dr Cassandra Nojdh skrev:Du har en rätt egendomlig uppfattning om innebörden av ordet princip. Eller också har du problem med läsförståelsen. Jag är inte principiell motståndare till långa fordonskombinationer i innerstadstrafik, ska det vara så svårt att förstå. Du har ingen aning om vem jag är och vilka praktiska erfarenheter jag kan tänkas ha (av 60 m. långa spårvagståg t.ex) i trafiken. Och varför jag ser möjliga problem med sådana. I övrigt tycker jag, med förlov sagt att resten av texten saknar bäring på det jag avser (för att uttrycka sig vänligt, svammel skulle jag också kunna säga).
Jo, det händer då och då att man får läsa svammel. Det kan vara underhållande. T ex om man raljerar över att andra har svårt att förstå när man kanske själv har svårt att förstå poängen i det som skrivs. Eller om det görs vissa utvikningar från ämnet, som man ändå är tillräckligt road av att läsa igenom. Större engagemang än så, ska man inte lägga på ett forum. Det är inga beslut som fattas här.
Jag tror nog ändå att åtminstone någon förstod vart jag ville komma, när jag tog upp att man ändrade sitt tidigare beslut om hur långa bussar man kunde tillåta i innerstaden. Det berodde inte alls på att man inte såg möjliga problem med ledbussar. Man vidtog en rad åtgärder för att minimera de problemen. På samma sätt tycker jag det förhåller sig med spårvagnar. Det är klart att 40 m långa spårvagnar ger lite större problem än 30 m långa spårvagnar i innerstaden. Att 45 m långa spårvagnar ger ännu lite större problem, och att 60 m långa spårvagnar ger större problem än 45 m långa spårvagnar.
Det finns viktiga betydelseskillnader mellan att 1: säga att man bör se över alla problem igen och se om de går att lösa tillfredsställande, 2: säga att det inte finns några problem, och 3: säga att problemen går inte att lösa. Och jag tror det är värdefullt om de som arbetar med det har skillnaden klar för sig. Har man inte det, tror jag inte man ska arbeta med den uppgiften alls, oavsett hur mycket erfarenhet man har av det ena eller det andra.
Om jag efter detta "svammel" (ja, det behöver inte påpekas ännu en gång) återför tråden till dess ämne, utökad trafik Lidingö, så kan man naturligtvis ha olika uppfattningar om vilken längd det ska vara på spårvagnarna på Lidingö och hur tätt de kan och ska gå och vilken längd insatstågen ska ha. Så länge man inte har bindande beslut om det ska vara genomgående linjer Lidingö-City eller om och när nya spår byggs, och man inte slutgiltigt satt ner foten om vilka längder spårvagnarna på Lidingö och i City kan/bör ha, så finns det ju vissa problem i beslutssituationen om nya fordon. Hela frågan är komplex med enkelspår ute på Lidingö där längre spårvagnståg fungerar bäst, och kombinera ihop det med innerstadstrafik där korta spårvagnar fungerar bäst. Jag inser ju själv det, och det är säkert fler som inser det. Kanske var det dumt att fundera på en sådan hopkoppling, och man redan från början skulle ha inriktat sig på två olika linjer. Som det var en gång i tiden med linje 10 till Ropsten. Kanske en kompromiss är möjlig och "insatstågen" AGA-Ropsten permanentas till heldagståg och fortsätter mot innerstan i en framtid, i behagliga längder. Medan tågen från Gåshaga fortsätter till Ropsten som nu, med något längre längder.
Jag har försökt lufta och diskutera lite olika idéer apropå den här insatstrafiken. En idé var om det kanske skulle kunna vara möjligt att tills vidare trafikera insatstågen AGA-Ropsten med lite kortare vagnar som införskaffas. En annan var om det skulle vara möjligt att tillåta lite längre Lidingötåg fortsätta mot City (som alternativ till insatståg). Det är lite svårt att veta/känna gränserna för vad man kan/bör skriva i forumet om man inte är så bekant med var de går. Om jag på något sätt gjort fel, som tog upp det i den här tråden eller i det här forumet, ber jag om ursäkt!
