16 skadade i spårvagnskrock

[roggek]

16 personer har förts till sjukhus efter en krock mellan en buss och en spårvagn i Göteborg. En man i 20-årsåldern ska vara livshotande skadad och ytterligare en person är allvarligt skadad.

[darthjpp]

GP har bilder:

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.265 ... nde-skadad

[dr Cassandra Nojdh]

Ja, många olyckor blir det (dessvärre):
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.265 ... genom-aren

Körning på sikt kallas det!

[2763]

Det är första stora olyckan på tre år. GS kör om jag inte missminner mig tre varv runt jorden per dygn.

Det är inte många olyckor om man tänker efter.

[dr Cassandra Nojdh]

Visst! Så kan man resonera. Allt är relativt och "många" är ett relativt begrepp. Men jag är, i likhet med Inge/Some inte relativist. Och de som skadats eller dödats har likförbannat skadats eller dödats.

Någonting att tänka på för dem som tycker att Tvärbanans Kistagren, när den nu blir av, ska ha ett "förenklat" utförande! Som signaturen "Gyllis" konstaterade redan 2004: "Tycker ni att säkerhet är dyrt? Prova en olycka!"
https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 23&p=40013

[Harald]

Det är första stora olyckan på tre år. GS kör om jag inte missminner mig tre varv runt jorden per dygn.

Det är inte många olyckor om man tänker efter.

Då missminner du dig. Alla spårvägar i Sverige producerade knappt 18 miljoner tågkilometer 2013 enligt den offentilga statistiken. Man brukar väl dividera årstal med 300 för att få ett genomsnittsdygn. Då blir det 60.000 tågkilometer per dygn för alla spårvägar. Ett varv runt jorden är runt 40.000 kilometer.

Men oavsett hur många varv runt jorden det är. så är det alldeles för många olyckor på spårvägen i Göteborg. Det var många olyckor för 25-30 år sedan. Sedan gick det rätt bra i många år, men nu verkar det ha börjat igen.

[Hechtwagen]

Jag föregriper utredningen och konstaterar att M32:an tydligen tappat bromsarna och det är väl inte första gången i så fall!?

[2763]

Det är första stora olyckan på tre år. GS kör om jag inte missminner mig tre varv runt jorden per dygn.

Det är inte många olyckor om man tänker efter.

Då missminner du dig. Alla spårvägar i Sverige producerade knappt 18 miljoner tågkilometer 2013 enligt den offentilga statistiken. Man brukar väl dividera årstal med 300 för att få ett genomsnittsdygn. Då blir det 60.000 tågkilometer per dygn för alla spårvägar. Ett varv runt jorden är runt 40.000 kilometer.

Men oavsett hur många varv runt jorden det är. så är det alldeles för många olyckor på spårvägen i Göteborg. Det var många olyckor för 25-30 år sedan. Sedan gick det rätt bra i många år, men nu verkar det ha börjat igen.

Tack för rättelsen Harald. Alla olyckor är en olycka för mycket. Men om man sätter i perspektiv hur många som skadas eller avlider i olika trafikslag så vill jag minnas att spårvagnstrafiken ligger ganska hyggligt till. Det är inte ett försvar mot att arbeta med säkerhet, möjligen en uppmaning om att det inte är spårvägen som är värst.

[Harald]

Jag föregriper utredningen och konstaterar att M32:an tydligen tappat bromsarna och det är väl inte första gången i så fall!?

Vad har du för underlag för det konstaterandet? Har du uppgifter från spårvagnens färdskrivare?

[218]

Men oavsett hur många varv runt jorden det är. så är det alldeles för många olyckor på spårvägen i Göteborg. Det var många olyckor för 25-30 år sedan. Sedan gick det rätt bra i många år, men nu verkar det ha börjat igen.

Intressant! Vad kan vi dra för slutsatser av det? Utbildning? Stress?

218

[Harald]

Men oavsett hur många varv runt jorden det är. så är det alldeles för många olyckor på spårvägen i Göteborg. Det var många olyckor för 25-30 år sedan. Sedan gick det rätt bra i många år, men nu verkar det ha börjat igen.

Intressant! Vad kan vi dra för slutsatser av det? Utbildning? Stress?

218

Det blev mycket fokus på säkerhet efter Olskroken 1990 och förstås ännu mer efter Vasaplatsen 1992. Det ledde bl.a. till förändringar av utbildningen och ett utomstående företag fick göra en stor riskanalys av hela verksamheten. Nu är väl de flesta som var med då borta från verksamheten och lärdomarna har börjat falla i glömska. Nu vet vi inte om gårdagens olycka berodde på föraren eller på fel på vagnen, men det har varit några påkörningar bakifrån på senare år där det inte har varit fel på vagnarna. För 25-30 år sedan var det flera sådana, men sedan var det många år utan, så att de kommer tillbaka är oroande.

[daniel_s]

Att ett visst antal olyckor har inträffat på kort tid efter en lång period utan olyckor kan man inte dra några slutsatser ALLS av. För att kunna göra det måste man ju in och titta på de enskilda olyckorna, och allra minst på rubriknivå få en inblick i dess direkta och bakomliggande orsaker.

Jag måste för övrigt påpeka att det är statistisk tvärlögn att i en sådan situation påstå att olyckorna har "ökat". Man kan ju inte jämföra en treårsperiod med en 20-årsperiod, det vore ett brott mot alla sunda och friska principer. Felet är inte att 3-årsperioden är kortare, det kan man korrigera för, utan att man har valt ut den med facit i hand. Om man skulle få göra så, så kan man komma fram till vilka statistiska effekter och samband som helst, vilket ju onekligen kan vara lockande.

Men du har naturligtvis rätt i att det är "oroande" att något som folk inte kommer ihåg att det hela tiden har kunnat hända, faktiskt händer. Det är precis så den mänskliga hjärnan fungerar. Men då misstänker jag att man gör lite fel om man utgår från att man har gjort allting rätt i många år och sedan plötsligt glömt något viktigt och börjat göra fel. Betydligt mer sannolikt är väl i så fall att man har gjort ungefär samma fel hela tiden, men haft lite tur de senaste åren.

En trafikökning eller en ökning av mängden trafikstörningar som gör att vagnarna kommer närmare varandra är väl den intuitivt mest sannolika orsaken till en eventuell ökning av bakifrånkollisionerna om du frågar mig, och effekten är då sannolikt exponentiell!

[hej]

Påkörning bakifrån kan ju bero på att föraren mist uppmärksamheten ett kort tag. Långa arbetspass, störningar från passagerare, stressande trafikmiljö och sjukdom kan vara tänkbara orsaker för att tappa koncentrationen.

[Harald]

Det kanske inte framgick tydligt av mitt inlägg, men jag jämför inte en treårsperiod med en 20-årsperiod. En längre period utan bakifrånpåkörningar som följde på en längre period där sådana var vanliga har brutits av mer än en påkörning på relativt kort tid. Det är inget bevis för att vi har kommit in i en ny längre period där bakifrånpåkörningar åter blir vanliga, men det är som jag skrev oroande, d.v.s. det finns skäl att undersöka om det kan finnas någon systematisk orsak eller om det bara är slumpen som har gjort detta.

Tätare trafik kan givetvis vara en sådan orsak. I så fall bör man alltså ställa sig frågan om man ska tillåta så tät trafik i hög hastighet på särskild banvall som det numera är i Göteborg.
Tillägg: Det sista stycket avser förstås körning på sikt.

[LÅ1]

Finns det lite mer detaljerade uppgifter om skadorna på de 17 personerna? Skadades de av fall i fordonen, eller blev de klämda, eller fick de skärsår av krossat glas? Det kan i förstås finnas 17 olika varianter, men finns det några uppgifter överhuvud taget om hur skadorna uppstod? Och hur många skadades i resp. fordon? Skadades någon utanför fordonen? Hur gick det med föraren?

Jag inser att frågan kan vara tidigt ställd.

[Zawaq]

Finns det lite mer detaljerade uppgifter om skadorna på de 17 personerna? Skadades de av fall i fordonen, eller blev de klämda, eller fick de skärsår av krossat glas? Det kan i förstås finnas 17 olika varianter, men finns det några uppgifter överhuvud taget om hur skadorna uppstod? Och hur många skadades i resp. fordon? Skadades någon utanför fordonen? Hur gick det med föraren?

Jag inser att frågan kan vara tidigt ställd.

Så här står det på GP.se

Vid 21-tiden uppgav Ellinor Beijar på SU:s pressjour att 17 personer antingen förts till eller uppsökt tre olika sjukhus (Sahlgrenska, Östra och Mölndal):

• En av dem – en 20-årig man – hade inledningsvis livshotande skador. Efter ett par timmar var det dock stabilare och betecknades som allvarligt.

• För en man i 30-årsåldern beskrevs tillståndet som allvarligt men stabilt.

• Resterande 15 uppges ha lindrigare blessyrer.

Spårvagnsföraren tillhörde de 17 som fördes till sjukhus. Han fanns dock inte med bland de mer allvarligt skadade. Busschauffören klarade sig utan fysiska skador.

[LÅ1]

Finns det lite mer detaljerade uppgifter om skadorna på de 17 personerna? Skadades de av fall i fordonen, eller blev de klämda, eller fick de skärsår av krossat glas? Det kan i förstås finnas 17 olika varianter, men finns det några uppgifter överhuvud taget om hur skadorna uppstod? Och hur många skadades i resp. fordon? Skadades någon utanför fordonen? Hur gick det med föraren?

Jag inser att frågan kan vara tidigt ställd.

Så här står det på GP.se

Vid 21-tiden uppgav Ellinor Beijar på SU:s pressjour att 17 personer antingen förts till eller uppsökt tre olika sjukhus (Sahlgrenska, Östra och Mölndal):

• En av dem – en 20-årig man – hade inledningsvis livshotande skador. Efter ett par timmar var det dock stabilare och betecknades som allvarligt.

• För en man i 30-årsåldern beskrevs tillståndet som allvarligt men stabilt.

• Resterande 15 uppges ha lindrigare blessyrer.

Spårvagnsföraren tillhörde de 17 som fördes till sjukhus. Han fanns dock inte med bland de mer allvarligt skadade. Busschauffören klarade sig utan fysiska skador.

Det var ju inte speciellt detaljerat. Utom informationen om förarnas tillstånd.

[Harald]

Jag läste någonstans att en person i bussen blev fastklämd så att räddningtjänsten måste använda sina hydraulverktyg för att få loss honom.

[Eleganten]

Olycksstatistik för spårvagnarna i Göteborg.

År 2012 var antalet olyckor totalt 486, varav 112 personolyckor..
År 2013 var antalet olyckor totalt 510, varav 131 personolyckor.
År 2014 var antalet olyckor totalt 577 under perioden januari-november, varav 188 personolyckor under
samma tidsperiod. I mitten av december 2014 fanns det 599 registrerade olyckor.

Källa Göteborgs Spårvägar

[Odd]

Det skulle vara intressant att bryta ner denna statistik i dess beståndsdelar för att få jämförbara siffror. Exempelvis, olika typer av olyckor, olyckor som ligger utanför verksamhetens kontroll, olyckor som inte hade gjort någon skillnad på om det skulle varit en spårvagn, buss eller bil, Iphone-zombies etc.

Bättre rapporteringsverktyg kan tex göra att olycksstatistiken ser värre ut men att det egentligen beror på att fler data kommer in i systemet.