Till 218:
Min signatur är just åsyftades denna utmärkt bra vagntyp som HSS använde. Robusta och bra vagnar helt enkelt och ett utmärkt sätt att färdas till Råå som var snabbare än idag. Det är först när HelsingborgsExpressen börjar rulla som man i.a.f delvis återfår den kvaliteten (i väntan på vagnens återkomst).
När det gäller Stockholm tycker jag att man verkar oförmögen att ordna till effektiv yttrafik. Istället hamnar man i en situation där olika lösningar ställs mot varandra och det hela tiden dyker upp motförslag. D.v.s så fort A nämns måste någon säga B och så blir det varken hackat eller malet.
Nu senast har Stockholm börjat tala om BRT och elbussar. Det förstnämnda existerar redan på annat håll och det sistnämnda är också existerande så något ledarskap blir det inte för 08s del i någon av dessa grenar. Istället kan man t.ex ifrågasätta hur det kan komma sig att man kör blåmålade bussar som har medelhastighet 13 km/h och förarvisering samtidigt som bussfiler gjorts om till cykelbanor och indragning av hållplatser förs fram som någon sorts lösning.
Skall man kunna ta Stockholm på allvar när det gäller kollektivtrafiken krävs ett antal åtgärder. Minimum borde absolut vara:
1. 7an förlängs till Centralen så fort det bara är möjligt. Sammankoppling med Ropsten och Lidingöbanan snabbas också upp så mycket som det bara går. Det borttagna spåret på Norrmalmstorg återinförs.
2. Spårvägsmuséet får en bra lokal med spåranslutning så "museiföremålen" kan integreras med trafiken på Djurgårdslinjen och således rulla. Det fungerar i Prag och Stockholm borde klara detsamma.
3. Stomlinjerna uppgraderas till BRT-standard vilket innebär att bussarna byts ut mot VanHool ExquiCity eller liknande modeller, mittförlagda körfält, spårvägshållplatser med realtidsinformation etc införs, full signalprioritering, påstigning genom alla dörrar, tydlig profilering och hög kvalitet införs. Detta är första steget mot att spårvägifiera linjerna.
4. Efter att steg 3 rullats ut inleds spårvägifiering av linjerna, 4an är då först ut. Ev kan den linjen konverteras direkt men om detta av olika skäl inte kan genomföras införs BRT först.
5. Elektriska bussar rullas ut i hög grad, framförallt i innerstaden för att minska bullret.
På längre sikt kan man börja med T-baneutbyggnader men då inte i form av blindtarmar och liknande utan med nya linjer. Man bör även utvärdera pendeltågslösningar, d.v.s inte enbart låsa sig till T-bana utan även vara öppen för t.ex trafikering av ett område med pendeltåg eller spårväg.
Jag får alltid en känsla av att det råder en stor rädsla för att prioritera kollektivtrafiken eftersom det tveklöst innebär att ta utrymme från bilarna. Således vurmar man gärna för busslösningar och försöker även urvattna BRT-begreppet (vilket jag inte tror på i de termer som används i Stockholm eftersom det mest verkar vara gammal vanlig busstrafik med nytt namn). Allting som innebär att man helt enkelt kör buss som vanligt är det som är bäst. T-banan används då som ett svepskäl, d.v.s att inga andra investeringar kan göras eftersom T-bana behövs men konkreta utbyggnader av den känns ändå väldigt avlägsna.
Om man åtminstone konverterar stomlinjerna till BRT-standard (tänk BusWay i Nantes och Mettis i Metz) som ett första steg och tydligt deklarerar att detta görs för att snabbt få upp kvaliteten skulle det skicka rätt signaler. I samband med detta ordnas även 7an till Centralen. När dessa åtgärder är klara kan man fortsätta med Ropstenkopplingar och T-banor samt spårvägskonvertering av 4an.
)
