Äntligen! Heja Åsa!

[dr Cassandra Nojdh]

Läser man Aftonbladets nätupplaga (man får bortse från en del populistiskt struntprat i artikeltexten) får man följa med på en tågresa genom Hallandsåstunneln:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21903693.ab

Men kör de inte mot rött?!

[daniel_s]

Läser man Aftonbladets nätupplaga (man får bortse från en del populistiskt struntprat i artikeltexten) får man följa med på en tågresa genom Hallandsåstunneln:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21903693.ab

Men kör de inte mot rött?!

Orkar inte klicka på länken, men gissningsvis så kör man dessa provturer som växling. Tunneln ingår i den två mil långa Hallandsås driftplats, närmare bestämt Förslövs driftplatsdel. Jag förutsätter att tkl hade lämnat tillstånd att passera signalerna

(Det kan ju också vara så att man har filmat i en bakhytt och sedan spelar upp filmen baklänges!)

[dr Cassandra Nojdh]

Läser man Aftonbladets nätupplaga (man får bortse från en del populistiskt struntprat i artikeltexten) får man följa med på en tågresa genom Hallandsåstunneln:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21903693.ab

Men kör de inte mot rött?!

Orkar inte klicka på länken, men gissningsvis så kör man dessa provturer som växling. Tunneln ingår i den två mil långa Hallandsås driftplats, närmare bestämt Förslövs driftplatsdel. Jag förutsätter att tkl hade lämnat tillstånd att passera signalerna

Fullt förståeligt, du kommer i så fall att få se drygt. 8 km. betongtunnel utförd i lining-teknik (den tunnelbyggnadsteknik som borde ha valts från början, och som varit känd sedan slutet av 1800-talet), en del röda signaler samt lite granna från Förslöv (såvitt jag förstår går färden från norr till söder). Frågan om signalerna var förstås inte ställd med någon större grad av seriositet.

[Harald]

Fast det går rätt mycket fortare än växlingsfart och dessutom passerar färden driftplatsgränsen och kör in på den angränsande driftplatsen Båstad norra.

[daniel_s]

Fast det går rätt mycket fortare än växlingsfart och dessutom passerar färden driftplatsgränsen och kör in på den angränsande driftplatsen Båstad norra.

Ok, jag borde kanske ha tittat på filmen men har ingen lust att klicka in på AB, jobbig sida...

Men som sagt, så kan det ju även vara filmat från sluthytt och spelas upp baklänges (och/eller fortare).

[dr Cassandra Nojdh]

Fast det går rätt mycket fortare än växlingsfart och dessutom passerar färden driftplatsgränsen och kör in på den angränsande driftplatsen Båstad norra.

Ok, jag borde kanske ha tittat på filmen men har ingen lust att klicka in på AB, jobbig sida...

Men som sagt, så kan det ju även vara filmat från sluthytt och spelas upp baklänges (och/eller fortare).

För dem som har det svårt med Aftonbladet kan man gå direkt till deras sida för videoreportage:
http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/101699

Vi närmare granskning måste jag ge Harald rätt - på filmen kommer man ut ur norra tunnelmynningen i Båstad. Jag har ju vistats rätt mycket i trakten och borde känna igen landskapet bättre (jag kommer ex.vis ihåg när den misslyckade borrmaskinen Hallbor stod uppställd där - innan allt gick åt pipan (http://nordpilen.se/forum/showthread.php?tid=4283). Då var det uppåt värre


Hur det ser ut kring södra tunnelmynningen, kring Förslöv, kan man se här:
http://www.trafikverket.se/nara-dig/Ska ... slutskede/

Men färden på AB:s videoklipp ser alltså ut att gå från söder till norr. Hur den gick i verkligheten låter jag vara osagt. Den här färden gick i alla fall i den riktningen:


Sista färden eller i alla fall en av de sista färderna på den nu nedlagda och upprivna bansträckningen, från Ängelholm, upp på åsen och genom Sinarpsdalen ned mot Båstad. Rena Märklinjärnvägen! Det är något visst med ångtåg i alla fall, det kan man inte komma ifrån.

[Hans Wibacke]

Fast det går rätt mycket fortare än växlingsfart och dessutom passerar färden driftplatsgränsen och kör in på den angränsande driftplatsen Båstad norra.

Ok, jag borde kanske ha tittat på filmen men har ingen lust att klicka in på AB, jobbig sida...

Men som sagt, så kan det ju även vara filmat från sluthytt och spelas upp baklänges (och/eller fortare).

Det är definitivt filmat från bakhytt och uppspelat baklänges. Man kan se bilar köra baklänges och man kan höra svaga röster i bakgrunden som pratar baklänges.

Kass rulle det där! Eller så var bara mina förväntningar alltför höga efter att ha väntat 23 år på filmen. Linjeboken är bättre.

[dr Cassandra Nojdh]

Fast det går rätt mycket fortare än växlingsfart och dessutom passerar färden driftplatsgränsen och kör in på den angränsande driftplatsen Båstad norra.

Ok, jag borde kanske ha tittat på filmen men har ingen lust att klicka in på AB, jobbig sida...

Men som sagt, så kan det ju även vara filmat från sluthytt och spelas upp baklänges (och/eller fortare).

Det är definitivt filmat från bakhytt och uppspelat baklänges. Man kan se bilar köra baklänges och man kan höra svaga röster i bakgrunden som pratar baklänges.

Kass rulle det där! Eller så var bara mina förväntningar alltför höga efter att ha väntat 23 år på filmen. Linjeboken är bättre.

Ja, men du är ju lokförare (tiden då du körde på Tvärbanan känns rätt avlägsen nu, va?) så du har ju rätt att ställa högre krav

Nåja, tunneln IRL är ju viktigare är ett halvtaskigt videoklipp. Och på lucia-dagen börjas det. Kommer du att köra tåg genom densamma själv?

[dr Cassandra Nojdh]

... ha väntat 23 år på filmen....

Ja, den tid och de pengar detta bygge kostat har ju föranlett massor med kommentarer, milt uttryckt. Historiskt är denna tunnel dock inte värst, man kunde redan på 1800-talet. Denna amerikanska tunnel tog 25 år att bygga, och kostade också dessvärre en massa människor livet: http://www.hoosactunnel.net/index.php

Järnvägstunneln under Themsen i London gick något fortare att bygga, från 1825 - 1843. Det var f.ö. den första tunnel som byggdes med lining. "Although it was a triumph of civil engineering, the Thames Tunnel was not a financial success. It had cost a fortune to build – £454,000 to dig and another £180,000 to fit out – far exceeding its initial cost estimates." I Sverige användes lining för att bygga tunneln genom Brunkebergsåsen i Stockholm, och man använde där också samma typ av frysteknik som i Hallandsåsen. Och det redan 1884 - 86.

Egentligen tycker jag det är befogat att räkna den verkliga byggtiden från 2005, de första 13 åren kastades bort på felaktiga byggmetoder. Det tyska företaget Herrenknecht är specialister på att leverera utrustning för borrning och lining av tunnlar och har också levererat Åsa, den maskin som användes för huvuddelen av tunneldrivningen i Hallandsåsen.
https://www.herrenknecht.com/en/product ... ining.html

[dr Cassandra Nojdh]

Sämre än Botniabanan?

Kanske skulle jag vilja påstå. Men allt annat slår man i varje fall.

Jag talade om tunnlar. Men det kanske inte du uppfattade?

[twr]

Järnvägstunneln under Themsen i London gick något fortare att bygga, från 1825 - 1843. Det var f.ö. den första tunnel som byggdes med lining. "Although it was a triumph of civil engineering, the Thames Tunnel was not a financial success. It had cost a fortune to build – £454,000 to dig and another £180,000 to fit out – far exceeding its initial cost estimates." I Sverige användes lining för att bygga tunneln genom Brunkebergsåsen i Stockholm, och man använde där också samma typ av frysteknik som i Hallandsåsen. Och det redan 1884 - 86.

Finns det något svenskt ord för lining? Om man gjorde det redan på 1800-talet?

[dr Cassandra Nojdh]

Järnvägstunneln under Themsen i London gick något fortare att bygga, från 1825 - 1843. Det var f.ö. den första tunnel som byggdes med lining. "Although it was a triumph of civil engineering, the Thames Tunnel was not a financial success. It had cost a fortune to build – £454,000 to dig and another £180,000 to fit out – far exceeding its initial cost estimates." I Sverige användes lining för att bygga tunneln genom Brunkebergsåsen i Stockholm, och man använde där också samma typ av frysteknik som i Hallandsåsen. Och det redan 1884 - 86.

Finns det något svenskt ord för lining? Om man gjorde det redan på 1800-talet?

Vet inte, (kontinuerlig) tunnelinklädnad, kanske. Lining förutsätter ju inte på något sätt dessa jättelika borrmaskiner som har grävt ut både Hallandsåsen och Engelska kanaltunneln. Här är en broschyr, från den tiden då Banverket fortfarande hette Banverket, och man trodde att man skulle kunna ta sig igenom åsen med konventionell sprängningsteknik, kompletterat med lining, då (man hade ju kommit fram till att Rhoca-Gil inte var så bra): http://home.swipnet.se/~w-38797/halland ... lland2.pdf

[dr Cassandra Nojdh]

Brunkebergstunneln är 231 m. och i sin helhet betonginklädd. Vad som avses med "kortare avsnitt av Brunkebergstunneln" liksom "byggd på detta vis" är inte så lätt att veta, men är det frystekniken som avses så kan man säga detsamma om Hallandsåstunneln.

[Gråstöten]

Intressant liten sidodiskussion, det här. Liknelsen med Brunkebergstunneln är kanske inte så dum, även om det rör sig om helt olika skalor. I båda fallen gällde det att ta sig igenom formationer, vars bergmekaniska egenskaper man hade bristfälliga kunskaper om, och där man tvingades utveckla nya byggmetoder för att ta sig igenom strata med helt olika egenskaper. Skillnaden är att Brunkebergsåsen är en rullstensås, medan Hallandsåsen är en horst, alltså en förkastningsbildning.

Som påpekats rymmer dock Brunkebergsåsen på det aktuella stället en avsevärd bergrygg. När man började driva tunneln från öster kunde man först spränga sig fram, men stötte på sprickigt berg som stundtals måste spräckas bort istället. Här är en illustration från byggarbetena, inklusive en (troligen) inte helt skalenlig sektion
http://art.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?file=1954

Nej, Knut Lindmark (tunnelns konstruktör) klädde aldrig bergtunnelrörets väggar med betong. Det borde han kanske ha gjort, med tanke på den ställvisa sprickigheten och åtföljande vatteninträngning, men pengarna räckte väl inte. Istället har bergtunneldelens väggar genom åren täckts med panelering av skiftande utförande (det har varit svårt att få fram historiska bilder av tunneln - idag hade man kanske täckt tunnelväggarna med sprutbetong istället). Exakt hur det ser ut idag vet jag inte, och jag tänker inte göra resan ända till Shlm city för att titta på en sådan småsak. Däremot har någon entusiast filmat sin cykling genom tunneln (man får tydligen göra det numera), och här får man en uppfattning om tunnelinteriören, så som den såg ut 2013:



PS. Knut Lindmark var en duktig ingenjör, men kroniskt dålig på att göra affärer (i likhet med t.ex. Gustaf de Laval). Brunkebergstunneln kostade långt mer än vad som var tänkt, tog längre tid att slutföra, gav inte alls de intäkter som kalkylerats och löstes så småningom in av Stockholms stad. Lindmark slog sig därefter på varvsarbeten, men inte heller det gick något vidare och har sköt sig 1892 - dock inte, som det ibland påstås, pga. grubblerier om Brunkebergstunnelns hållfasthet.

[Gråstöten]

Jovisst, men mitt påpekande om Lindmark var rent parentetiskt och jag såg ingen anledning att ägna mig år Katarinahissen, (egentligen Katarinahissarna, eftersom det som påpekats rör sig om två olika konstruktioner http://www.stockholmskallan.se/Tema/Slu ... inahissen/ )
Vi är väl långt från Hallandsåsen redan. Den intresserade kan läsa vidare om Lindmark i denna skrift: http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=4620

[Gråstöten]

En film, inte så mycket om tunnelbygget i sig, utan om de människor som drabbades under den första fasens misslyckanden:
http://www.svtplay.se/video/5212972/tva ... -avsnitt-1

[Gråstöten]

En annan skillnad mellan Hallandsåstunneln och Brunkebergstunneln, om vi ska hålla fast vid den jämförelsen, är att den förstnämnda utsätts för avsevärt större dynamiska påfrestningar. Åsikten att Hallandsåstunneln är instabil har jag tidigare läst i något obskyrt kommentarsfält, men idag har jag sett en artikel i DN som behandlar detta:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/profes ... astunneln/

Tesen är alltså att tunnelröret inte är fast förankrat i omgivande berg, utan att tunnelinklädseln vid höga dynamiska belastningar kan råka i svängning, varvid förseglingen mellan tunnelelementen brister, med åtföljande vatteninträngning osv osv. Grundvattentrycket från åsen är rätt högt (siffran 1,5 MPa har nämnts) och det har ju ställt till åtskilliga problem under tunnelbygget - för att uttrycka sig milt.

En enkel googling ger vid handen att Pusch (heter karln verkligen så?) har framför denna kritik i åtskilliga år. Såvitt jag kan se är han rätt ensam om denna åsikt, men mina egna kunskaper i geomekanik är så begränsade att jag inte tänker försöka mig på någon värdering av den.

[dr Cassandra Nojdh]

Dagens datum är 1:a april

http://www.hd.se/nyheter/sverige/2016/0 ... fter-vikt/

[minimum traction]

Dagens datum är 1:a april

http://www.hd.se/nyheter/sverige/2016/0 ... fter-vikt/

Påminner mig om en annons jag såg för interlokalurbanan Palma de Mallorca - Sóller för ett antal år sedan, specialpris efter vikt, nur für Deutsche. Det skulle tydligen ha gällt den dagen, valt så att även de tyngsta fick åka billigare än normalt, någon (tysk resebyrå?) skulle ha betalat för det som en ploj. Vet dock inte om det var första april.

På tal om Hallandstunnel och Västkustbana är det förstås bättre ju snabbare det går, helst igår, men synd att banan också har blivit synonym med den nygamla ovanan att placera stationer som aprilskämt utanför de orter de ska påstås betjäna, som Laholm och nu Båstad. Kommer inte att bli bekvämt den dag bilisterna blir tvungna att ta tåget.