1 skrev:Det finns, i alla fall i min värld, ytterligare en utomordentlig fördel med AEX jämförd med "regionaltågs-alternativ";
Om Du inte är väl bekant med alla resmöjligheter till och från Arlanda, Du är kanske turist eller bara besöker Stockholm enstaka gånger, så är det väldigt enkelt att både på Arlanda och Cst finna "direkttåget" med egna plattformar, utmärkt turtäthet och bra information. Får jag besökare, kan jag lätt förklara hur denne skall ordna sin transfer.
Säkert bra i sig, om du t.ex. ska övernatta på ett hotell ett stenkast från Stockholm C och aldrig avser att vistas längre än nån kilometer från Stockholm C. Men hur ska resenärer bära sig åt om de ändå behöver kunna resa vidare?
1 skrev:Motsatsen till detta är exempelvis Amsterdam, där Schiphol trafikförsörjes mot stadens centrum med regionaltåg samt därutöver "fjärrtåg" till en mångfald olika destinationer.
Jag besöker denna trevliga stad flera gånger varje år och har faktiskt även arbetat på NS. Ändock upplever jag alltid en viss förvirring när jag kliver ner i underjorden och tågen dundrar in på olika plattformar. Detsamma gäller inne i staden när jag på den gigantiska stationen steppar runt "i tunnelröret" för att hitta rätt plattformsuppgång. Och uppkommen där måste jag försöka lista ut var tåget stannar i de gigantiskt långa plattformarnas ändar.
Troligtvis är jag inte ensam om att uppleva detta, då man på mitt favorithotell vid "Dam" genomgående rekommenderar sina gäster att ta taxi. Detta även om bilresan tar längre tid och är relativt dyr.
Här har jag också noterat att fram till för några år sedan hade NS vid nedgången till flygplatsens underjordiska station ett flertal biljettluckor enbart för att sälja färdbevis in till staden. Snabbt och enkelt fick Du en biljett samt anvisning från vilken plattform Du kunde finna nästa avgång.
Nu får Du istället mickla vid automater för att sedan självklart fortsätta ner till "fel plattform". Till saken hör att jag aldrig i "modern tid" upplevt någon biljettkontroll på sträckan, vare sig in eller ut. Jag skulle tro att en mångfald resenärer med den erfarenheten aldrig bryr sig om att köpa någon biljett.
Min erfarenhet av att åka kollektivt i Nederländerna är att det är jätteenkelt att åka tåg om en redan tagit sig över tröskeln som krävs för att över huvud taget göra kollektivresor (och då mer än att åka på ett pappers-dagkort som ingår i nån "besök X-stad"-grej). För att över huvud taget kunna åka kollektivt på ett vettigt sätt så behövs ett OV-chipkaard och på de större stationerna finns automater där det går att ladda på reskassa även för oss som har internationella betalkort. På med tillräckligt med reskassa, checka in på en station, ta rätt tåg på precis samma sätt som vid vilken annan tågresa som helst, kliv av på rätt ställe och checka ut där. Dessutom verkar man inte bli feldebiterad vilket ju som bekant verkar vara standard i de flesta andra check-in-check-ut-system.
Om Amsterdam C framstår som en besvärligt komplex stor station så finns det en hel klase andra stationer i en ring runt Amsterdam och alla dessa har bra byten till tunnelbanan och nästan alla även bra byten till spårvägen, varpå mycket stora delar av Amsterdam går smidigare att nå via byte på någon av dessa stationer än via Amsterdam C.
Jag skulle säga att det är tyvärr rätt krångligt att åka kollektivt ungefär överallt där en inte redan har vana med kollektivtrafiken. Om jag ändå ska rangordna hur lätt det är att åka på olika delar i världen så sätter jag nog Nederländerna på första plats. Mig vetyerligen det enda landet där all offentlig kollektivtrafik (exklusive ett litet begränsat antal snabbtåg Amstedam-Schiphool-Rottedam-Belgien) kan användas med reskassa på ett enda kort.
Andra länder/områden är hyggligt bra, exempelvis London med Oyster som numera gäller även på merparten av järnvägstrafiken, eller Belgien där det utöver järnvägen endast finns tre biljettutgivare till samtlig kollektivtrafik och där åtminstone både Bryssel och Flandern vardera endast är en enda zon. Lika bra som i Nederländerna är det dock inte.
