Saltsjöbanan sex månader senare
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Visa bilder på spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik här!
Allmänna forumregler
Visa bilder på spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik här!
Allmänna forumregler
Saltsjöbanan sex månader senare
SL kallar det för "underhållsarbete". Ordvrängeri kan vi andra kalla det. Fortfarande pågår jobbet med att skapa en fungerande Saltsjöbana ända ut till plejset som gett den här järnvägen dess namn...får man förmoda. För ett par dagar sedan hade en annan skäl att befinna sig i de där trakterna och slängde då en flukt på hur det där underhållsarbetet pågår. Slutet av juli påstås vara det riktmärke Nackaborna ska sikta in sig på för att äntligen få åka hela sträckan från Slusken ända ut till rikemansreservatet.
Än så länge får man nöja sig med att kliva av vid Neglinge, där tåget vänder för återfärd. Informationstavlor, skyltar och även förarens utrop i vagnen - högtalarsystemet i dessa Cx-vagnar kan inte ha varit av godtagbar standard ens på 70-talet - gör ändå gällande att passagerarna kan resa två stationer till. Den lilla komplikationen att byta till buss för den kilometerlånga färden glöms bort.
Man kan å andra sidan promenera. Ganska snart når man fram till det man med hyena i blick velat se. Fast innan dess kan man beskåda först anordningar för ofarbart spår enligt regelboken...
...och sedan något som ser mer improviserat ut bakom Neglinge. Om ett tågsätt med C10:or och C11:or i full galopp kan forcera en stoppbock som i varje fall ger sken av att vara stadig, ska man då betrakta det här som besvärjelsesymbol? Strömmar elektricitet i luftledningen? Var ledningssektionerna finns brydde jag mig aldrig om att kolla.
Det var via spår 1 ute i Saltsjöbaden som det herrelösa men tråkigt nog inte helt folktomma tåget brakade ut från banan och parkerade sig i ett vardagsrum. Allra längst ut på spår 1 saknas ännu en stoppbock, en anordning som man får förmoda ska sättas på plats innan trafiken kommer igång oaktat hur verkningslösa sådana kan vara när åtskilliga ton tåg kommer farande i alldeles för hög fart. Rälerna som avslutar banan är nylagda, förvisso bara några få meter. Råkade spår 1 respektive spår 2 vid Saltsjöbanan vara lika långa före olyckan i januari, lär sannolikt spår 1 efter arbetenas avslutande bidra till en mindre men ändock förlängning av banan... Hur de boende i drabbade huset ställer sig till det, när de tillåts flytta tillbaka, är oklart.
Tåg, förresten. Tack och lov räddades städerskan som påstods ha stulit tåget - vilken jävla anklagelse - till livet, men med risk för att verka känslokall i övermått kan man undra vad som hände med vagnarna som var involverade i smällen. Någon som vet?
Än så länge får man nöja sig med att kliva av vid Neglinge, där tåget vänder för återfärd. Informationstavlor, skyltar och även förarens utrop i vagnen - högtalarsystemet i dessa Cx-vagnar kan inte ha varit av godtagbar standard ens på 70-talet - gör ändå gällande att passagerarna kan resa två stationer till. Den lilla komplikationen att byta till buss för den kilometerlånga färden glöms bort.
Man kan å andra sidan promenera. Ganska snart når man fram till det man med hyena i blick velat se. Fast innan dess kan man beskåda först anordningar för ofarbart spår enligt regelboken...
...och sedan något som ser mer improviserat ut bakom Neglinge. Om ett tågsätt med C10:or och C11:or i full galopp kan forcera en stoppbock som i varje fall ger sken av att vara stadig, ska man då betrakta det här som besvärjelsesymbol? Strömmar elektricitet i luftledningen? Var ledningssektionerna finns brydde jag mig aldrig om att kolla.
Det var via spår 1 ute i Saltsjöbaden som det herrelösa men tråkigt nog inte helt folktomma tåget brakade ut från banan och parkerade sig i ett vardagsrum. Allra längst ut på spår 1 saknas ännu en stoppbock, en anordning som man får förmoda ska sättas på plats innan trafiken kommer igång oaktat hur verkningslösa sådana kan vara när åtskilliga ton tåg kommer farande i alldeles för hög fart. Rälerna som avslutar banan är nylagda, förvisso bara några få meter. Råkade spår 1 respektive spår 2 vid Saltsjöbanan vara lika långa före olyckan i januari, lär sannolikt spår 1 efter arbetenas avslutande bidra till en mindre men ändock förlängning av banan... Hur de boende i drabbade huset ställer sig till det, när de tillåts flytta tillbaka, är oklart.
Tåg, förresten. Tack och lov räddades städerskan som påstods ha stulit tåget - vilken jävla anklagelse - till livet, men med risk för att verka känslokall i övermått kan man undra vad som hände med vagnarna som var involverade i smällen. Någon som vet?
Anställd som förare vid Stockholms Spårvägar sedan juni 2010.
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Tack för bildreportaget!
Förstår hur du menar. Jag tycker bara att man i liknande sammanhang på något vis ibland anser att allt fokus skall läggas på drabbade och/eller skadade. Men oavsett hur det gått för dessa så kan väl intresse och omsorg om saker runt omkring vara lika legitimt som om ingen person drabbats. Det ena behöver inte utesluta det andra. Bara man just inte är känslokall mot eller ointresserad av de som drabbats på något sätt.
Det är väll inte känslokallt att bry sig om ett tåg?Spår 6 skrev:Tåg, förresten. Tack och lov räddades städerskan som påstods ha stulit tåget - vilken jävla anklagelse - till livet, men med risk för att verka känslokall i övermått kan man undra vad som hände med vagnarna som var involverade i smällen. Någon som vet?

Förstår hur du menar. Jag tycker bara att man i liknande sammanhang på något vis ibland anser att allt fokus skall läggas på drabbade och/eller skadade. Men oavsett hur det gått för dessa så kan väl intresse och omsorg om saker runt omkring vara lika legitimt som om ingen person drabbats. Det ena behöver inte utesluta det andra. Bara man just inte är känslokall mot eller ointresserad av de som drabbats på något sätt.
Rädda en medmänniskas liv, ge blod!
Att betala kontant är en solidaritetshandling
Att betala kontant är en solidaritetshandling
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Man får hoppas på att man i framtiden skaffar dit lite mer effektiva stoppbockar, t.ex. av den här typen:


Re: Saltsjöbanan sex månader senare
ja, i Helsingfors hade man väl för några år sedan ett tåg som körde in i en restaurantlokal (?) bortom spårets slut, kanske var det efter denna händelse som nya stoppbockar kom upp?indigirka skrev:Man får hoppas på att man i framtiden skaffar dit lite mer effektiva stoppbockar, t.ex. av den här typen:
/Gunnar Ekeving
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Effektiva mot att skydda personer bortom spåren sam att allvarligt försämra passagerarnas hälsa. Om det bara handlar om att stoppa tåget är det oftast inte så svårt, oftast vill man dock ha en längre inbromsningssträcka.indigirka skrev:Man får hoppas på att man i framtiden skaffar dit lite mer effektiva stoppbockar, t.ex. av den här typen:
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Sliperskistor förekommer även på mer "riktiga järnvägar" då som skydd för att arbetsmaskiner m.m. på byggspår inte skall komma in på trafikspår. Det är väl precis samma sak här. Kan kanske vara klokt att titta på vad som faktiskt finns ävenledes på "riktiga" järnvägen innan man uttalar sig om vad som är "riktigt järnväg".Spår 6 skrev: På "riktig" järnväg har jag sett rödmålade prylar som sätts på rälen med uppgift att garanterat bringa tåget ur spår om de ändå skulle passeras.

Spårspärrar används inte när man har ett tillfälligt byggspår, de används snarare mot områden där uppställning m.m. förekommer. Dvs det hade varit korrekt att ha sådana vid in/utfarten från depån.
/T
Med reservation för tyckfel.
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Om inte jag missminner mig så finns det redan spårspärrar i Neglinge vid den aktuella in/utfarten.2763 skrev: Spårspärrar används inte när man har ett tillfälligt byggspår, de används snarare mot områden där uppställning m.m. förekommer. Dvs det hade varit korrekt att ha sådana vid in/utfarten från depån.
/T
Tyvärr låg de i avläge den aktuella natten p g a att man hade bandisposition. Då hjälper det föga...
Hade varit bättre med en bemannad TLC nattetid, men det har ju diskuterats på diverse forum förut...
"...men det är ju mörkt ute?..."
"- aah, tänkte inte på de..."
"- aah, tänkte inte på de..."
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Så bra. Då kan vi fortsätta. Vagnen som till en tredje- eller fjärdedel befann sig inomhus när räddningsarbetet påbörjades bör ha dömts till skrotning. Människors liv och hälsa måste gå först när brandkåren och övriga sätter in sina styrkor. Resten av tågsättet kanske ansågs tillräckligt helt för fortsatt tjänst i trafik efter vissa åtgärder. Föreligger fakta om vad som hände med de aktuella vagnarna?LÅ1 skrev:Tack för bildreportaget!
Det är väll inte känslokallt att bry sig om ett tåg?Spår 6 skrev:Tåg, förresten. Tack och lov räddades städerskan som påstods ha stulit tåget - vilken jävla anklagelse - till livet, men med risk för att verka känslokall i övermått kan man undra vad som hände med vagnarna som var involverade i smällen. Någon som vet?![]()
Förstår hur du menar. Jag tycker bara att man i liknande sammanhang på något vis ibland anser att allt fokus skall läggas på drabbade och/eller skadade. Men oavsett hur det gått för dessa så kan väl intresse och omsorg om saker runt omkring vara lika legitimt som om ingen person drabbats. Det ena behöver inte utesluta det andra. Bara man just inte är känslokall mot eller ointresserad av de som drabbats på något sätt.
Någon direkt vagnbrist tycks inte råda på Saltsjöbanan. Kan det stämma?
Ett antal boggier slets dessutom av från ledarvagnen. Fick den göra tjänst som reservdelslager innan den skickades till upphuggning, någonstans?
Anställd som förare vid Stockholms Spårvägar sedan juni 2010.
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Emellanåt slingrar sig Saltsjöbanan fram i utomordentligt smala utrymmen, som om järnvägsentreprenören när det begav sig vägrade att göra bergsskrevorna en enda millimeter bredare än absolut nödvändigt. I dag: Ett säkerhetsproblem vid olycka eller utrymning av andra skäl. Till och med tunnlarna i tuben kan framstå som breda i jämförelse!indigirka skrev:Man får hoppas på att man i framtiden skaffar dit lite mer effektiva stoppbockar, t.ex. av den här typen:
Emellanåt blir det jättebrett och där gamla stick- och uppställningsspår bara ligger kvar sedan säkert urminnes tider. Som vid station Saltsjö-Järla. Där finns rostiga räler på snustorra, spruckna träslipers. Växtligheten frodas. Det här exemplet ansluter inte längre till något, fast i ena änden finns en stoppbock. I dag kan den här konstruktionen här inte ens räknas som stoppbock, väl?
Alltså, ingen kan tänkas vilja återanvända den i besparingssyfte...eller?
Bakom Saltsjö-Järla, alltså åt Saltsjöbadshållet till, verkar det finnas en mysko stump av en växel. Förvisso känner jag inte till om trafiken på denna i huvudsak enkelspårsbana ska/får/kan hålla till vänster eller om planeringen av trafiken får utnyttja båda sidor oavsett färdriktning beroende på behov, men kan någon kunnig förklara vilken funktion den där anordningen har? Är avsikten att leda bort rödljuskörare från spåret innan två blir ett? Banboken ger säkert besked. Synd att den inte ligger för handen.
Anställd som förare vid Stockholms Spårvägar sedan juni 2010.
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Du extrapolerade litet väl mycket från mina skriverier. Med det sagt undrar jag bara vad som händer om ett tåg skulle köra på dylika sliperkistor i kanske 60 kilometer i timmen. Skjuter det sliperkistorna framför sig? Spårar det ur?2763 skrev:Sliperskistor förekommer även på mer "riktiga järnvägar" då som skydd för att arbetsmaskiner m.m. på byggspår inte skall komma in på trafikspår. Det är väl precis samma sak här. Kan kanske vara klokt att titta på vad som faktiskt finns ävenledes på "riktiga" järnvägen innan man uttalar sig om vad som är "riktigt järnväg".
Anställd som förare vid Stockholms Spårvägar sedan juni 2010.
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Är precis som du säger en skyddsväxel och skall förhindra att tågen kör ut på den enkelspåriga banan. Huruvida växeln ligger i skyddat läge när signal 4C står i Stopp kan säkert daniel_s svara på...Spår 6 skrev:Bakom Saltsjö-Järla, alltså åt Saltsjöbadshållet till, verkar det finnas en mysko stump av en växel. Förvisso känner jag inte till om trafiken på denna i huvudsak enkelspårsbana ska/får/kan hålla till vänster eller om planeringen av trafiken får utnyttja båda sidor oavsett färdriktning beroende på behov, men kan någon kunnig förklara vilken funktion den där anordningen har? Är avsikten att leda bort rödljuskörare från spåret innan två blir ett? Banboken ger säkert besked. Synd att den inte ligger för handen.
beträffande banboken så går den att ladda ner här:
http://rtcon.se/sakdok/ban/Banbok%20for ... %203.0.pdf
"...men det är ju mörkt ute?..."
"- aah, tänkte inte på de..."
"- aah, tänkte inte på de..."
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Den händelse du beskriver har förstås hänt, t ex vid Gåshaga för kanske 30 år sedan. Andra har mera koll än jagSpår 6 skrev:Du extrapolerade litet väl mycket från mina skriverier. Med det sagt undrar jag bara vad som händer om ett tåg skulle köra på dylika sliperkistor i kanske 60 kilometer i timmen. Skjuter det sliperkistorna framför sig? Spårar det ur?2763 skrev:Sliperskistor förekommer även på mer "riktiga järnvägar" då som skydd för att arbetsmaskiner m.m. på byggspår inte skall komma in på trafikspår. Det är väl precis samma sak här. Kan kanske vara klokt att titta på vad som faktiskt finns ävenledes på "riktiga" järnvägen innan man uttalar sig om vad som är "riktigt järnväg".
på tidunkten, förloppet och skadorna, men nog lär det ha blivit "stökigt och bökigt" även om vagnen slapp bli blöt denna gång

SSS 643 (+25,201,43)
fd SS 4643
fd SS 4643
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
De grundlösa beskyllningarna mot den stackars städerskan kommenterar jag inte - inte heller tystnaden om de tre utredningarna, uppgifter som verkligen är av allmänntSpår 6 skrev:SL kallar det för "underhållsarbete". Ordvrängeri kan vi andra kalla det. Fortfarande pågår jobbet med att skapa en fungerande Saltsjöbana ända ut till plejset som gett den här järnvägen dess namn...får man förmoda. För ett par dagar sedan hade en annan skäl att befinna sig i de där trakterna och slängde då en flukt på hur det där underhållsarbetet pågår. Slutet av juli påstås vara det riktmärke Nackaborna ska sikta in sig på för att äntligen få åka hela sträckan från Slusken ända ut till rikemansreservatet.
Än så länge får man nöja sig med att kliva av vid Neglinge, där tåget vänder för återfärd. Informationstavlor, skyltar och även förarens utrop i vagnen - högtalarsystemet i dessa Cx-vagnar kan inte ha varit av godtagbar standard ens på 70-talet - gör ändå gällande att passagerarna kan resa två stationer till. Den lilla komplikationen att byta till buss för den kilometerlånga färden glöms bort.
Man kan å andra sidan promenera. Ganska snart når man fram till det man med hyena i blick velat se. Fast innan dess kan man beskåda först anordningar för ofarbart spår enligt regelboken...
...och sedan något som ser mer improviserat ut bakom Neglinge. Om ett tågsätt med C10:or och C11:or i full galopp kan forcera en stoppbock som i varje fall ger sken av att vara stadig, ska man då betrakta det här som besvärjelsesymbol? Strömmar elektricitet i luftledningen? Var ledningssektionerna finns brydde jag mig aldrig om att kolla.
Det var via spår 1 ute i Saltsjöbaden som det herrelösa men tråkigt nog inte helt folktomma tåget brakade ut från banan och parkerade sig i ett vardagsrum. Allra längst ut på spår 1 saknas ännu en stoppbock, en anordning som man får förmoda ska sättas på plats innan trafiken kommer igång oaktat hur verkningslösa sådana kan vara när åtskilliga ton tåg kommer farande i alldeles för hög fart. Rälerna som avslutar banan är nylagda, förvisso bara några få meter. Råkade spår 1 respektive spår 2 vid Saltsjöbanan vara lika långa före olyckan i januari, lär sannolikt spår 1 efter arbetenas avslutande bidra till en mindre men ändock förlängning av banan... Hur de boende i drabbade huset ställer sig till det, när de tillåts flytta tillbaka, är oklart.
Tåg, förresten. Tack och lov räddades städerskan som påstods ha stulit tåget - vilken jävla anklagelse - till livet, men med risk för att verka känslokall i övermått kan man undra vad som hände med vagnarna som var involverade i smällen. Någon som vet?
intresse - MEN:
Är det fortfarande för kallt väder att gjuta det mastodontiska betongtråget som planerats där liksom i Hässelby Strand?
Måste man inte då riva det nylagda, ej använda spåret?
Måste inte även det andra spåret vara utrustat likadant?
Komplett tystnad och medvetet felaktiga benämningar har vi fått nog av nu!

SSS 643 (+25,201,43)
fd SS 4643
fd SS 4643
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Titta vad jag hittade:
http://lillsjon.net/~a120a/sjk/ari2.jpg
hela tråden i PV:
http://www.postvagnen.com/forum/index.php?id=826471
http://lillsjon.net/~a120a/sjk/ari2.jpg
hela tråden i PV:
http://www.postvagnen.com/forum/index.php?id=826471
"...men det är ju mörkt ute?..."
"- aah, tänkte inte på de..."
"- aah, tänkte inte på de..."
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Många känner redan till det - Statens haverikommission äntligen har publicerat utredningen om olyckan på Saltsjöbanan för ett och ett halvt år sedan. PDF-dokumentet (RJ 2014:03) finns tillgängligt via myndighetens webbplats.roggek skrev:Titta vad jag hittade:
http://lillsjon.net/~a120a/sjk/ari2.jpg
Med spårdisposition, obemannad trafikledning och utan ATC på banan kom tågsättet att braka in i först stoppbocken och därefter bostadshuset med en initial hastighet av 80 kilometer i timmen. Rapporten innehåller en graf från färdskrivaren från tågets bakre "ledarhytt", som visar hur retardationen vid smällen från denna höga hastighet till noll gick på tre sekunder! Pådraget hade gett maximal traktion från första stund. Utredarna har experimenterat med full driftsbroms från den lägre hastigheten av 50 kilometer i timmen för jämförelsens skull, och har kunnat konstatera att inbromsningen blir avsevärt mildare med flackare bromskurva gentemot den smäll den stackars städerskan fick uppleva ombord under skräcknatten.
Vissa säkerhetsvidriga åtgärder för att hindra bromsarna från att frysa fast efter uppställning utomhus denna vinterdag i januari 2013, inklusive ett så kallat bromsblock på en av pedalerna till dödmansgreppet, från nattjänstgörande rangerare var den direkta orsaken till katastrofen. Att banboken också var luddig beträffande hur växlarna skulle ligga vid Neglinge bidrog till att tåget kunde rusa iväg utan förare med bostadshuset som slutlig destination. Växlarna låg för övrigt som de låg som ett sätt att underlätta för första trafiktåg ut.
Någon STÖLD var det inte fråga om! Fick sig Trafikförvaltningens "kommunikatör" den rejäla avhyvling hon förtjänade?
Varför kunde då det här hända?
1) Den så kallade bromslossanläggningen vid spår 3 var ur funktion. Den hade felanmälts av verkstadschefen före kraschen utan att Arriva gjort något åt saken. Man "trodde" att Trafikförvaltningen ägde frågan och därför skulle laga felet, men underlät att skicka anmälan vidare dit. Först efter olyckan lagades den. Då skedde det snabbt.
2) Det fanns med all säkerhet informella arbetsmetoder som personalen på plats visste var otillåtna, men som ändå användes. Varför?
Och här kommer vi till det vidrigaste - kan det vara så att principen med beställare-utförare och kontraktsreglerna för de sistnämnda inom SL-trafiken har bidragit till katastrofen? Kan ekonomism i slutänden leda till det som skedde? Haverikommissionen berör frågan lite flyktigt under punkt 4.2 i rapporten: "Fastfrusna bromsblock kan bli tidsödande att avhjälpa, vilket kan medföra att det inte går att få ut alla fordon i trafik enligt gällande krav från beställaren, vilket i sin tur kan medföra kostnader för järnvägsföretaget. Det finns således ett naturligt ekonomiskt incitament för att säkerställa att fordon kan sättas in i trafik enligt plan."
Förresten skulle det vara av stort intresse att få ta del av priset på de kostnader som katastrofen förde med sig, i första hand mätt i pengar. Vems budget har belastats med vad?
Anställd som förare vid Stockholms Spårvägar sedan juni 2010.
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Äntligen, äntligen, äntligen! kan katastrofen på Saltsjöbanan vintern 2013 läggas till handlingarna. Det kostar skandalföretaget Arriva 500 000 kronor i företagsbot för att ha "brustit i sitt arbetsgivaransvar", medan den rangerare som tjänstgjorde under den aktuella natten i Neglingedepån efter mer än tre långa år går fri från misstanken om grovt arbetsmiljöbrott. (Källa: fackförbundet ST:s medlemstidning Publikt, nummer 2/2017)
På ett mänskligt plan hos de närmast inblandade kanske händelsen aldrig går att lägga till handlingarna, men låt det här bli ett sätt för dem att komma vidare i livet - ett liv som städerskan på tåget kunde ha mist.
De oprofessionella kommunikatörer hos Arriva och landstingets trafikförvaltning som - ställda under hårt medietryck - utan grund pekade ut städerskan som skyldig till stöld av tåget ska däremot för all framtid bli ihågkomna som pladdrande tjänstefel. Grova tjänstefel. Städerskan var häktad i flera dagar i sjukhussängen på grund av dyngpratet som kommunicerades ut från Arriva och trafikförvaltningen. Hennes familj fick också utstå en husrannsakan. Polis och åklagare förstod efter några dagar att anklagelserna mot städerskan från början till slut varit skitsnack, men det var så dags då.
Näste man som det pekades finger mot, rangeraren, fick alltså vänta i flera år innan Arriva accepterade att "man inte gjort vad man kunnat för att förebygga händelsen" (fortfarande tidningen Publikt som källa).
Den här gången tvingades Arriva backa från ynkedomen till ett pris av en halv miljon kronor i ett strafföreläggande mot ett nedlagt åtal. Synd bara att kulturen som gjorde ynkligheten möjlig finns lite varstans, där den lever och frodas i hierarkiska strukturer. Usch!
På ett mänskligt plan hos de närmast inblandade kanske händelsen aldrig går att lägga till handlingarna, men låt det här bli ett sätt för dem att komma vidare i livet - ett liv som städerskan på tåget kunde ha mist.
De oprofessionella kommunikatörer hos Arriva och landstingets trafikförvaltning som - ställda under hårt medietryck - utan grund pekade ut städerskan som skyldig till stöld av tåget ska däremot för all framtid bli ihågkomna som pladdrande tjänstefel. Grova tjänstefel. Städerskan var häktad i flera dagar i sjukhussängen på grund av dyngpratet som kommunicerades ut från Arriva och trafikförvaltningen. Hennes familj fick också utstå en husrannsakan. Polis och åklagare förstod efter några dagar att anklagelserna mot städerskan från början till slut varit skitsnack, men det var så dags då.
Näste man som det pekades finger mot, rangeraren, fick alltså vänta i flera år innan Arriva accepterade att "man inte gjort vad man kunnat för att förebygga händelsen" (fortfarande tidningen Publikt som källa).
Den här gången tvingades Arriva backa från ynkedomen till ett pris av en halv miljon kronor i ett strafföreläggande mot ett nedlagt åtal. Synd bara att kulturen som gjorde ynkligheten möjlig finns lite varstans, där den lever och frodas i hierarkiska strukturer. Usch!
Anställd som förare vid Stockholms Spårvägar sedan juni 2010.
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Det jag tycker är ynkligast är att lokalvårdaren bara fick 20.000 i skadestånd...
"...men det är ju mörkt ute?..."
"- aah, tänkte inte på de..."
"- aah, tänkte inte på de..."
Re: Saltsjöbanan sex månader senare
Varför hänga ut kommunikatörerna? Vet du säkert att det var någon av dessa som "hittade på" att det var stöld? Kan lika vara någon annan i organisationen som påstod detta och beslutade att det skulle vara den officiella hållningen.
Om jag minns rätt fick hon den summan hon begärt.roggek skrev:Det jag tycker är ynkligast är att lokalvårdaren bara fick 20.000 i skadestånd...