Det citerade inlägget finns i den här tråden. Husen hör till ett område med rätt intressant historia. Vi kan ju börja med namnet Slottsgatan. Varför detta namn här? Svaret får man om ställer sig på Karl Johansgatan och ser i f.d. Slottsgatans riktning:Roar skrev:Oslo Byarkiv har dette bildet i sine samlinger, men vet ikke hvor det er fra. Kan det være fra Stockholm? Den som vet svaret og er medlem av Facebook kan gjerne også svare direkte til Oslo Byarkiv.
https://www.facebook.com/19917030012386 ... =3&theater
Mellan träden som sticker upp över hustaket ligger Sveriges dyraste stenhög, ruinen av Älvsborgs slott. Två gånger måste Sverige lösa tillbaka det från Danmark. Första gången var efter freden i Stettin 1570. Då kostade det 150.000 riksdaler silvermynt. Andra gången, efter freden i Knäred 1613, gick det på en miljon. Efter det beslöt man att flytta fästningen till ett säkrare läge på en ö i Älvsborgsfjorden. Man flyttade den bokstavligen, d.v.s man rev den och transporterade ut stenen till ön. Bara lite murrester blev kvar på klippan:
Området, som kallas Klippan, hade dock fortfarande stor betydelse. Det var så här långt in som större fartyg kunde komma. Längre upp var älven för grund. Här ankrade Ostindiska Kompaniets fartyg för omlastning till mindre s.k. hemförarbåtar, som tog godset till Kompaniets magasin vid Stora Hamnen. Kompaniet hade även ett magasin vid Klippan, det s.k. Sjömagasinet. Det huset finns kvar och inrymmer numera en restaurang:
Under 1700-talets sillperioder låg flera salterier här och en del industrier. 1808 kom den i Hamburg födde Abraham Robert Lorent hit och övertog en del av området. Han använde en del befintliga byggnader och byggde nya för det sockerbruk och porterbryggeri som han startade här. När Lorent dog 1833 hade det blivit sämre tider och 1836 ropade David Carnegie in de Lorentska bruken på en konkursauktion. Hans farbrors far var en av de skottar som flydde till Göteborg efter engelsmännens seger vid Culloden 1746. Carnegie byggde upp ett brukssamhälle här ute med bl.a. ett kapell och arbetarbostäder i brittiskt inspirerad tegelarkitektur. Huset t.v. på översta bilden var arbetarbostäder. Huset till höger var från början en hushållsskola för unga flickor, även den anlagd och driven av Carnegie. På 1920-talet lades den ned efter att staden hade övertagit ansvaret för utbildningen. Sedan hade en kemifirma fabrik och kontor i huset.
Det fanns ett spårvägsspår i Slottsgatan. Det var ett stickspår som anlades av sockerbruket för de transporter av socker till bolagets lager vid Kanaltorgsgatan som kördes med godsspårvagnar 1909-1929. Spåret låg nog kvar ett tag efter att transporterna hade upphört, men hur länge vet jag inte.
Om vi på vår utsiktspunkt på Karl Johansgatan vrider os åt höger så ser vi ett kvarstående arbetarbostadshus:
Vrider man sig ännu mera så ser man vagnhallen Majorna:
Fortsätter man vridningen så ser man det bussgarage som numera ligger där banförrådet låg:
Det här ska vara ungefär samma vy som på det gamla kortet:
Porterbryggeriets kontor. Huset bakom hörnet är en kölna, ett torkhus för malt:
Klippan från nordost. De långa husen tillhörde bruket och är numera hotell. Ruinen ligger bakom dem. Det höga bostadshuset är en ombyggd silo.
