅÅÅ glömde... hur gör vi med skatten? om alstringen misslyckas skall man då få extraskatt eller lättnader?

Stefan

[Lennart Petersen]

Ja. det är ett schablonavdrag på 0,3 EUR per kilometer och högst 4.500 EUR per år. Det gynnar förstås fotgängare och cyklister och missgynnar bilister, vilket troligen är vad man vill. Grundregeln för avståndet är att det är kortaste vägavstånd och endast hela kilometer.

Om man vill få fler att cykla är det mesta bättre än dagens svenska system. Där är avdraget om man cyklar till jobbet 250 kronor per år, rätt långt från gränsen där man ens får pengar tillbaka.

Frågan är varför man alls ska ha något avdrag för resor. Man får ju t.ex. inte dra av kostnaden för barnomsorg, som man ju måste ha för att kunna arbeta. Från samhällelig synpunkt borde det vara mer angeläget att stödja uppväxten av ny arbetskraft än att folk bosätter sig långt från arbetet och belastar infrastrukturen med resor.

Det är lite tveeggat som jag ser det. Det är nog positivt för arbetsmarknad och folks försörjning om man kan söka sig ut på en arbetsmarknad och få reseavdrag om det är ett betydande avstånd. Men inte så bra om folk som redan har jobb flyttar iväg för att få ett som man tycker bättre boende och belönas med reseavdrag ovanpå.
Typ
A: arbetslös i Strängnäs får jobb i Stockholm...bra
B: någon med jobb i Stockholm flyttar till Strängnäs.. inte lika nyttigt för samhället.
Eller en kollega som hade ett boende på hyfsat avstånd från jobbet och kunde åka kollektivt men fick för sig att det var så mycket trevligare långt ut i spenaten och köpte ett torp i denna spenat. Dit gick inga bussar så hela flytten belönades med ordentliga bilavdrag.
Kanske kunde man medge avdrag i några första år men sedan fick man se till att ha ordnat boende på närmre håll.

[Odd]

Generösa reseavdrag blir som en självuppfyllande profetia. Om man tillåts dra av för resor till och från arbetet så är det ett incitament för att ta ett jobb långt ifrån hemmet. Om man flyttar så är inte sträckan till jobbet någon större ekonomisk faktor och därför kan man bosätta sig längre ifrån, varvid det blir svårt att motivera att slopa avdraget.

Så, om man slopar avdraget så kommer det att bli ett ramaskri och ett bölande i Aftonbladet om hur synd det är om kreti och pleti, men långsiktigt skulle det vara bättre för miljön, livskvaliteten och ekonomin.

[Christian Spår]

Om man som Tyskland sätter ett absolut belopp på kilometeravdrag så kommer inflationen med tiden göra att värde på avdraget minskar, fast kanske inte snabbt nog som metod för utfasning. Politiker brukar gilla detta för det blir ett problem som löser sig själv och man kan ignorera frågan.

Norge har ett tröskelvärde på kilometerbaserade avdraget, man drar bara av det som överstiger tröskelvärdet. Denna summa är/var 13950 NOK vilket är ett system som gör min cykling ej avdragsgill. Så jag föredrar ju ett ganska lågt tak på reseavdraget istället, vilket gör att de med tillräckligt lång/dyr resa faktiskt har incitament att ändra något i sitt liv om möjligt (resesätt, arbetsplats, hemvist). Jag antar att staten inte vill ge hela Stockholm reseavdrag för sina SL-periodkort och samtidigt ta klagomål från "landet" från alla som har en 80 km lång biltur mellan jobb och hem då "hela landet ska leva".

[BSB101]

Ja. det är ett schablonavdrag på 0,3 EUR per kilometer och högst 4.500 EUR per år. Det gynnar förstås fotgängare och cyklister och missgynnar bilister, vilket troligen är vad man vill. Grundregeln för avståndet är att det är kortaste vägavstånd och endast hela kilometer.

Om man vill få fler att cykla är det mesta bättre än dagens svenska system. Där är avdraget om man cyklar till jobbet 250 kronor per år, rätt långt från gränsen där man ens får pengar tillbaka.

Frågan är varför man alls ska ha något avdrag för resor. Man får ju t.ex. inte dra av kostnaden för barnomsorg, som man ju måste ha för att kunna arbeta. Från samhällelig synpunkt borde det vara mer angeläget att stödja uppväxten av ny arbetskraft än att folk bosätter sig långt från arbetet och belastar infrastrukturen med resor.

Ingen möjlighet till avdrag men väl maxtaxa.