"Nödbroms ger dyrare SL-kort och glesare trafik"

[Some]

Och i övrigt så har man vanligen inget ansvar för hur någon annan förstår en upplysning. Om man däremot vill göra gällande att ett avtal ingåtts genom konkludent handlande har man ett väldigt stort ansvar för hur det man skrivit kan uppfattas.

[M_M]

Nu är det lite svårt att hänga med hur du menar att det blivit galet?

Det är ju helt upp till trafikutövaren (i detta fall Landstinget) att bestämma vilka villkor som ska gälla på vilket sätt detta skulle ha varit ett stort problem har jag svårt att se, det är ju inte direkt så att man lovat obegränsad giltighet och sedan inte stått upp för detta.

Problemet må vara litet för någon slags genomsnitt av invånarna, men för den som väntat sig att det reglerna inte ändras nämnvärt utan stor infokampanj så kan det vara en nog så stor grej.

För svenska mynt och sedlar gäller att Riksbanken normalt löser in även de som utgått.

Ett sidospår på detta är att det inte finns några utgångna mynt i valören en krona eller högre. Eftersom samlarvärdet är högre än valören så behöver riksbanken inte bry sig om att låta dessa utgå...

Men oavsett så håller jag med om att det kunde hanterats bättre, så gott som alla remsor har förbrukats för länge sedan och att lösa in någon enstaka kvarglömd måste ju rimligtvis vara peanuts för SL

Argumentet som framfördes var väl att det cirkulerade förfalskade remsor. Nu när alla remsor är ogiltiga sen länge så borde de som kommit med detta påstående utsättas för en räd från landstingets revisorer och/eller ARN/konsumentverket bistått av åklagare eller liknande, husrannsakan och hittas inte dessa remsor så åtalas de för att ha tagit emot mutor från ERG...

Köper man 4 kiwi , styckpris 4kr, för 10kr så knappast att man får tillbaks 2:50 om man bara orkar äta upp tre.

Köper man istället ett sexpack ägg och bara äter fyra före bäst-före-datumet så kommer inte någon ägginspektör och kräver tillbaka de återstående äggen.

Syftet med remsorna var givetvis inte att erbjuda en stamkundsrabatt utan för att snabba upp påstigningen/spärrpassage för de som inte använder periodkort. Syftet med "årgångar" på remsorna var givetvis att dels att kunna justera priserna och dels att hindra förfalskningar. Inget av detta skulle hindras av att låta tidigare remsor gälla något längre.

Twr, Kantorn m.fl., mata inte trollen! Nu har Some/Inge lyckats kapa en tråd igen. Har ni inte förstått att det inte går att diskutera med en kverulansparanoiker.

Från en namnbytare till en annan?

[Lennart Petersen]

[
Syftet med remsorna var givetvis inte att erbjuda en stamkundsrabatt utan för att snabba upp påstigningen/spärrpassage för de som inte använder periodkort. Syftet med "årgångar" på remsorna var givetvis att dels att kunna justera priserna och dels att hindra förfalskningar. Inget av detta skulle hindras av att låta tidigare remsor gälla något längre.
n:

Nej remsorna var en mängdrabatt där man fick ett lägre pris per resa om man betalade för 16 kuponger.
Den som bara ville ha en enstaka resa kan och kunde köpa förköp hos ombud men då till ett högre pris än en resa på remsa.
Samma sak gäller i princip nu med reskassa.

[M_M]

Men syftet att ge den rabatten var inte att vara snäll mot stamkunder utan att se till att dessa stamkunder kan stiga ombord / passera spärrarna mycket snabbare än om de skulle betala kontant.

[Lennart Petersen]

Men syftet att ge den rabatten var inte att vara snäll mot stamkunder utan att se till att dessa stamkunder kan stiga ombord / passera spärrarna mycket snabbare än om de skulle betala kontant.

Nej så var det inte. Man passerar nämligen lika snabbt med en förköpt enkelresa men den är dyrare än en resa på remsa eller reskassa.
Det är alltså mängdrabatt, dels för att man köper en volym resor dels för att det bara är ett transaktionstillfälle när man betalar för dessa resor så det går åt mindre tid för att sälja.

[M_M]

Var det inte så att man antingen betalade kontant eller använde remsa, åtminstone i tunnelbanan?

Skulle det verkligen fungerat att på den tiden kräva att folk köper lösa enkelbiljetter?

[Some]

Förfalskningsargumentet, eller snarare argumentet som på forumet tidigare framförts av SLs stolta personal, att det bland personalen cirkulerade gamla remsor som personalen tydligen bytte in, utan att ha erlagt betalning, och att man därför inte ville återlösa mot kontanter är svagt eftersom just personalen må haft tillgång till de helt oanvända remsorna.

Mängdrabbattsargumentet är också svagt eftersom hanteringen av enkelresorna hanterats olika under remsornas existens. Under större delen av perioden var remsorna en rationalisering där rabatten inte var större en rationaliseringsvinsten. I sammanhanget kan noteras att man under 40-års perioden genomförde ett försök med enfaldstaxa. Men det gick att byta remsor mot enfaldshäften och sedan tillbaka. Det gjordes schablonmässigt och inte helt bra, men det gjordes.

Man skulle också kunna spekulera i att SL först tänkte göra rätt för sig och sedan ångrade sig när man insåg att man lovat kontantåterbetalning och då, i ett sent skede, hittade på tolkningen av den egna texten.

Men inget av detta spelar egentligen någon roll. Det avgörande är att man beslutade sig för att genomdriva bluffen och gjorde det.

[Lennart Petersen]

Var det inte så att man antingen betalade kontant eller använde remsa, åtminstone i tunnelbanan?

Skulle det verkligen fungerat att på den tiden kräva att folk köper lösa enkelbiljetter?

Det var inget krav men en möjlighet. Man kunde betala kontant i spärren för en enkel resa men man kunde också köpa en enkel resa till ett lägre pris hos ombud.
Men denna förköpsbiljett var lite dyrare än att man åkte på remsa så då kan jag inte se annat än att det var fråga om en mängdrabatt där man fick ett lägre pris än om man betalat för enkelresor. Hanteringen i spärr av förköpsbiljett gick lika fort som hantering av remsa (man smackade på en stämpel eller kollade att det fanns en fortfarande giltig markering)

[Lars Ödlund]

Det normala i 40 år var att man kunde resa på en generation gammal remsa och att ännu äldre remsor kunde lösas in.

När man skulle införa reskassan flumade man till vilkoren, kortade giltighetstiden och påstod efteråt att remsrna inte kunde lösas in. Det ligger nära till hands att tro att bluffen konstruerades just i avsikt att slippa betala den skuld man ttidigare inte bokfört.

Dock gick det inte så bra med reskassan, för att uttrycka det milt, så man tog till ytterligare en generation bluffremsor, vars giltighet senare förlängdes eftersom man fortsatte att misslyckas med reskassan.

Nu är det lite svårt att hänga med hur du menar att det blivit galet?

Det är ju helt upp till trafikutövaren (i detta fall Landstinget) att bestämma vilka villkor som ska gälla på vilket sätt detta skulle ha varit ett stort problem har jag svårt att se, det är ju inte direkt så att man lovat obegränsad giltighet och sedan inte stått upp för detta.

Detta fungerar på liknande sätt som mynt, sedlar o frimärken, giltighetstiden är inte obegränsad och utgivaren avgör själv när det ska upphöra att gälla, efter en viss tid så kan man heller inte lösa in dem utan de blir värdelösa.

Sedan fanns ju ingen skuld med remsorna eftersom dessa inkomster bokfördes så fort de såldes, till skillnad från reskassan som bokförs som intäkt först när resan utförs, skillnaden bokförs som skuld/förskottsbetalning från kund.

Med remsorna var det ju praktiskt omöjligt att bokföra en intäkt varje gång en kupong makulerades.

För svenska mynt och sedlar gäller att Riksbanken normalt löser in även de som utgått.
För en valuta som D-mark gäller att den kan lösas in i all framtid.
För svenska frimärken gäller att de kan avlysas som giltiga för porto men kan alltid återlösas av Posten, exempelvis för ett tre skillng banco frimärke betalas 12 öre om någon skulle komma på den idén.

Problemet är att 1) Inga mynt återlöses och 2) För att återlösa sedlar som blivit ogiltiga bör värdet överstiga 177:- för att ge någon ersättning.
Exp avgift 100:- + porto 77:- upp till 5000:-.

Det är ju klart att SL kunnat erbjuda inlösen med liknande villkor.

Jag minns att jag en gång runt 2004 var i Göteborg på en konferens och då köpte ett värdekort laddat med 200:-, nästa gång jag kom till Västsverige hade man bytt system och för att överföra den summa som fanns kvar på kortet (typ 150:-) till det nya då gällande kostade det x antal kronor vilket gjorde att jag fortfarande har det nu värdelösa magnetkortet i en låda.

[Lars Ödlund]

Men vad stod det egentligen på remsorna

På just den här remsan står det "Giltig för resa t o m december 2011. Oanvända Förköpsremsor återlöses t o m december 2012". Jag vet inte när den är inköpt.



(Klicka på bilden för att se en större version.)

Vem har stämplat denna remsa 5 oktober?

Man har först stämplat 4 kuponger, sedan rättat och "stämplat tillbaka" 3 kuponger?

[NerdBoy]

Vem har stämplat denna remsa 5 oktober?

Man har först stämplat 4 kuponger, sedan rättat och "stämplat tillbaka" 3 kuponger?

Remsans äventyr är utredda(?) i den här gamla tråden.

[Lennart Petersen]

[



Problemet är att 1) Inga mynt återlöses .

Mynten är inga problem för de gäller som betalningsmedel från 1kr och uppåt.
Är dom gamla nog så har dom säkert också ett högre metallvärde och/eller numismatiskt värde än det nominella värdet

[Lars Ödlund]

[



Problemet är att 1) Inga mynt återlöses .

Mynten är inga problem för de gäller som betalningsmedel från 1kr och uppåt.
Är dom gamla nog så har dom säkert också ett högre metallvärde och/eller numismatiskt värde än det nominella värdet

Problemet var ju snarare sedlarna, inte många hade ju blivit gladare med en återlösen av remsor med en liknande policy som Riksbanken, möjligen dem som köpt ett antal remsor och hoppats på värdestegring

[Lars Ödlund]

Vem har stämplat denna remsa 5 oktober?

Man har först stämplat 4 kuponger, sedan rättat och "stämplat tillbaka" 3 kuponger?

Remsans äventyr är utredda(?) i den här gamla tråden.

Tack

Den hade jag missat när den skrevs, en spännande historia och kul att jag reagerade när jag såg den nu

[M_M]

Var det inte så att man antingen betalade kontant eller använde remsa, åtminstone i tunnelbanan?

Skulle det verkligen fungerat att på den tiden kräva att folk köper lösa enkelbiljetter?

Det var inget krav men en möjlighet. Man kunde betala kontant i spärren för en enkel resa men man kunde också köpa en enkel resa till ett lägre pris hos ombud.
Men denna förköpsbiljett var lite dyrare än att man åkte på remsa så då kan jag inte se annat än att det var fråga om en mängdrabatt där man fick ett lägre pris än om man betalat för enkelresor. Hanteringen i spärr av förköpsbiljett gick lika fort som hantering av remsa (man smackade på en stämpel eller kollade att det fanns en fortfarande giltig markering)

Men egentligen var det inte så mycket en rabatt utan snarast att man slapp betala för merkostnaden vid försäljning av flera separata enkelbiljetter. SL torde väl ha gett likartad provision räknat i absolutbelopp till återförsäljarna oavsett om det rört sig om enkelbiljett eller remsa.

Jag minns att jag en gång runt 2004 var i Göteborg på en konferens och då köpte ett värdekort laddat med 200:-,

Intressant eftersom vad jag minns så var det endast 100:- per kort som fanns att välja på (förutom ett nästan värdelöst 50-kort som lär ha funnits hos spårvagnsförarna).

nästa gång jag kom till Västsverige hade man bytt system och för att överföra den summa som fanns kvar på kortet (typ 150:-) till det nya då gällande kostade det x antal kronor vilket gjorde att jag fortfarande har det nu värdelösa magnetkortet i en låda.

Fast detta har bara skett en enda gång i Västsverige. SL strulade väl flera gånger i rad med remsorna för ett par år sen och framförallt strulade de vid ett tillfälle då de INTE bytt hela biljettsystemet.

Kostade det verkligen att överföra pengarna? Om du erbjöds ett modernt kort med ca 100:- påladdat som ersättning för gammalt/gamla kort med ca 150:- på kortet/korten så förklaras det av att det tas alltid ut en femtiolapp i pant för de nya korten. Orsaken till detta är i sin tur att du tillåts göra en resa för mer pengar än värdet på kortet så länge du har plusvärde när du stiger på. Detta skulle i princip kunna bli ett problem i form av att folk faktiskt tjänar på att kasta och skaffa nytt kort om de gör en resa där restbeloppet på kortet är "sämre" än minus 50kr.

[Lennart Petersen]

[
]Men egentligen var det inte så mycket en rabatt utan snarast att man slapp betala för merkostnaden vid försäljning av flera separata enkelbiljetter. SL torde väl ha gett likartad provision räknat i absolutbelopp till återförsäljarna oavsett om det rört sig om enkelbiljett eller remsa.

[.

Men då var det ju en mängdrabatt. Som kund upplevde jag väl inte det som något annat än en mängdrabatt när jag köpte 16 kuponger på en gång och fick ett lägre pris jämfört med förköpt enkelbiljett. Och en av fördelarna för säljande företag var ju självklart att det var ett köptillfälle ( men ville man kunde man ju också ha köpt många förköpsbiljetter)

[LÅ1]

"Priset för SL-kortet höjs troligen kraftigt" förutspår ABC.
SL måste dra in ytterligare en miljard kronor per år, och om hela det beloppet ska tas in via månadskortet blir det en höjning från dagens 790 till 950 kr i månaden.

Fler artiklar i ämnet:
Aftonbladet
SvD

[LÅ1]

"Priset för SL-kortet höjs troligen kraftigt" förutspår ABC.
SL måste dra in ytterligare en miljard kronor per år, och om hela det beloppet ska tas in via månadskortet blir det en höjning från dagens 790 till 950 kr i månaden.

Fler artiklar i ämnet:
Aftonbladet
SvD

Efter ett tag slutade man med att föreslå en höjning med 100 kronor till 890. Men just nu är nog grundtipset att priset blir oförändrat!