"Spårväg City och AGA-depån"

[1]

Efter sammanträde med styrelsen för AB Stockholms Spårvägar gjorde vi ett nedslag i verkligheten.



Självklart åker vi värdigt med SSS Capitol...



Första stoppet var vid den provsträcka som byggs ute i frihamnen för den kommande linjeförlängningen till Ropsten.



Självklart var AGA det som nu idag finns mest på ledningsgruppens olika möten.



Administrationslokalerna kommer att ligga i "skepp 3". Och tills dess att denna del av depån är färdigställd får vi husera i en provisorisk byggnad bestående av mycket eleganta, sprillans nya kontorsmoduler.

Här besiktigar vi "TLC AGA". Kartongerna med alla datautrustning symboliserar de två trafikledarborden. Från AGA skall både linje 7 och 21 kunna ledas. Men under en övergångsperiod kommer "TLC Djurgården" att vara i funktion. Även om trafikledningen helt kommer att flyttas över till AGA nästa år, kommer all utrustning finnas kvar i Alkärret för att fungera som back-up.



"Skepp 1" är nu i stort sett färdigställt och skall från och med november kunna ta emot de nya A36-vagnarna. Jag får lätt en känsla av "katedral" när jag träder in i dessa spatiösa vagnhallar. Som gammal "stötinna" (femininum av "stöt"...?) minns jag de muggiga hallarna på Norrstationen och även Söderhallens mörka och fuktiga betongskapelse.



Även "Skepp 7" börjar nu bli klart. Det innehåller förutom tvätthall även särskild sidobyggnad för sand, vattenrening och behövlig utrustning för den dagliga vården av spårvagnarna.



Här är det vagnen som står stilla och tvättmaskinerna kommer att åka utefter sidorna.



Felicia, facklig representant i styrelsen, betraktar kritiskt de pistolliknande anordningarna med vars hjälp man skall kunna fylla på vagnarnas sandbehållare.



Med hänsyn till att hela vagnhallskapaciteten inte kommer att behövas utnyttjas innan sammanbindningen med linje 8 vid Ropsten är klar, så ligger man tämligen bra till i tidsplanen där depån avses att vara helt klar år 2018. Det är full fart med grundläggningsarbeten för de återstående "skeppen".



Måhända har vi inte så många spårvägslinjer i Stockholm. Men vi har i alla fall fyra depåer från november i år....!

Vänliga Hälsningar / Lena

[Bussmicke]

Trevligt, så linjen till Ropesten från stan ska heta 8 alltså?

[Thomas Lange]

En idé, som det återstår att besluta om. Men innan beslutet kommer är 8 en bra beteckning på en blivande spårvägslinje.

[Per Lind]

Och grundförutsättningen är väl att Alliansen vinner valet, annars är det säkert slut med innerstadsspårväg trots att (s) tidigare sagt att "först 4'an, sedan Värtan". Det är lite sandlådenivå på våra politiker som inte kan komma överens trots att man vill samma sak. Bara för att motståndarna äntligen fattat hur bra förslaget från motståndarna är så måste man vara emot - fast man tidigare var för.
-Per

[Hechtwagen]

Jäpp! Sedan kommer S med en utredning som visaratt ledbussar på 7:an är billigare och bättre än spårvagnar....

[Odd]

Linjen borde väl heta 7R?

[daniel_s]

Linjen borde väl heta 7R?

Förstår nog inte riktigt... ska det vara en lång övergångsperiod när spåren inte är ihopkopplade vid Ropsten? Är det då man tänker berätta vilken hjulprofil det blir på Lidingöbanan kanske

[Stefan Widén]

Linjen borde väl heta 7R?

Förstår nog inte riktigt... ska det vara en lång övergångsperiod när spåren inte är ihopkopplade vid Ropsten? Är det då man tänker berätta vilken hjulprofil det blir på Lidingöbanan kanske

Det finns en lösning på hjulprofil för LB ihopkopplat med Stan

Man gifter ihop den som är på A32 med A34:ornas och får då en bra kompromiss. I princip A34ans med klack.

är iaf ett hett stalltips...

Stefan

[M_M]

Jag hoppas att det finns minst sagt ytterst starka argument för att ha olika hjulprofiler på olika spårvägar i Stockholm.

Förvisso finns inget planerat datum då spårförbindelse kommer att finnas mellan Tvärbanan och Lidingöbanan/innerstadsspårvägen, men det verkar ändå rätt dumt att ha så stora variationer att det inte går lätt att köra samtliga fordon på samtliga sträckor.

[daniel_s]

Jag hoppas att det finns minst sagt ytterst starka argument för att ha olika hjulprofiler på olika spårvägar i Stockholm.

Förvisso finns inget planerat datum då spårförbindelse kommer att finnas mellan Tvärbanan och Lidingöbanan/innerstadsspårvägen, men det verkar ändå rätt dumt att ha så stora variationer att det inte går lätt att köra samtliga fordon på samtliga sträckor.

Det är ju lätt för dig att säga, som slipper bekosta nya hjul till de vagnar som behöver det om man inte ska vara "dum" enligt dig... Man kan ju inte svarva fram stål som aldrig har funnits på hjulet.

[CS]

Och grundförutsättningen är väl att Alliansen vinner valet, annars är det säkert slut med innerstadsspårväg trots att (s) tidigare sagt att "först 4'an, sedan Värtan". Det är lite sandlådenivå på våra politiker som inte kan komma överens trots att man vill samma sak. Bara för att motståndarna äntligen fattat hur bra förslaget från motståndarna är så måste man vara emot - fast man tidigare var för.
-Per

Jag är rädd att din politiska analys för Stockholm är aningens daterad. Förutsättningen för spårväg är att såväl den kommun som ska upplåta gatumark för kollektivtrafiken som det landsting som ska betala för gatuombyggnaden är överens om tilltaget. Sedan underlättar det om staten via länsstyrelsen tror på projektet och fördelar länsplanepengar till spårväg och/eller tillsätter förhandlingmän som tror på spårväg.

Inom högern har man nu insett att staten kan förhandla fram en massa pengar för tunnelbaneutbyggnad vilket gör att man slipper prioritera kollektivtrafiken i gaturummet. Om du inte tror mig, kan jag rekommendera dig att läsa igenom Tunnelbaneavtalet.
Alltså finns det ingen som helst anledning att bygga spårväg i Stockholm. Centern har exempelvis sagt att de inte vill se spårvagnar på 4:an. Tunnelbana är effektivare och man kan med mycket mindre pengar få bättre busstrafik. Spårväg har helt enkelt ett negativt politiskt värde i Stockholm. Reinfeldt påpekar i partiledarutfrågningen att för Stockholm ska vi bygga tunnelbana för Sverigebyggets medel. Göteborg är däremot en spårvägsstad.

Alliansen i Stockholms stad anser väl att de bidrar med tunnelbaneutbyggnad och på så sätt inte kan möjliggöra några fler kollektivkörfält, exempelvis i Hamngatan. Även om just det kollektivkörfältet skulle öka biltrafikens framkomlighet. Uppenbarligen är det viktigare att inte förbättra kollektivtrafikens framkomlighet.

Återstår således landstinget. Där finns ett par profilpersoner i M, FP och KD som är intresserade av spårväg. Men som sagt det är ingen valvinnare.

Så frågan är vad det röd-grön-rosa laget säger. Där kan man hitta stöd för att begränsa biltrafiken vilket är en förutsättning för att bygga spårväg.

Nä det är snare så att skljelinjen går mellan grått och grönt. Dessa färger är i sin tur fritt kombinerbara i alla permutationer med blått och rött.

[Per Lind]

Busstrafik billigare?
Det kan man nog diskutera.

Tyvärr verkar det som om många gått på buss-lobbyns uppgifter om att spårväg är dyrt.
Det är precis tvärt om – buss är dyrt i längden på tunga linjer.
Spårväg kostar mer i anläggande, det är sant, men skall vi vara riktigt ärliga kostar bussen en massa pengar som inte direkt syns. Slitaget på gator blir betydligt större varvid underhållet kostar stora pengar. Skall man bygga BRT (Bus Rapid Transit) behövs samma underbyggnad som för en spårväg för att få en stabil gata att köra på, ändå slits den betydligt mer än spårväg varvid dyra reparationer tillkommer. Ledningar måste flyttas, precis som för spårvägen. En BRT-anläggning kostar lika mycket som för en spårväg. Med buss behövs en bredare gata för bussens vingelmån – vilket inte behövs för en spårväg. Spåret håller den på plats. Kostnadsskillnaden för BRT och spårväg är småpengar, i detta sammanhang, för kontaktledning och spår, men bussens bredare gata gör att merkostnaden blir liten.
I spårvägssammanhang lägger man in kostnad för spårvagnar och depå samt flyttning av ledningar vilket man inte gör vid busskalkyler. Flyttning av ledningar borde egentligen inte drabba spårvägen då Kommunen gratis får gamla ledningar utbytta mot nya.
De stora BRT-föregångarna i främst Sydamerika har redan tröttnat på kostnadsutveckligen för buss och ersätter BRT-systemen nu med spårväg.
En buss är billigare i inköp än en spårvagn, det är helt sant, men är man ärlig och räknar på hela spårvagnens livslängd blir den inte dyrare:
En ledbuss tar ca 100 passagerare, en enkel spårvagn 200 passagerare. En dubbel spårvagn tar 400 passagerare.
För att en buss skall klara 400 passagerare åtgår alltså 4 bussar. Det behövs då 4 förare vilket är en stor del av kostnaden för trafiken, spårvagnen 1 förare.
En buss lever runt 10 år, en spårvagn i 40 år.
Det betyder att man måste köpa 2 bussar för kapaciteten x 4 bussar för livslängden = 8 bussar är lika med 1 spårvagn.
En busslinje kan man enkelt lägga om men en spårväg ligger där den ligger varvid man visar att man tror på området varvid husägare också vågar satsa på nybyggnad och uppsnyggning av området. För att uppnå detta med bussen måste man satsa på tung BRT men som sagts ovan så är vinsten minimal på anläggningens levnadstid.
En BRT-anläggning kräver tunga barriärer som avskiljer och blir en mur i staden och förfular stadsmiljön.
Spårvägen integreras på ett helt annat sätt och ger en grön stad vilket aldrig bussen kan ge.
Spår i gräs är väldigt vanligt utomlands. Enkel kontaktledning med snygga och rätt placerade stolpar smälter in i stadsmiljön.
Handelskammaren brukar påstå att det inte finns plats för spårvagn på dom överfulla gatorna, särskilt aggressiva var man när Linje 7 skulle dras fram till Sergels Torg. Sanningen blev nog inte som väntat – totalt kaos – utan precis tvärt om. Succé med ökat antal resenärer gentemot den ersatta busslinje 47. Det försvann en väldigt massa bussar varvid det blev mer plats för gående, cyklister och bilar efter att 7’an kommit på plats. En buss tar betydligt mer plats i gatumiljön än en spårvagn då ingen vingelmån behövs. En spårvagn ser man var den är – spåren i gatan – men en buss kan vingla precis överallt och ger osäkerhet.
Det är väldigt svårt att få en bilist att åka buss. Med bilen åker man samma väg som bussen men snabbare och på tider man själv vill.
Med spårvagn är det annorlunda. Här kommer bilisterna då man åker bekvämare och snabbare än i den egna bilen. Spårvagnen vinglar och guppar inte som bussen. Den går stabilt.
I alla spårvägssystem som öppnats i världen har prognoserna för passagerartillströmning vida överträffats långt innan tänkt datum.
Det pratas nu om batteribussar och trådbussar vilka fortfarande är en buss med alla dess negativa egenskaper. De passar bra på de trafiksvaga linjerna där spårväg har för stor kapacitet.
I Stockholm har vi tunnelbana och det jämförs ofta mellan spårväg och tunnelbana. Det är helt fel! Tunnelbana är väldigt bra för de stora och långa flödena mellan förort och centrum. I centrum tar spårvagnen över på de stora, tunga, linjerna medan bussen tar hand om de trafiksvaga. Rätt trafikslag för rätt uppgift alltså.
När man jämför tiden för en resa från hållplats A till hållplats B räcker det inte att utgå från vagnens avgångstid från plattform utan man bör ta med i beräkningen tiden från gatan ned till tunnelbanans plattform och åter upp på gatan. Skall man bara åka en hållplats tar tunnelbanan för lång tid, trots att transporten under jord är snabbare. Då är alternativet buss eller spårvagn bättre.
Man skall inte heller vara rädd för paralelltrafik ovan och under jord då de har olika uppgifter såsom långväga och kortväga resande.
Tunnelbana är väldigt populär i Stockholm men betänker man vad det kostar så ser man ganska snabbt att man får betydligt mer för pengarna om man bygger spårväg.
I USA och Frankrike var spårvägen nästan utrotad i början av 1970-talet. Bara ett fåtal städer hade sina linjer kvar. Amerikanska buss- och däcktillverkare köpte upp spårvägar och ersatte dom med universallösningen Buss som var så mycket billigare än spårväg.
På 1980-talet började man både i USA och Frankrike upptäcka att spårväg var billigare och bättre än buss på många linjer varvid man åter började bygga spårväg med buss som matare till spårvägen.
Det finns idag ett 50-tal nyöppnade system i dessa två länder och nya öppnas varje halvår. T.o.m. i världens största bilstad, Los Angeles, som en gång i världen hade världens största spårvägssystem har idag byggt ett flertal nya linjer och fortsätter utvecklingen.
Spårväg är modernt, tar liten plats och ger stor nyttofaktor samt moderniserar gaturummet på ett sätt som buss aldrig kan göra, vad man än kallar den.

-Per

[Patrick]

Är det möjligen MP som man ska rösta på i kommun och landstinget för att sätta press på typ S och V? För MP är väl mera positiva till spårvagnar än de övriga, eller har jag helt fel?

[daniel_s]

Är det möjligen MP som man ska rösta på i kommun och landstinget för att sätta press på typ S och V? För MP är väl mera positiva till spårvagnar än de övriga, eller har jag helt fel?

De är även mer positiva till balkbanor, spårtaxi och andra fantasiprojekt som läggs ut som dimridåer för att ingenting ska hända. Det är som att defragmentera hårddisken, det känns meningsfullt medan processen pågår och sedan märker man ingen skillnad.

[CS]

De trafikpolitiska experterna på Handelskammaren har haft den stora godheten att skingra dimridåerna och utkräva tydliga besked från leverantörerna i trafikupphandlingen 14 september
http://www.chamber.se/splash/slaget-om- ... trafik.htm

Nu är det bara att vänta på tilldelningen.

[Odd]

Intressant att Handelskammaren bara ger tre i betyg till SD och fem till Sossarna trots att de i stort sett har samma uppfattning...

Hur är det med Handelskammarens styrelse? Vilka är det som sätter ihop den? Dom verkar inte särskilt kloka och borde bytas ut!

[C12C3C3C12]

Intressant att Handelskammaren bara ger tre i betyg till SD och fem till Sossarna trots att de i stort sett har samma uppfattning...

Hur är det med Handelskammarens styrelse? Vilka är det som sätter ihop den? Dom verkar inte särskilt kloka och borde bytas ut!

Lågoddsare: Gissa vilket parti dom i Handelskammarens ledning mest röstar på...

[BSB101]

Poängsättningen tycker jag inte riktigt hänger emot med kommentarerna. I stort sätt alla partier fick höga poäng medan kommentarerna var mer sprida.

[Hans Wibacke]

Hur är det med Handelskammarens styrelse? Vilka är det som sätter ihop den? Dom verkar inte särskilt kloka och borde bytas ut!

Svaren på dina frågor hittar du förstås på Stockholms Handelskammares webbplats: http://www.chamber.se/organisation/index.htm

[643]

Jag hoppas att det finns minst sagt ytterst starka argument för att ha olika hjulprofiler på olika spårvägar i Stockholm.

Förvisso finns inget planerat datum då spårförbindelse kommer att finnas mellan Tvärbanan och Lidingöbanan/innerstadsspårvägen, men det verkar ändå rätt dumt att ha så stora variationer att det inte går lätt att köra samtliga fordon på samtliga sträckor.

Det är ju lätt för dig att säga, som slipper bekosta nya hjul till de vagnar som behöver det om man inte ska vara "dum" enligt dig... Man kan ju inte svarva fram stål som aldrig har funnits på hjulet.

Hört talas om "påsvetsning" en teknik som förfinas hela tiden?