Norra Lidingöbanan

[Vagnen]

I veckan tog jag ånyo en tur på min gamla "hemmabana" Lidingöbanan och jag måste säga att jag är fascinerad av hur vagnarna flyter fram över den gröna ön. Jag blir dock lite frågande kring sittplatserna i vagnarna, det verkar som om de är färre i de nya vagnarna än i de gamla, kan det vara så? Visserligen var de gamla vagnarna förhållandevis trånga, man fick inte vara alltför "välväxt" om man skulle kunna rymmas mellan de små armstöden mot vagnsgången och en "Lidingötant" på fönsterplatsen i den ganska smala m n ack så trivsamma vagnen som kallades "tåg" till skillnad från den ormliknande efterträdaren som ju är av spårvagnens ädla släkte.

En annan tanke som kom över mig under min färd på min barndoms vackra ö är hur tragiskt det var att den norra delen av Lidingöbanan lades ned. Visst hade den kunnat utsträckas till Rudboda och kanske ända till Elfvik och på det sättet skulle vi kunnat bespara invånarna de miljöfarliga busstransporterna. Elfviksomårdet skulle ju kunna bebyggas till förmån för alla bostadslösa och vår vackra Lidingöbana skulle få ett välbehövligt resenärsunderlag som kanske skulle betyda långa tåg med nöjda öbor som med ett leende på läpparna skulle låta sig transporteras över en - då nödd och tvungen - ny bro över den vackra fjärden mellan Lidingö och Stockholm.

[Hechtwagen]

Ja? Eller vad är frågan?

[dr Cassandra Nojdh]

Någon driver med oss.

[Odd]

Ett diskussionsforum bygger på att man kan/skall/får diskutera, förutom att ställa frågor.

När jag körde på Lidingöbanan (gamla) så noterade jag att det påfallande ofta satt endast en person per dubbelsäte även under rusningen av den enkla anledningen att armstöden fanns. Därför är jag inte helt säker på att antalet "effektiva sittplatser" var så mycket högre på A30 än på nuvarande A35/A36. Att vagnen skulle flyta fram över ön är en liten överdrift, men det är klart att om man jämför med bussarnas skumpiga färd så är det ju ganska stor skillnad i åkkomfort.

[1]

I veckan tog jag ånyo en tur på min gamla "hemmabana" Lidingöbanan och jag måste säga att jag är fascinerad av hur vagnarna flyter fram över den gröna ön. Jag blir dock lite frågande kring sittplatserna i vagnarna, det verkar som om de är färre i de nya vagnarna än i de gamla, kan det vara så? Visserligen var de gamla vagnarna förhållandevis trånga, man fick inte vara alltför "välväxt" om man skulle kunna rymmas mellan de små armstöden mot vagnsgången och en "Lidingötant" på fönsterplatsen i den ganska smala m n ack så trivsamma vagnen som kallades "tåg" till skillnad från den ormliknande efterträdaren som ju är av spårvagnens ädla släkte.

Visst var det lite trångt på sätena i "de gamla vagnarna". Törhända beroende på armstöden mot mittgången som gjorde att medpassagerares akterparti inte kunde svälla utanför soffkanten. Samtidigt satt man säkert i knyckarna på "Flintabanan".



Denna "säkra sits" uppskattades särskilt när man vid SSS traditionella "hjulbord" skulle "ta den lille" till sillbiten!



Tjingeling / Lena

[roggek]

Visst var det lite trångt på sätena i "de gamla vagnarna". Törhända beroende på armstöden mot mittgången som gjorde att medpassagerares akterparti inte kunde svälla utanför soffkanten. Samtidigt satt man säkert i knyckarna på "Flintabanan".

Tjingeling / Lena

Vad kommer smeknamnet "Flintabanan" ifrån?

[daniel_s]

Törhända beroende på armstöden mot mittgången som gjorde att medpassagerares akterparti inte kunde svälla utanför soffkanten. Samtidigt satt man säkert i knyckarna på "Flintabanan".
[...]
Denna "säkra sits" uppskattades särskilt när man vid SSS traditionella "hjulbord" skulle "ta den lille" till sillbiten!

Fast just denna bild är ju uppenbarligen tagen i vagn 605, som inte hade några armstöd.

[Hechtwagen]

Törhända beroende på armstöden mot mittgången som gjorde att medpassagerares akterparti inte kunde svälla utanför soffkanten. Samtidigt satt man säkert i knyckarna på "Flintabanan".
[...]
Denna "säkra sits" uppskattades särskilt när man vid SSS traditionella "hjulbord" skulle "ta den lille" till sillbiten!

Fast just denna bild är ju uppenbarligen tagen i vagn 605, som inte hade några armstöd.

Fakta dödar debatt!

[Ute och åker]

Törhända beroende på armstöden mot mittgången som gjorde att medpassagerares akterparti inte kunde svälla utanför soffkanten. Samtidigt satt man säkert i knyckarna på "Flintabanan".
[...]
Denna "säkra sits" uppskattades särskilt när man vid SSS traditionella "hjulbord" skulle "ta den lille" till sillbiten!

Fast just denna bild är ju uppenbarligen tagen i vagn 605, som inte hade några armstöd.

Fakta dödar debatt!

Fast inte bilder! De kan vara lika njutbara för smaklökarna ändå! Speciellt om man kryddat lagom med en passande text för att förhöja sinnesupplevelsen. Och förresten, spelar roll! Vem behöver armstöd om man sitter PACKADE!

BTW så erinrar jag en fråga till någon nyhetsredaktion i TV varför de plockar fram en bild vilken som helst bara för att illustrera något man just då PRATAR OM (utan att visa rörliga bilder just då alltså). Inom vårt intresseområde kanske något spårfordon som INTE EXAKT motsvarar den nyhet som tas upp. Svaret var visst då att: Vem skulle titta på en nyhetssändning på TV om man inte visade några bilder?

På samma sätt kanske det gäller för en eller annan tittare här, som inte måste hålla sig strikt uppdaterade med de allra senaste debattturerna? De kanske tänker: Vem skulle titta i ett spårforum om man inte visade några bilder?

En annan tanke som kom över mig under min färd på min barndoms vackra ö är hur tragiskt det var att den norra delen av Lidingöbanan lades ned. Visst hade den kunnat utsträckas till Rudboda och kanske ända till Elfvik och på det sättet skulle vi kunnat bespara invånarna de miljöfarliga busstransporterna.

Som jag minns det så sveptes den bort därför att man skulle få plats med ramper för biltrafiken till den nya Lidingöbron. Det finns säkert de som kan detaljerna kring det, men någon ska ju kanske nämna det i sammanhanget. Men det var nog bara ett svepskäl. Med lite god vilja hade det nog gått att ha den kvar om man projekterat lite annorlunda.

[Hechtwagen]

Jag har noterat även i C20 att folk väljer ståplatser långt innan sittplatserna är slut, kan resans längd spela in?

Medresenärerna eller snarast motresenärerna spelar sannolikt också in.

Ja, för det är väl allmänt känt att medresenärerna (motresenärerna) bara spelar roll vid sittplatserna och inte vid ståplatserna?

Jag står ofta även fast det finns sittplatser lediga. Av den enkla anledningen att det sägs vara hälsosamt att stå. Det händer t o m att jag går på/stiger av en eller flera hållplatser/stationer fel, så får jag en hälsosam promenad också!

Norra Lidingöbanan har jag aldrig åkt. Varken stående eller sittande. Däremot har jag vid ett eller annat tillfälle tagit en hälsosam promenad längs sträckningen, som jag tolkat den. Tyckte jag förstod det som att man anlagt en bilväg en del av sträckan?

Stämmer bra det! Det är mellan Dalängen och Vasavägen det är bilväg på gamla banvallen.

[Jourmaster]

Diskussionen om stående när det finns sittplatser är utskild.

https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... =2&t=39311

[1]

Fast just denna bild är ju uppenbarligen tagen i vagn 605, som inte hade några armstöd.

Fakta dödar debatt!

Kanske det - men mer troligt ett inneboende behov att i alla lägen briljera med totalt obsoleta detaljkunskaper. Även om det i sammanhanget inte spelar någon roll.

/ Lena

[dr Cassandra Nojdh]

Det som är värt att veta om norra banan kan man läsa om i Petrus Sarmentos utmärkta bok (med risk för att bli beskylld för att göra kommersiell reklam):
http://www.tnf.se/produkt.php?prod_id=218

Det hade gått att låta banan vara kvar om man hade byggt en spårport under N. Kungsvägen ungefär i höjd med Källbonäs gamla hpl. Frågan är om det hade varit värt pengarna. Men nu var det så att allas vår Helge B. hade bestämt att banan skulle bort. Hur snabbt Lidingö stad efter nedläggningen korpade spårreservatet genom det sk. indianpasset mellan Dalängen och Norevägen vet jag inte, men där går, som tidigare påpekats numera Lejonvägen fram.

[BSB101]

Än hur visa vill ge enskilda personer närmast status som envåldshärskare har alla stora beslut gällande kollektivtrafiken i Stockholm tagits i demokratiska församlingar och om inte i helt samklang så dock oftast med stor majoritet. Detta oavsett vilken majoritet som haft makten eller vem som suttit på vilken post.

[dr Cassandra Nojdh]

Än hur visa vill ge enskilda personer närmast status som envåldshärskare har alla stora beslut gällande kollektivtrafiken i Stockholm tagits i demokratiska församlingar och om inte i helt samklang så dock oftast med stor majoritet. Detta oavsett vilken majoritet som haft makten eller vem som suttit på vilken post.

Ja, hehe, bara omnämnandet av allas vår Helge B brukar ge upphov till ryggmärgsreaktioner av detta slag. Men det är nog "Än hur vissa vill ge enskilda personer närmast status som envåldshärskare...." som avses

Alltnog, det är inte mitt syfte att starta någon ny diskussion om Helge B, det finns redan massor med trådar där det förekommer. Men ett visst inflytande hade han nog i alla fall. Eller som en av hans medarbetare lär ha sagt när Helge hade övergått från att vara trafikborgarråd till att bli det nybildade SL:s förste VD: "Det spelar ingen roll på vilken stol Helge sitter, det är ändå han som bestämmer". Det nyvalda landstinget visste nog inte så mycket om den kollektivtrafik det fått på halsen i och med Hörjelöverenskommelsen.

Petrus Sarmento, i ovan nämnda bok, intar i alla fall en mer neutral hållning när han på sid. 118 framhåller Lidingö stads ansvar för att norra banan lades ned. Det hade krävts avsevärda investeringar för att bygga om banan mellan Brogrenen och Dalängen, och det var ingen beredd att betala för. Men Helge får sig en släng av sleven på sid. 125 där han citeras

Det är helt enkelt nödvändigt att lägga ned. Det beror helt på passagerarna om det ska bli lika trevligt att åka med bussarna som med tåget.... Jag får väl åka med själv någon gång!

Det är okänt för mig om Helge sedan någon gång förgyllde busstrafiken med sin närvaro.

[218]

Det är okänt för mig om Helge sedan någon gång förgyllde busstrafiken med sin närvaro.

Tja Helge förgyllde iallafall bussbranschen vid det tillfälle när han brakade in i hallväggen i Hornsberg med en Leyland när han skulle bevisa för den församlade pressen att det inte var något bromsfel på dessa bussar!

218

[Hechtwagen]

Fast just denna bild är ju uppenbarligen tagen i vagn 605, som inte hade några armstöd.

Fakta dödar debatt!

Kanske det - men mer troligt ett inneboende behov att i alla lägen briljera med totalt obsoleta detaljkunskaper. Även om det i sammanhanget inte spelar någon roll.

/ Lena

Detdär får ni nog utveckla lite och gärna komplettera med en bild av en vagn MED armstöd!

Och nog får du erkänna att det är liiiite självmål att lägga upp en bild för att illustrera armstödens förträfflighet, och så finns det inga armstöd på bilden/vagnen!

[Claes Thure Moberg]

Det vore intressant att höra vad ni som har nutida lokalkännedom tror om tanken att bygga upp en ny Norra Lidingöbanan med i grunden samma sträckning som den gamla fast fortsättning till de nya områdena norr om Kyrkviken. Vore det i det hela taget möjligt rent praktiskt eller har man byggt över för mycket av den gamla sträckningen eller finns det kanske någon ny tänkbar sträckning.

Själv har jag inte satt mina fötter i det området på kanske 30 år så jag vet inte hur det ser ut numera. Men den gången körde jag ju droska så jag var där med jämna mellanrum. Stod några gånger och häckade vid droskstationen vid Kyrkviken som låg helt ute vid perrongen. Men det var för att säga det försiktigt "Dödfött". Ingen rörelse, timmarna kunde gå utan jobb. Vagnarna kom och gick men inte någon ville ha droska. Telefonen var helt tyst. Lidingödroskorna själva häckade normalt vid Vasavägen eller vid Ropsten och det var väl ett skäl till det.

[Hechtwagen]

Skulle mycket väl gå att bygga norra banan till rudboda men lönsamt skulle det knappast bli! Återigen skulle man "tvinga" näsetborna byta till tåget om kalkylen skulle bli något mindre ohållbar.

Vi får väl nöja oss med att spekulera i att norra banan varit kvar idag om den gått till rudboda på den tiden.

Detdär med nya bron och norra banans nedläggning är som sagt bara svepskäl, hade norra banan varit tyngre än södra så hade man löst det och lagt ner södra.

[ADDE]

Om man lägger om södra lidingöbanan förbi centrum så tror jag man kan återuppbygga norra banan på delsträckan mellan centrum-Hersbyholm, och sedan vidare Lidingövallen-Rudboda.

Men jag fick inte mycket respons när jag pratade om det för första gången.