Trafikplanering för spårväg

[leifd]

Tack, men jag tror inte att vi utbölingar skall lägga oss i spårvägstrafiken i Norrköping och Göteborg, där det är kärnan i kollektivtrafiken.

I lund, Linköping, Uppsala osv, tror jag att ev trafik kommer att se ut ungefär som i alla nya Franska spårvägsstäder, en eller två genomgående linjer som ser ut ungefär som tvärbanan i Stockholm, inga kors och tvärs linjer i innerstad.

/Göran

Det är konsulter som planerar numera, det finns inga utbölingar numera.

Förvisso så, men i Norrköping och Göteborg, har väl Stadsbyggnadskontor och Tekniska kontor (motsv.) en mer pragmatisk och nykter syn på hur man bygger spårväg, än vad många konsultföretag och förståsigpåare från landets huvudkommun.

Sen finns ju en hel del bra exempel i utlandet, där man också kan sånt här på ett betydligt bättre sätt än i sagda kommun och företag.
Här bilder från Jena och Leipzig, som jag tycker visar bra sätt att använda befintligt utrymme...

Karl-Liebknecht-Strasse, Jena-Ost - Jena, Foto 2014-08-21 14:55:27, Leif D.


Naumburger Strasse, Zwätzen - Jena, Foto 2014-08-21 17:01:44, Leif D.

Naumburger Strasse, Zwätzen - Jena, Foto 2014-08-21 17:08:58, Leif D.

Naumburger Strasse, Zwätzen - Jena, Foto 2014-08-21 17:14:30, Leif D.


Dieskaustrasse, Knautkleeberg - Leipzig, Foto 2014-08-20 14:26:09, Leif D.

Dieskaustrasse, Knautkleeberg - Leipzig,Foto 2014-08-20 14:37:25, Leif D.

[twr]

Jag vågade knappt föreslå enkelspår, men leifd:s exempel tyder på att det inte är så dumt. Får avgöras från fall till fall naturligtvis.

[R.Lindmark]

Jag skulle vilja testa iden med tre spår där mittspåret används för trafik i rusningsriktningen. Om man tycker att det är för dyrt/komplicerat bör man nog låta spåret mot staden ha det egna utrymmet med tanke på att den riktningen brukar ha den intensivast utrustningen. Är turtätheten låg tycker jag att Leifs ide med ett enkelspår är bra men man skall tänka på att vara sparsam med enkelspåren, man blir hårt styrd av dom och de skapar låsningar som påverkar hela systemet. Med ett enkelspår i mitten av gatan kan man förbereda så att körfältet ut från staden kan få spår i en framtid.

/R (Konsult och förståsigpåare från den Kungliga hufvudstaden)

[Hechtwagen]

Jag skulle vilja testa iden med tre spår där mittspåret används för trafik i rusningsriktningen. Om man tycker att det är för dyrt/komplicerat bör man nog låta spåret mot staden ha det egna utrymmet med tanke på att den riktningen brukar ha den intensivast utrustningen. Är turtätheten låg tycker jag att Leifs ide med ett enkelspår är bra men man skall tänka på att vara sparsam med enkelspåren, man blir hårt styrd av dom och de skapar låsningar som påverkar hela systemet. Med ett enkelspår i mitten av gatan kan man förbereda så att körfältet ut från staden kan få spår i en framtid.

/R (Konsult och förståsigpåare från den Kungliga hufvudstaden)

En budgetvariant på R Lindmarks förslag är ju ett treskensspår mitt i gatan där mitträlen ligger mittmarkeringen, då kan spårvagnarna köra i rätt körfält i blandtrafik men investeringskostnaden blir bara 75% mot ett konventionellt dubbelspår!

Nivån på detta förslag är helt i paritet med vad som kan förväntas dyka upp i den offentliga debatten!

[Harald]

Jag skulle vilja testa iden med tre spår där mittspåret används för trafik i rusningsriktningen. Om man tycker att det är för dyrt/komplicerat bör man nog låta spåret mot staden ha det egna utrymmet med tanke på att den riktningen brukar ha den intensivast utrustningen. Är turtätheten låg tycker jag att Leifs ide med ett enkelspår är bra men man skall tänka på att vara sparsam med enkelspåren, man blir hårt styrd av dom och de skapar låsningar som påverkar hela systemet. Med ett enkelspår i mitten av gatan kan man förbereda så att körfältet ut från staden kan få spår i en framtid.

/R (Konsult och förståsigpåare från den Kungliga hufvudstaden)

En budgetvariant på R Lindmarks förslag är ju ett treskensspår mitt i gatan där mitträlen ligger mittmarkeringen, då kan spårvagnarna köra i rätt körfält i blandtrafik men investeringskostnaden blir bara 75% mot ett konventionellt dubbelspår!

Nivån på detta förslag är helt i paritet med vad som kan förväntas dyka upp i den offentliga debatten!

Då måste mitträlen vara en specialvariant med dubbla rännor. Om man alls kan få en sådan valsad så blir det nog inte billigare än dubbelspår. Dessutom kommer ju spårvagnen ändå att inkräkta på motgående körfält eftersom den är bredare än spåret. Det finns väl inga ekonomiska skäl att anlägga enkelspår i stadstrafik. Klarar man sig med ett enkelspår, så är det inte mer trafik än att man kan köra buss. Det blir ännu billigare.

[twr]

Jag skulle vilja testa iden med tre spår där mittspåret används för trafik i rusningsriktningen. Om man tycker att det är för dyrt/komplicerat bör man nog låta spåret mot staden ha det egna utrymmet med tanke på att den riktningen brukar ha den intensivast utrustningen. Är turtätheten låg tycker jag att Leifs ide med ett enkelspår är bra men man skall tänka på att vara sparsam med enkelspåren, man blir hårt styrd av dom och de skapar låsningar som påverkar hela systemet. Med ett enkelspår i mitten av gatan kan man förbereda så att körfältet ut från staden kan få spår i en framtid.

/R (Konsult och förståsigpåare från den Kungliga hufvudstaden)

En budgetvariant på R Lindmarks förslag är ju ett treskensspår mitt i gatan där mitträlen ligger mittmarkeringen, då kan spårvagnarna köra i rätt körfält i blandtrafik men investeringskostnaden blir bara 75% mot ett konventionellt dubbelspår!

Nivån på detta förslag är helt i paritet med vad som kan förväntas dyka upp i den offentliga debatten!

Då måste mitträlen vara en specialvariant med dubbla rännor. Om man alls kan få en sådan valsad så blir det nog inte billigare än dubbelspår. Dessutom kommer ju spårvagnen ändå att inkräkta på motgående körfält eftersom den är bredare än spåret. Det finns väl inga ekonomiska skäl att anlägga enkelspår i stadstrafik. Klarar man sig med ett enkelspår, så är det inte mer trafik än att man kan köra buss. Det blir ännu billigare.

Jag tänkte snarare att spårvagnens framkomlighet skulle kunna motivera ett enkelspår i en trång passage, för att undvika blandtrafik. Men jag är osäker på om det är en bra idé.

[darthjpp]

Jag tänkte snarare att spårvagnens framkomlighet skulle kunna motivera ett enkelspår i en trång passage, för att undvika blandtrafik. Men jag är osäker på om det är en bra idé.

Om det rör sig om kortare passager i trång stadsmiljö är kanske slingerspår bättre? Lite högre kostnader, men ingen risk att vagnar hamnar på fel spår. Alternativet är att ha enkelriktade enkelspår på olika sidor om ett kvarter, eller i kanten på ett torg.

[Lars_L]

Man får ju skilja lite på spårvagn som går på egen bana, och sådan som går delvis i blandtrafik, ömsom på egen banvall. Har man egen banvall - eller separerade spår och full signalprioritering, kan väl enkelspårsavsnitt fungera hyfsat. Men annars krävs det ju att det är en relativt kort snutt, som föraren kan ha översikt över, eller att man har så låg turtäthet att inte några problem uppstår.

Oftast är det senare fallet av gamla linjer som väl fått överleva även om det skulle ha varit billigare att trafikera med buss.

Det finns ju några relativt nya spårvägar som har enkelspår, men oftast beror det ju då på att man använder gammal banvall från järnvägstrafik som konverterats.

Är det så att alternativet är blandtrafik skulle jag nog förespråka det ändå, före ett enkelspår. Man kan ju lösa konflikten i dessa fall på annat sätt, genom väl tilltagen signalprioritering. Detta kräver ju dock fortfarande att inte turtätheten är för hög, eftersom ju prioriteringen i dessa fall även måste gälla för bilar som kör i samma fil som spårvägen.

Eftersom jag ser spårväg som ett effektivt transportmedel och långt ifrån någon nostalgitrip, så får ju alternativet i sådana fall vara att gräva ner, bygga spårvägen på bro, eller helt enkelt låta den gå på annan gata (eller bilarna) .

[Harald]

En budgetvariant på R Lindmarks förslag är ju ett treskensspår mitt i gatan där mitträlen ligger mittmarkeringen, då kan spårvagnarna köra i rätt körfält i blandtrafik men investeringskostnaden blir bara 75% mot ett konventionellt dubbelspår!

Nivån på detta förslag är helt i paritet med vad som kan förväntas dyka upp i den offentliga debatten!

Då måste mitträlen vara en specialvariant med dubbla rännor. Om man alls kan få en sådan valsad så blir det nog inte billigare än dubbelspår. Dessutom kommer ju spårvagnen ändå att inkräkta på motgående körfält eftersom den är bredare än spåret. Det finns väl inga ekonomiska skäl att anlägga enkelspår i stadstrafik. Klarar man sig med ett enkelspår, så är det inte mer trafik än att man kan köra buss. Det blir ännu billigare.

Jag tänkte snarare att spårvagnens framkomlighet skulle kunna motivera ett enkelspår i en trång passage, för att undvika blandtrafik. Men jag är osäker på om det är en bra idé.

Nu förstår jag inte. Du vill göra en konstruktion som låter spårvagnen köra i rätt körfält i blandtrafik för att undvika blandtrafik.

Om det en kort sträcka inte finns plats för dubbelspår så är nog det billigaste att fläta in spåren i varandra som på Drottninggatan i Norrköping. Inga växlar, inga specialräler, bara ett par korsningar.

[Kantorn]

Hur vore det om man tänkte tvärt om (med tanke på ursprungsfrågan)?
(Jag bortser från att frågan inte verkar helt hypotetisk - vilket jag naturligtvis kan ha fel om.)

Om man har tillgång till tre filer, och ska ha spår i två av dessa, borde det inte vara "ytterfilerna"? Och så låter man högtrafikbilismen gå i den fil som är kvar, dvs man gör mittfältet reversibelt.

[twr]

Nu förstår jag inte. Du vill göra en konstruktion som låter spårvagnen köra i rätt körfält i blandtrafik för att undvika blandtrafik.

Om det en kort sträcka inte finns plats för dubbelspår så är nog det billigaste att fläta in spåren i varandra som på Drottninggatan i Norrköping. Inga växlar, inga specialräler, bara ett par korsningar.

Nej! Har jag skrivit det? Två körfält för bilar, ett körfält med enkelspårig spårväg i mitten.

Slingerspår är nog bättre än renodlat enkelspår, som även darthjpp föreslog.

[twr]

Hur vore det om man tänkte tvärt om (med tanke på ursprungsfrågan)?
(Jag bortser från att frågan inte verkar helt hypotetisk - vilket jag naturligtvis kan ha fel om.)

Om man har tillgång till tre filer, och ska ha spår i två av dessa, borde det inte vara "ytterfilerna"? Och så låter man högtrafikbilismen gå i den fil som är kvar, dvs man gör mittfältet reversibelt.

Ja, det är kanske en bättre idé än alla mina idéer! Ska fundera på det.

Är det så att alternativet är blandtrafik skulle jag nog förespråka det ändå, före ett enkelspår. Man kan ju lösa konflikten i dessa fall på annat sätt, genom väl tilltagen signalprioritering. Detta kräver ju dock fortfarande att inte turtätheten är för hög, eftersom ju prioriteringen i dessa fall även måste gälla för bilar som kör i samma fil som spårvägen.

Tack! Jag lutade nog åt det själv också, men ville ta upp alla möjligheter.

[Henrik Brändén]

Om man har tillgång till tre filer, och ska ha spår i två av dessa, borde det inte vara "ytterfilerna"? Och så låter man högtrafikbilismen gå i den fil som är kvar, dvs man gör mittfältet reversibelt.

Också min tanke efter att ha suttit och ritat lite på en servett efter att ha sett frågan. Med signaler för biltrafiken blandar man spårvagn med bil i den riktning trafiken flyter bäst, och ger eget utrymme i den riktning det behövs mest.

[twr]

Hur är det med gångpassager? Kan man gå över alla tre körfälten utan refuger? Signalreglering kanske är ett krav för detta, med tanke på trafiksäkerheten?

[Kantorn]

Hur är det med gångpassager? Kan man gå över alla tre körfälten utan refuger? Signalreglering kanske är ett krav för detta, med tanke på trafiksäkerheten?

Dessa gångtrafikanter som jämt ska förstöra allting... - refuger är nog nödvändigt. Fast är det i förort där trafiken inte är alltför "infarktdrabbad" så kanske det räcker med signalreglerade övergångsställen med "tryckknappar".

[LÅ1]

Hur är det med gångpassager? Kan man gå över alla tre körfälten utan refuger? Signalreglering kanske är ett krav för detta, med tanke på trafiksäkerheten?

Dessa gångtrafikanter som jämt ska förstöra allting... - refuger är nog nödvändigt. Fast är det i förort där trafiken inte är alltför "infarktdrabbad" så kanske det räcker med signalreglerade övergångsställen med "tryckknappar".

Eller också nöjer man sig med refuger samt förlitar sig på "zebralagen" som säger att bilisterna skall släppa över fotgängarna, och lagen om fri väg för spårvagnar som säger att fotgängarna skall släppa fram spårvagnarna!

[hgsldf]

Undrar hur många av icke befintliga spårvägsstäder av de som mer eller mindre planerar för spårväg som kan tänkas behöva dragning i innerstadslägen som inte har minimum 4 körbanor i norden, förmodligen inte Stockholm, Lund, Helsingborg, Linköping. Hur är det med Uppsala, Åbo och Tammerfors?
/Göran

[CS]

Man kan fundera på om man ska jobba med smala vagnar och försöka trycka ihop utrymmesbehovet och på så sätt få eget utrymme för spårvägen.

[Lars_L]

Det enda rimliga är ju annars att förbjuda genomfarstrafik på gatan. Fyrfiliga vägar är det ju ont om i "stadskvarter". Just att bara göra det tillåtet för bilarn med ärende till området, gör ju att man kan köra i blandtrafik, utan att de negativa effekterna blir så stora.

Tack och lov behövs ju sällan alla gator i innerstaden. Går ju ofta att hitta lösningar. Det är ju ganska naturligt om man planerar stadskvarter att bilarna får maka lite på sig. Ofta är det ju redan idag begränsad biltrafik på de gator som ligger allra centralast. Spårväg har ju fördelen att man faktiskt kan köra där det är mer eller mindre är avstängt för bilar idag - utan att det tar för stor plats.

Det stora problemet är ju infarstvägar till stan. Där måste ju även bilarna få plats. När det gäller gator i kvartersbebyggelse finns ju ofta alernativ (även om det lär bli protester).

Ett särskilt problem är väl egentligen exempelvis för Stockholm i och med att det är så mycket vatten. 4:an får ju exempelvis störst problem med en konvertering vid S:t Eriksgatan. Där är ett typexempel på där det är svårt att hitta något annat alternativ för bilisterna. Nu är den förhållandevis bred ändå, men det är också mycket trafik. Att det är bro över till Norrmalm reglerar ju därmed resalternativen för bilisterna. Men det ser jag väl nästan som det enda större problemet med att konvertera 4:an. Det andra går ju att lösa som jag ser det relativt lätt, eftersom det finns alternativ och rätt bra med plats där det är mycket trafik.

[twr]

Undrar hur många av icke befintliga spårvägsstäder av de som mer eller mindre planerar för spårväg som kan tänkas behöva dragning i innerstadslägen som inte har minimum 4 körbanor i norden, förmodligen inte Stockholm, Lund, Helsingborg, Linköping. Hur är det med Uppsala, Åbo och Tammerfors?
/Göran

Du verkar så säker. Har du undersökt alla gator i alla städer? Jag tror det finns många platser där frågeställningen är relevant.)