"Sätt in plattformsdörrar i tunnebanan

[Nils Carl Aspenberg]

Har man ikke klart seg bra i Stockholm uten plattformdører i over 65 år? Hvorfor skal man ha det nå?

[LÅ1]

På inomhusstationer borde fullhöjdsdörrar vara att föredra. Bland annat skulle luften bli betydligt bättre om man utestängde luften i tunnlarna och allt den för med sig. På utomhusstationer borde det räcka med dörrar på 1,10 meter. Angående att det skulle kunna på trångt på visa stationer så visar just trångheten på exempelvis T-Centralen på behovet at plattformsdörrar.

Argument som att det skulle bli svårare att fotografera är för dumma för att ens kommentera.

Man har inte plattformsdörrar på utomhusstationerna i Köpenhamn. Varför vet jag inte, men kan tänka mig att hela plattformen skulle bli snöfylld vid vissa tillfällen. Har man inte problem med det vid Kista där det väl är väggar på båda sidor om spåren på en sträcka?

Luftkvaliteten är en god anledning. Men hur fungerar tågens ventilationssystem? Var finns luftintagen?

[BSB101]

Har man ikke klart seg bra i Stockholm uten plattformdører i over 65 år? Hvorfor skal man ha det nå?

Människan klarade sig utan penicillinet i tusentals år. Få tycker nog dock att penicillinet är en dålig idé. Som har framförts i tråden handlar det både om säkerhet och hälsoeffekter. Förutom det personliga traumat innebär varje dödsfall stora kostnader för samhället.

[Lennart Petersen]

Har man ikke klart seg bra i Stockholm uten plattformdører i over 65 år? Hvorfor skal man ha det nå?

Vi har inte klarat oss bra. Det har varit bara alltför många olyckor.
Förutom tragedin med ett dödsfall blir det också ett stopp i trafiken på 1 timme eller så.
Att det inte funnits tidigare här är ingen ursäkt för att inte införa det nu.
Och Köpenhamns Metro bygger nu dörrar även på ovanjordstationerna

[M_M]

På inomhusstationer borde fullhöjdsdörrar vara att föredra. Bland annat skulle luften bli betydligt bättre om man utestängde luften i tunnlarna och allt den för med sig. På utomhusstationer borde det räcka med dörrar på 1,10 meter. Angående att det skulle kunna på trångt på visa stationer så visar just trångheten på exempelvis T-Centralen på behovet at plattformsdörrar.

Argument som att det skulle bli svårare att fotografera är för dumma för att ens kommentera.

Man har inte plattformsdörrar på utomhusstationerna i Köpenhamn. Varför vet jag inte, men kan tänka mig att hela plattformen skulle bli snöfylld vid vissa tillfällen. Har man inte problem med det vid Kista där det väl är väggar på båda sidor om spåren på en sträcka?

Köpenhamn är på gång att skaffa plattformsdörrar även på utomhusstationerna. En orsak är att man idag har automatiska detektorer som ska larma om någon finns på spårområdet, men de falsklarmar tydligen lite för ofta. Med plattformsdörrar så kan man kanske i princip chansa på att ingen människa har trillat ner på spåren, antar jag.

Luftkvaliteten är en god anledning. Men hur fungerar tågens ventilationssystem? Var finns luftintagen?

Vad gäller luftkvaliteten så är det nog mer en fråga om att dörrar kan användas för att styra hur tågen trycker/drar runt luften. Jag vet inte vilka eventuella förändringar som kan göras på befintliga banor, men för nya banor kan man nog tänka till en del och använda "fartvinden" för att "driva" ventilationen så att säga.

[Nils Carl Aspenberg]

Jeg tviler på om man får færre døde med plattformdører. Da slenger folk seg foran pendeltogene, Roslagsbanean eller Lidingöbanan

[NerdBoy]

Jeg tviler på om man får færre døde med plattformdører. Da slenger folk seg foran pendeltogene, Roslagsbanean eller Lidingöbanan

Det handlar inte bara om självmord, det handlar även om rena olyckor.

När jag kommer till T-centralen efter jobbet är det ofta så packat med folk att jag måste gå längst ut på kanten för att komma till mitten av plattformen (för att undvika den värsta trängseln i tågets ändar). Ofta är det mycket trångt eftersom det är lika många på väg åt motsatt håll, så jag bara väntar på att antingen få se en olycka på nära håll eller bli nerknuffad själv.

Trängseln har inte direkt blivit bättre nu när de har stulit utrymme i södra änden av plattformen för spår 3+4 för Citybanans rulltrappor.

[Lennart Petersen]

Jeg tviler på om man får færre døde med plattformdører. Da slenger folk seg foran pendeltogene, Roslagsbanean eller Lidingöbanan

För självmord så finns det klara bevis i undersökningar att det inte är ett nollsummespel.
Täpper man till en möjlighet så minskar det också.
Sen har ju redan påpekats att det finns andra olyckor som händer så det här är en säkerhetshöjande åtgärd .
Men det handlar inte bara om säkerhet utan också om kapacitet , med dörrar som bestämt stängs kan man avsluta resandeutbytet snabbare och komma iväg helt enkelt.

[LÅ1]

Jeg tviler på om man får færre døde med plattformdører. Da slenger folk seg foran pendeltogene, Roslagsbanean eller Lidingöbanan

Det handlar inte bara om självmord, det handlar även om rena olyckor.

När jag kommer till T-centralen efter jobbet är det ofta så packat med folk att jag måste gå längst ut på kanten för att komma till mitten av plattformen (för att undvika den värsta trängseln i tågets ändar). Ofta är det mycket trångt eftersom det är lika många på väg åt motsatt håll, så jag bara väntar på att antingen få se en olycka på nära håll eller bli nerknuffad själv.

Trängseln har inte direkt blivit bättre nu när de har stulit utrymme i södra änden av plattformen för spår 3+4 för Citybanans rulltrappor.

Jag hörde någon gång att hälften av "person under tåg"-händelserna är självmord, eller dito försök. (Alla påkörda dör inte.) Hörde samtidigt att det sker ca en gång i månaden. Tror att båda uppgifterna är tämligen ovetenskapliga, utan bara en grov uppskattning.

När det gäller dålig luft i T-banan så är det väl framför allt nanopartiklar som är det farliga. För man har väl asbestfria bromsklossar? Kanske kan en del farliga partiklar "rinna" ner i T-banan från gatunivån?
När jag googlade på nanopartiklar och T-bana så hittade jag en tråd som jag själv skapat. Här.

[Gyllis]

Jeg tviler på om man får færre døde med plattformdører. Da slenger folk seg foran pendeltogene, Roslagsbanean eller Lidingöbanan

Det handlar inte bara om självmord, det handlar även om rena olyckor.

När jag kommer till T-centralen efter jobbet är det ofta så packat med folk att jag måste gå längst ut på kanten för att komma till mitten av plattformen (för att undvika den värsta trängseln i tågets ändar). Ofta är det mycket trångt eftersom det är lika många på väg åt motsatt håll, så jag bara väntar på att antingen få se en olycka på nära håll eller bli nerknuffad själv.

Trängseln har inte direkt blivit bättre nu när de har stulit utrymme i södra änden av plattformen för spår 3+4 för Citybanans rulltrappor.

Jag hörde någon gång att hälften av "person under tåg"-händelserna är självmord, eller dito försök. (Alla påkörda dör inte.) Hörde samtidigt att det sker ca en gång i månaden. Tror att båda uppgifterna är tämligen ovetenskapliga, utan bara en grov uppskattning.

Hittade statistik från Transportstyrelsen gällande 2012 som styrker det du hört.

http://www.transportstyrelsen.se/Global ... elbana.pdf


Sent from my iPhone using Tapatalk 2

[M_M]

Jeg tviler på om man får færre døde med plattformdører. Da slenger folk seg foran pendeltogene, Roslagsbanean eller Lidingöbanan

För självmord så finns det klara bevis i undersökningar att det inte är ett nollsummespel.
Täpper man till en möjlighet så minskar det också.

Ja, och dessutom så handlar det antagligen i en del fall om att folk "på gränsen" är mer vårdslösa med sitt eget liv. De kanske inte slänger sig aktivt framför ett tåg, men lägger ner mindre energi än normalt på att inte utsätta sig för faror. Det kan röra sig om allt från trängseln på plattformar till att se sig för dåligt i vägtrafiken eller liknande.

Sen har ju redan påpekats att det finns andra olyckor som händer så det här är en säkerhetshöjande åtgärd .
Men det handlar inte bara om säkerhet utan också om kapacitet , med dörrar som bestämt stängs kan man avsluta resandeutbytet snabbare och komma iväg helt enkelt.

Medhåll++

Med plattformsdörrar så behöver tågen aldrig vara beredda på att stanna tidigare eftersom påkörningsrisken i princip försvinner.

Däremot är jag tveksam till att dörrarna gör varken till eller från för att snabba på avgången. Finns "kulturen" att hålla dörrar så kommer det nog ske även med plattformsdörrar.

[twr]

Har man ikke klart seg bra i Stockholm uten plattformdører i over 65 år? Hvorfor skal man ha det nå?

Att det är aktuellt just nu handlar ju även om att man är på väg att köpa in nya tåg, C30, till Röda linjen, och att dessa tåg är förberedda för att köra förarlöst.

[Nils Carl Aspenberg]

Man kan da utmerket godt kjøre førerløse tog uten plattformdører. Det gjør man mange steder rundt i verden.

[Karsten]

Man kan da utmerket godt kjøre førerløse tog uten plattformdører. Det gjør man mange steder rundt i verden.

Skulle förarlösa tåg innebära att fallolyckor från plattformarna minskar?

[Nils Carl Aspenberg]

Her brukes som argument at man trenger plattformdører fordi man tenker å kjøre førerløse tog. Men det trenger man ikke. Plattformdører er sikkert "kjekt å ha", men det er selvfølgelig en ekstra kostnad. Det er en investering i å sette opp dører pluss løpende daglige vedlikeholdskostnader. Så må man vurdere om ekstrakostnaden er verdt sine penger. Hvis plattformdører hadde vært bra og nødvendig, så hadde så hadde vel alle T-baner i verden hatt det. Det er bare et fåtall som har, og da har det kanskje ikke så mye hensikt.

[Hechtwagen]

Dörrarna behöver ju inte gå hela vägen upp till taket utan det räcker med 150-170 cm höga glasdörrar/väggar.

[twr]

Her brukes som argument at man trenger plattformdører fordi man tenker å kjøre førerløse tog. Men det trenger man ikke. Plattformdører er sikkert "kjekt å ha", men det er selvfølgelig en ekstra kostnad. Det er en investering i å sette opp dører pluss løpende daglige vedlikeholdskostnader. Så må man vurdere om ekstrakostnaden er verdt sine penger. Hvis plattformdører hadde vært bra og nødvendig, så hadde så hadde vel alle T-baner i verden hatt det. Det er bare et fåtall som har, og da har det kanskje ikke så mye hensikt.

Jag är egentligen inte så insatt, men det är så det har framförts i media. Jag tror att det kanske handlar mer om psykologi, att förarlöst låter lite "läskigt" och då vill man höja säkerheten på något sätt.

[Nils Carl Aspenberg]

Man kan jo tenke på hva det vil koste å innstallere 5400 dører og hva det vil koste i daglig vedlikehold. Bare vask vil kreve en del nye anställte.

[twr]

Man kan jo tenke på hva det vil koste å innstallere 5400 dører og hva det vil koste i daglig vedlikehold. Bare vask vil kreve en del nye anställte.

De friställda förarna får tvätta dörrar?

[M224]

Minskar verkligen partikelmängden? De lär ju flyga omkring på innerstadsstationerna även med plattformsdörrar. Varje gång dörrarna öppnas så släpper man ju in/ut partiklar.