Spårvägen i Edinburgh går prickfritt!

[Henrik Schütz]

Sedan några dagar är spår v ägen i Edinburgh i trafik, tydligen utan problem!

Undras vilka som är leverantör av vagnarna:-)

Kanske det finns tio fyrtiometersvagnar att hyra?

HS

[mela]

Det är CAF som har levererat fordonen, ett visst överskott av fordon finns.

[Anders Hanquist]

Då undrar man vad det är för skillnad på deras CAF-vagnar och Stockholms, som inte verka rulla särskilt mycket? Eller är det så att de funnits där så lång tid före invigningen att de hunnit bli "inkörda"?

[Thomas Lange]

Vagnarna började levereras för fem år sedan och är väl inkörda under oändliga test- och övningskörningar....

[Kantorn]

Frågan är då:
Hur mycket försenad är Edinburghs spårvagnssatsning?

[Henrik Schütz]

Då kan ju SL hyra de tio vagnar som är lediga!

HS

[Thomas Lange]

Frågan är då:
Hur mycket försenad är Edinburghs spårvagnssatsning?

Ca fem år. I senaste Modern Stadstrafik (nr 3-14) finns en ingående redögörelse för turerna i Edinburgh.

Läs ett smakprov här:

MS 3-14 Sid-33-35.pdf

Smakprov om Edinburgh Trams

(269.95 KiB) Nerladdad 140 gånger

[Henrik Schütz]

Det verkar i vart fall inte ha varit vagnarna som ställt till problem.

HS

[BSB101]

Det verkar i vart fall inte ha varit vagnarna som ställt till problem.

HS

Efter fem år borde även den mest dåligt ihopsatta spårvagnen blivit av med eventuella barnsjukdomar.

[Thomas Lange]

Efter fem år borde även den mest dåligt ihopsatta spårvagnen blivit av med eventuella barnsjukdomar.

M32 i Göteborg också?

[Henrik Schütz]

Efter barnsjukdomarna kommer ålderskrämporna, tex Birmingham...

HS

[Leif Steen]

Den så kallade "badkars kurvan" som beskriver en produkts livscykel och underhållsbehov, gäller ALLA av människor tillverkade produkter, även spårvagnar. Efter barnsjukdomar och driftunderhålls åtgärder kommer ålderskrämpor. M32 och andra Ansaldo tillverkade spårfordon verkar ha allt detta samtidigt!

[Per Lind]

Efter att ha provåkt banan några dagar efter premiären i samband med SSS-S resa till Skottland/England så kan konstateras att det är en mycket fin anläggning som fungerar bra. Dock är den byggd mycket överdimensionerad med massor av betong.
Hållplatserna i centrum verkar inte vara genomtänkt placerade. Endast en hållplats mitt på Princess Street. Det borde ha varit en vid järnvägsstationen, en där den ligger idag mitt på Princess Street och en där gatan slutar. Då hade man fångat upp många fler resenärer.
Innan spårvägen kom till var det en tät karavan av bussar, nu är det väldigt många. Kanske blir det bättre när man förlängt till hamnen. Det sker i etapp 2, om det blir succé. Banan har drabbats av förseningar på grund av för dyra lösningar.
-Per

[hgsldf]

Låter som en beskrivning av tvärbanan i Stockholm!

[daniel_s]

Att säga att det är det höga priset som gör att arbetena försenas är ungefär som att säga att ökade drunkningsolyckor leder till ökad försäljning av glass - eller omvänt. För det är ju inte så orsakssambandet ser ut, utan det är sommaren (respektive misslyckade upphandlingar) som orsakar båda.

[Per Lind]

Nja, om man bygger för exklusivt så blir priset givetvis högre.
Politikerna ansåg att det blev för dyrt och satte ned foten varvid bygget stoppades vid flera tillfällen.
Studerar man anläggningen så ser man att onödigt mycket betong har använts och allt blivit en aning större än vad som hade behövts. Tvärbanan är ett liknande exempel.
Misslyckad upphandling - givetvis blir det så när inte upphandlaren kan det område han skall upphandla. Då tittar man på det som ligger närmast och det är i detta fall järnväg varvid det blir dyrare än nödvändigt.

Nu har SL varit på studieresa och lärt sig en hel del om hur man bygger billigare spårväg utan att försämra kvalitén och det kommer säkert även Edinburgh att göra i framtiden. Man behöver inte ta i så mycket som man gör - men det är av erfarenhet man lär sig och den erfarenheten får man bara om man antingen har den med sig i bagaget från tidigare eller studerar hur andra äldre system gjort.
Tyvärr är fallet med de flesta nya system att man "kan själv" och inte vill ta till sig den erfarenhet som finns hos äldre system.
Spårväg har fördelen att vara lätt spårtrafik och då behövs inte vagnar som klarar 100 km/tim och betongkonstruktioner som klarar tunga godståg och dyra signalsystem. Spårväg kör man på sikt i de flesta fall och det fungerar bra och kostar inte stora pengar.


-Per

[daniel_s]

Tyvärr fungerar det inte alltid så bra att köra på sikt och det är därför man vill ha signalsystem. Det finns ju faktiskt billiga signalsystem också. Fiaskot på Solnagrenen beror på att man är en naiv beställare som har köpt en idiotisk produkt från en inkompetent leverantör. Den är helt klart både onödigt komplicerad och alldeles för dyr, det håller jag med dig om. Den funktionalitet som finns idag hade göteborgarna kunnat bygga för en procent av kostnaden. Men vänta bara så börjar snart även de att krångla till det! Det är ju på modet att beställa saker med förbundna ögon...

[Henrik Schütz]

I princip alla lidingöbanornas bruna vagnar var rejält smällda i båda ändar, det var helt värdelöst att inte ha ATC på egen banvall.

120 Miljoner per kilometer dubbelspår kostar det som byggs på roslagsbanan just nu.

Det är 120 km/h, signalsystem av hög järnvägsklass, högplattformar, betongslipers, helsvetsat, ja rubbet, allt är i samma kostnadsklass som tvärbanan.

Ändå kostar det en fjärdedel per kilometer.

Så jag tror inte det är atc, signaler, ellet makadammlagrets tjocklek som gör tvärbanan dyr, utan den krävande bansträckningen.

Crossrail i London är uppe i 1,5 miljarder per kilometer.

Dom borde altså åka till sverige och se på botniabanan hur man bygger billigare järnvägar

Hela tvärbanans signalanläggning inklusive atc kostade 350 MKr.

Detta inkluderar även uppgradering av befintliga delen.

Hur tvärbanan skulle fungera med noll kronor investerat i signalsystem vet jag inte, men plankorsningarna skulle ju bli rätt olycksdrabade, och enkelpårskörningar svåra.

[Per Lind]

Pratar vi snabbspårväg så behövs nog ATC av någon form och vagnar som kan gå upp emot 80-100 km/tim men pratar vi spårväg med 50-60 så kan man mycket väl köra på sikt. Flertalet spårvägar i Europa kör på sikt, ävenså på korta enkelspår där man klart ser bägge ändar men oftast har man där ett enkelt relästyrt system. Vet att reläsystem inte är high-tech men det fungerar och är billigt.
Man behöver inte heller dyrare vagnar som klarar 80-100 km/tim om dom skall gå i max 60.
Blandtrafik är inga problem om man sätter signaler för bilarna och snabba signalomkopplingar. Det har både Frankrike som Schweiz bevisat.
-Per

[Hechtwagen]

Norrköping har signaler på sitt korta "enkelspår" men krockar ändå där så allt kan hända.