T-Cetralens avstängda uppgång

[BSB101]

Möjlighet att få SL-kort tilldelad finns och avgörs av socialkontoret eller motsv. i den kommun man bor. Att behöva använda t-banan som värmestuga visar dock tydligt på samhällets förfall.

[LÅ1]

Möjlighet att få SL-kort tilldelad finns och avgörs av socialkontoret eller motsv. i den kommun man bor. Att behöva använda t-banan som värmestuga visar dock tydligt på samhällets förfall.

Att använda SL-trafiken som värmestuga är ju ingen nyhet precis. Ringlinjen, 94:an, var ju på sin tid populär eftersom den aldrig kom till en ändstation. Eller ja, förr eller senare togs väl bussen ur trafik för natten, förstås!

Stockholms gator har ju de senaste åren översvämmats av tiggare från andra länder. Så mycket att de inhemska knappast märks i mängden längre. De är så många att T-banenergångarna och hörnen i de högtrafikerade gångstråken inte räcker till för alla som vill tigga.

Ett tag påstod media att de var organiserat och att de var tvungna att redovisa sina hoptiggda pengar för någon "boss". Det skrivs aldrig om det nu mera. Hur verkligheten ser ut är svår att veta. Men det är säkert människor som har det svårt, annars skulle de inte finnas här. De natthärbärgen som finns räcker ju inte till för de inhemska hemlösa, utan platser lottas ut. Och för de senaste årens anstormning räcker de ju definitivt inte till. Klara kyrka har väl hållits öppen som nattkvarter de kallaste vinternätterna nu några år.

[Medic]

Det skapar ju så mycket onödigt besvär verkligen att SL inte kan ha en ingång utan löjliga svindyra spärrar. Det gäller ju inte bara den här uppgången utan en hel massa andra också som man haft större nytta av.
Många av dom är ju nödutgångar som inte skulle kosta något alls i princip att öppna då dom redan är anlagda - vid Universitetet t ex (dock är det ju rätt stor höjdskillnad och inga rulltrappor - men det är ju inget hinder egentligen att öppna för oss som ids gå i trapporna, även om man inte vill bekosta rulltrappor). Sen finns det det massa fall som skulle lösts med en enkel gångbro men där dom ändå inte vill bygga nån p g a att det är för dyrt med spärrar - det gäller t ex vid många pendeltågsstationer som bara har en uppgång i ena ändan (som då hamnar i fel för många). Sen kommer Trafikverket och gnäller på att man klipper upp stängslen och genar över spåren istället .

Det ligger mycket i kritiken du säger, men just vad gäller Universitetet så är det också något med bygglov eller liknande som gör att nödutgången bara får användas som nödutgång om det inte ansöks om nån slags ändrade tillstånd eller liknande. Nån annan kan fylla i detaljerna.

I städer som t.ex. Berlin och Budapest så upplever man verkligen fördelarna med att inte ha sluten spärrlinje.

Det var väl något med att det är toksvårt att få bygglov eller vad det nu är, på Norra Djurgården/Nationalstadsparken? Finns i någon gammal tråd om det har jag för mig.

[Christer J]

Det ligger mycket i kritiken du säger, men just vad gäller Universitetet så är det också något med bygglov eller liknande som gör att nödutgången bara får användas som nödutgång om det inte ansöks om nån slags ändrade tillstånd eller liknande. Nån annan kan fylla i detaljerna.
I städer som t.ex. Berlin och Budapest så upplever man verkligen fördelarna med att inte ha sluten spärrlinje.

Det var väl något med att det är toksvårt att få bygglov eller vad det nu är, på Norra Djurgården/Nationalstadsparken? Finns i någon gammal tråd om det har jag för mig.

Bara lösa antaganden och ryktesspridning här om att uppgången till Universitetet Norra skulle ha problem med byggnadstillstånd!
Uppgången är byggd. Det finns en byggnad på ytan som skulle vara just stationshuset. Det behövs bara dörrar, inredning samt hiss och rulltrappor så kan man inviga uppgången. Det är helt enkelt så att SL under hela sin tid inte velat öppna denna uppgång då man ansett att det inte finns trafikantunderlag för denna utgång. Något mer avancerat än det är det inte. Det finns inga konspirationsteorier att spekulera kring. Uppgången ligger inom bebyggt område och skulle inte beröra parkens naturdelar.

[M_M]

Det ligger mycket i kritiken du säger, men just vad gäller Universitetet så är det också något med bygglov eller liknande som gör att nödutgången bara får användas som nödutgång om det inte ansöks om nån slags ändrade tillstånd eller liknande. Nån annan kan fylla i detaljerna.
I städer som t.ex. Berlin och Budapest så upplever man verkligen fördelarna med att inte ha sluten spärrlinje.

Det var väl något med att det är toksvårt att få bygglov eller vad det nu är, på Norra Djurgården/Nationalstadsparken? Finns i någon gammal tråd om det har jag för mig.

Bara lösa antaganden och ryktesspridning här om att uppgången till Universitetet Norra skulle ha problem med byggnadstillstånd!
Uppgången är byggd. Det finns en byggnad på ytan som skulle vara just stationshuset. Det behövs bara dörrar, inredning samt hiss och rulltrappor så kan man inviga uppgången. Det är helt enkelt så att SL under hela sin tid inte velat öppna denna uppgång då man ansett att det inte finns trafikantunderlag för denna utgång. Något mer avancerat än det är det inte. Det finns inga konspirationsteorier att spekulera kring. Uppgången ligger inom bebyggt område och skulle inte beröra parkens naturdelar.

Ingen ifrågasätter att byggnaden redan finns på plats o.s.v.

Nu har det alltså däremot kommit motstridiga uppgifter kring exakt vad byggnaden får användas för.

Vet du med säkerhet att SL är fria att ändra användningen av byggnaden helt utan kontakt med övriga myndigheter (förutom sådant som t.ex. brandsäkerhetsgodkännande eller vad som nu kan tänkas krävas i områden som INTE i sig är speciellt skyddade)?

[Medic]

Vet bara att jag såg detta argument tidigare (iår?) i en annan tråd om just samma sak.

Låter väl i och för sig som att kostnad och behov kan vara tyngre argument för att det inte hänt något. Var ett tag sedan jag var där, men det är inte toklångt att gå från den nuvarande uppgången till Naturhistoriska va? Alltså gö ingen större skillnad för det museet. Folk kommer ändå sätta sig längst bak i tåget när de går på och få traska etc..

[BSB101]

Vet bara att jag såg detta argument tidigare (iår?) i en annan tråd om just samma sak.

Låter väl i och för sig som att kostnad och behov kan vara tyngre argument för att det inte hänt något. Var ett tag sedan jag var där, men det är inte toklångt att gå från den nuvarande uppgången till Naturhistoriska va? Alltså gö ingen större skillnad för det museet. Folk kommer ändå sätta sig längst bak i tåget när de går på och få traska etc..

Väldigt konstigt argument, du menar alltså att resenärerna har helt oförmögna att ta till sig information om att en ny uppgång som förkortar gåtiden har öppnat? Själv tror jag att folk som har nytta av uppgången kommer lära sig rätt snabbt att den finns.

[Medic]

I en annan tråd så tror ju *ni* att folk inte klarar att Vreten heter Solna Strand - det är förvillande med alla Solna-nånting och folk kommer åka fel.

Nej det var faktiskt mer en fråga. Mitt föregående inlägg.

[Christer J]

Nu har det alltså däremot kommit motstridiga uppgifter kring exakt vad byggnaden får användas för.

??? får användas till ??? Det har aldrig funnits några andra motiv för den byggnaden än att till en början vara nödutgång (på en station med bara en ordinarie utgång - alltså helt enligt byggnormen), och i en obestämd framtid (dvs när SL vill) vara biljetthall för en sekundäruppgång till station Universitetet. Byggnadstillståndet gavs ju under den förutsättningen. Det är idag inte fullständigt stopp på att bygga nytt inom Nationalstadsparken - speciellt inte där det redan finns bebyggelse runt om. Här rör det sig ju inte heller om att bygga nytt, utan bara att snygga upp fasaden så den är representativ, samt att sätta upp en stolpe med T-loggan.
https://maps.google.se/maps?ll=59.36712 ... 3,,0,-1.04

[daniel_s]

Väldigt konstigt argument, du menar alltså att resenärerna har helt oförmögna att ta till sig information om att en ny uppgång som förkortar gåtiden har öppnat? Själv tror jag att folk som har nytta av uppgången kommer lära sig rätt snabbt att den finns.

Det tror jag också, men det lär knappast vara informationens förtjänst. Skyltar är folk helt oförmögna att ta till sig, däremot upptäcker de sådant som de går förbi eller råkar hamna i genom att följa strömmen.

[Kantorn]

Om Googlemaps stämmer så är det 400 m mellan nuvarande uppgången och museet. På vägen dit ser man nödutgången (eller snarare på vägen tillbaka.) Från nödutgången till museet är det 240 meter. (Enligt Eniros Rita och mät är siffrorna ca 450 och ca 260...)
Bara för kännedom.
Folk lär sig nog att det är en uppgång när de går från museet. Då syns den tydligt. Om ett T kommer dit alltså...

[M_M]

Nu har det alltså däremot kommit motstridiga uppgifter kring exakt vad byggnaden får användas för.

??? får användas till ??? Det har aldrig funnits några andra motiv för den byggnaden än att till en början vara nödutgång (på en station med bara en ordinarie utgång - alltså helt enligt byggnormen), och i en obestämd framtid (dvs när SL vill) vara biljetthall för en sekundäruppgång till station Universitetet. Byggnadstillståndet gavs ju under den förutsättningen. Det är idag inte fullständigt stopp på att bygga nytt inom Nationalstadsparken - speciellt inte där det redan finns bebyggelse runt om. Här rör det sig ju inte heller om att bygga nytt, utan bara att snygga upp fasaden så den är representativ, samt att sätta upp en stolpe med T-loggan.

Är du helt säker på att bygglovet (och vilka eventuella extra tillstånd som krävs i Nationalstadsparken) verkligen från början medgav användning som ordinarie in/utgång?

Att SL däremot valde att bygga allt så att det i framtiden kan göras om till en ordinarie in/utgång är väl inte så konstigt, det finns ju egentligen inget att spara på att bygga så att den INTE/svårare kan byggas om till ordinarie in/utgång.

[Lennart Petersen]

[Ett tag påstod media att de var organiserat och att de var tvungna att redovisa sina hoptiggda pengar för någon "boss". Det skrivs aldrig om det nu mera. Hur verkligheten ser ut är svår att veta. Men det är säkert människor som har det svårt, annars skulle de inte finnas här. De natthärbärgen som finns räcker ju inte till för de inhemska hemlösa, utan platser lottas ut. Och för de senaste årens anstormning räcker de ju definitivt inte till. Klara kyrka har väl hållits öppen som nattkvarter de kallaste vinternätterna nu några år.

Stockholms stad har i vart fall en "tak över huvudet garanti" för de egna invånarna. Det ska finnas plats på härbärgena och normalt gör det det annars har man mandat att rekvirera hotellrum.
Men många tackar nej för det är ofta otrevligt på härbärgena och man vill inte ha med myndigheter att göra.
Lite knepigare är det för inresta från andra kommuner, där är det deras kommuner som förväntas betala.
Knepigast av allt förstås om man kommer från andra EU-länder där hemländerna knappast gör något och snudd på omöjligt för dem som kommer från utanför EU och saknar uppehållstillstånd.
Det verkar inte finnas någon enkel lösning så på någon överskådlig tid får vi nog se de här människorna i tunnelbanan och på tågen.
Det har dock sagts av insatta att det värsta för uteliggarna är inte vintern, då finns det alltid viss empati för att erbjuda värme , utan snarare sommaren då ingen bryr sig alls. Och bäst av allt är jultiden då alla tävlar i om att vara god och de som inte haft något plötsligt nästan dränks i mat och medlidande.

[M_M]

Stockholms stad har i vart fall en "tak över huvudet garanti" för de egna invånarna. Det ska finnas plats på härbärgena och normalt gör det det annars har man mandat att rekvirera hotellrum.
Men många tackar nej för det är ofta otrevligt på härbärgena och man vill inte ha med myndigheter att göra.

Ett problem är att härbärgena ofta ställer klart högre krav på de boende än vad som ställs i en vanlig bostad där genomsnittsinvånarna bor. Det har ju också visats att det som faktiskt i störst utsträckning fungerar för att få bostadslösa att kunna få till ett fungerande boende är att de ges möjlighet att bo på just samma villkor som vilken hyresgäst/bostadsrättsinnehavare som helst. D.v.s. det må förvisso vara mycket dåligt på många sätt om personen i fråga t.ex. knarkar, men så länge det sker utan att störa grannarna så är det inte skäl för vräkning. (Nu är förvisso knarkande troligtvis allt mindre orsak till bostadslöshet).

Lite knepigare är det för inresta från andra kommuner, där är det deras kommuner som förväntas betala.
Knepigast av allt förstås om man kommer från andra EU-länder där hemländerna knappast gör något och snudd på omöjligt för dem som kommer från utanför EU och saknar uppehållstillstånd.

En intressant fråga är varför det inte tillämpas metoder för personerna i fråga att skriva sig på orten. Framförallt för svenskar skrivna i andra kommuner torde det väl vara möjligt att skriva sig på en "postbox"?

Det verkar inte finnas någon enkel lösning så på någon överskådlig tid får vi nog se de här människorna i tunnelbanan och på tågen.
Det har dock sagts av insatta att det värsta för uteliggarna är inte vintern, då finns det alltid viss empati för att erbjuda värme , utan snarare sommaren då ingen bryr sig alls. Och bäst av allt är jultiden då alla tävlar i om att vara god och de som inte haft något plötsligt nästan dränks i mat och medlidande.

Den "enkla" lösningen är väl egentligen att alla inser att vi behöver rösta fram ett mer solidariskt samhälle.

[LÅ1]

En intressant fråga är varför det inte tillämpas metoder för personerna i fråga att skriva sig på orten. Framförallt för svenskar skrivna i andra kommuner torde det väl vara möjligt att skriva sig på en "postbox"?

Fram till för några år sedan skrevs man på en fastighet, men numera är väl det ändrat, tror jag. Eller är lägenhetsnummer bara en del av adressen? Men det tror jag inte. Hur det fungerar om fastigheten är bebyggd med ett större antal villor vet jag inte. Ges dessa då lägenhetsnummer?

(Så på den nivån har man blivit mer specifik. Däremot ville man ta bort församlingsbegreppet, eller sockenbegreppet, ur folkbokföringen, men det har mött på motstånd. Släktforskare och andra påstår att man då bryter en månghundraårig möjlighet att ta fram befolkningsstatistik på finfördelad nivå. Men är man skriven på en fastighet så går det väl att hålla reda på vilken församling denna tillhör rent geografiskt, och då finns ju statistikmöjligheten kvar. Eller?)

Men om man inte har en fast bostad så kan man väl bli folkbokförd ändå, men bara på en mer ospecificerad "nivå". I en viss kommun eller liknande, skulle jag tro.

[Christer J]

Nu har det alltså däremot kommit motstridiga uppgifter kring exakt vad byggnaden får användas för.

??? får användas till ??? Det har aldrig funnits några andra motiv för den byggnaden än att till en början vara nödutgång (på en station med bara en ordinarie utgång - alltså helt enligt byggnormen), och i en obestämd framtid (dvs när SL vill) vara biljetthall för en sekundäruppgång till station Universitetet. Byggnadstillståndet gavs ju under den förutsättningen. Det är idag inte fullständigt stopp på att bygga nytt inom Nationalstadsparken - speciellt inte där det redan finns bebyggelse runt om. Här rör det sig ju inte heller om att bygga nytt, utan bara att snygga upp fasaden så den är representativ, samt att sätta upp en stolpe med T-loggan.

Är du helt säker på att bygglovet (och vilka eventuella extra tillstånd som krävs i Nationalstadsparken) verkligen från början medgav användning som ordinarie in/utgång?
Att SL däremot valde att bygga allt så att det i framtiden kan göras om till en ordinarie in/utgång är väl inte så konstigt, det finns ju egentligen inget att spara på att bygga så att den INTE/svårare kan byggas om till ordinarie in/utgång.

Ja, när man bygger en ren nödutgång (som man inte har för avsikt att det skall bli en en utgång med biljetthall) så gör man som man gjort i Alby: https://maps.google.se/?ll=59.24144,17. ... ,7.59&z=19

Nödutgången ser man mellan lyktstolpen och det lilla huset. Det är en vanlig nedklöttrad plåtport. Därbakom går det en enkel asfalterad gång på ca fem meters bredd ned till spåren öster om stationen. Från plattformens östra ände får man gå ned på en gångstig bredvid spåren ca 100 meter för att därefter komma in i den asfalterade gångtunneln. Motsvarande lösning finns i Bagarmossen och Skarpnäck.

Sedan har vi station Duvbo som har en nödutgång med trappor i direkt anslutning till norra plattformsänden:

Bilden hämtad ur Stockholms Gatukontors verksamhetsberättelse 1975.

Station Kungsträdgården hade några år en provisorisk nödutgång innan södra uppgången var färdig. Den gick också längs spåren bakom stationen och slutade i en trappa bakom Nationalmuseum:

Bilden hämtad ur Stockholms Gatukontors verksamhetsberättelse 1977.

Station Mörby Centrum har man gjort försvarsarbeten för en uppgång i norra änden genom att spränga ut den understa delen av trappschaktet - som synes på den undre bilden (som är spegelvänd jämfört med översiktsplanen). Trots det finns det en nödutgång som har en liknande lösning som för Alby. Början på denna nödutgång syns tydligt från norra plattformsänden vid söderspåret:

Bilden hämtad ur Stockholms Gatukontors verksamhetsberättelse 1974.

Slutligen station Universitetet. Här finns en fullt utritad uppgång med markering för Pressbyrå (PB). Utanför utgången finns en liten bussterminal. Från början var det alltså planerat för en uppgång. Senare i byggprocessen ändrade man sig att öppna uppgången, men lät bygga den klart. Bussterminalen lades istället intill södra uppgången strax norr om entrén.
I texten från 1973 står: "För station Frescatis norra uppgång har under året förslagsritningar upprättats som underlag för en anläggningsplan, vilken insänts till vägverket för granskning och godkännande. Då byggnadsarbetet skall ske i egen regi, har arbetsritningar påbörjats för stomkonstruktionerna..."
I texten från 1974 står: " Arbetsritningarna för station Universitetets norra biljetthall har färdigställts. I slutet av året beslöt SL emellertid att senarelägga denna uppgång. Endast stomkonstruktionerna skulle utföras. Detta medförde oväntat stora omkonstruktioner av biljetthallen, vilka slutfördes strax före årsskiftet. Dessutom måste en provisorisk nödutgång anordnas i rulltrappsschaktet upp till biljetthallen. Sprängning har utförts för norra biljetthallen och och anslutningen till det tidigare delvis utsprängda rulltrappsschaktet. Betongarbetena är till stor del klara."
I texten från 1975 står: "Den 12 januari öppnades delen Tekniska Högskolan - Universitetet för trafik. Norra uppgången för statione Universitetet, som skulle öppnas senare, används tills vidare i provisoriskt utförande som nödutgång."

Bilden hämtad ur Stockholms Gatukontors verksamhetsberättelse 1973.

Varför skriver gatukontoret om dessa arbeten? Jo det var gatukontoret som byggde större delen av tunnelbanan fram till 1980-talet då södra grenen på Järvabanan byggdes genom Sundbyberg upp till Rinkeby. Detta beror på att bygget började när Stockholms stad byggde tunnelbanan för egna pengar åt Stockholms Spårvägar. Även efter det att SL förts över till landstinget och tunnelbanan byggdes utanför stadens gränser fortsatte gatukontoret att bygga tunnelbana i egen regi och egen personal. Det var naturligt att man lät den egna tekniska förvaltningen bygga tunnelbanans råkonstruktion. Sedan fortsatte SS i egen regi att lägga spår och signaleri samt färdigställa alla utrymmen för bruk. Notera att stationen i början hade namnet Frescati i stället för Universitetet.

Jag hoppas att denna redovisning direkt från källorna skall ta död på de vandringshistorier som tydligen verkar finnas om denna norra uppgång!

[M_M]

I texten från 1974 står: " Arbetsritningarna för station Universitetets norra biljetthall har färdigställts. I slutet av året beslöt SL emellertid att senarelägga denna uppgång.

Men det står inte exakt VARFÖR man fattade det beslutet, väl?

[Christer J]

I texten från 1974 står: " Arbetsritningarna för station Universitetets norra biljetthall har färdigställts. I slutet av året beslöt SL emellertid att senarelägga denna uppgång.

Men det står inte exakt VARFÖR man fattade det beslutet, väl?

Nej, men kan man Stockholms moderna historia så är det självklart. Från början hade man tänkt att inte bara anlägga en (liten) bussterminal vid norra uppgången. Man hade även tänkt bebygga gärdet bakom Naturhistoriska Riksmuseet. För detta hade man beräknat att det skulle vara lönsamt och lämpligt med en uppgång. Nu lades dessa byggplaner i malpåse - för att ytterligare senare försvinna helt. Idag ingår gärdet i Nationalstadsparken och kommer inte att bebyggas utan mycket goda skäl. Då byggplanerna lades i malpåse så beslutade SL att även lägga utgången i malpåse, men ändå slutföra råbygget så det skulle vara lätt att öppna den om det skulle behövas. Samtididigt flyttade man bussterminalen till södra uppgången. Efter det har det som jag nämnde tidigare flera gånger föreslagits (i landstinget som äger SL) att man skulle öppna uppgången. När tjänstemännen då fått i uppdrag att utreda saken har de alltid funnit att det inte behövs en uppgång där och att den inte skulle vara lönsam. På dessa yttranden har politikerna i SL låtit sig nöja.

Låt mig tillägga att då det är gatukontoret som byggt stationen och uppgången (i syfte att användas som utgång från tunnelbanan) så innebär det att frågan behandlats som stadbyggnadsärende och fått godkänt för detta syfte i stadsbyggnadsnämnden - annars skulle man inte skriva så i verksamhetsberättelsen. Att SL senare ändrar sig innebär inte att uppgången inte fått godkänt för att användas som uppgång.

Som sagt det finns inga dolda agendor eller eller annat mumbo-jumbo kring denna fråga, hur mycket du än vill att det så skulle vara.

[twr]

I texten från 1974 står: " Arbetsritningarna för station Universitetets norra biljetthall har färdigställts. I slutet av året beslöt SL emellertid att senarelägga denna uppgång.

Men det står inte exakt VARFÖR man fattade det beslutet, väl?

Nej, men kan man Stockholms moderna historia så är det självklart. Från början hade man tänkt att inte bara anlägga en (liten) bussterminal vid norra uppgången. Man hade även tänkt bebygga gärdet bakom Naturhistoriska Riksmuseet. För detta hade man beräknat att det skulle vara lönsamt och lämpligt med en uppgång. Nu lades dessa byggplaner i malpåse - för att ytterligare senare försvinna helt. Idag ingår gärdet i Nationalstadsparken och kommer inte att bebyggas utan mycket goda skäl. Då byggplanerna lades i malpåse så beslutade SL att även lägga utgången i malpåse, men ändå slutföra råbygget så det skulle vara lätt att öppna den om det skulle behövas. Samtididigt flyttade man bussterminalen till södra uppgången. Efter det har det som jag nämnde tidigare flera gånger föreslagits (i landstinget som äger SL) att man skulle öppna uppgången. När tjänstemännen då fått i uppdrag att utreda saken har de alltid funnit att det inte behövs en uppgång där och att den inte skulle vara lönsam. På dessa yttranden har politikerna i SL låtit sig nöja.

Låt mig tillägga att då det är gatukontoret som byggt stationen och uppgången (i syfte att användas som utgång från tunnelbanan) så innebär det att frågan behandlats som stadbyggnadsärende och fått godkänt för detta syfte i stadsbyggnadsnämnden - annars skulle man inte skriva så i verksamhetsberättelsen. Att SL senare ändrar sig innebär inte att uppgången inte fått godkänt för att användas som uppgång.

Som sagt det finns inga dolda agendor eller eller annat mumbo-jumbo kring denna fråga, hur mycket du än vill att det så skulle vara.

Som jag minns det utreddes det för några år sedan och slutsatsen var att den var samhällsekonomiskt lönsamt att öppna den. Men att man ändå inte skulle göra det, för det fanns så många andra projekt som var ännu mer lönsamma!

[LÅ1]

Den nyss återöppnade uppgången från T-centralen mot Klara västra kyrkogata måste vara en av de minst utnyttjade uppgångarna på hela T-banesystemet. Den verkar helt outnyttjad varje gång man passerar. OK, en gång häromdagen såg jag en man passera in där, men det är nog enda gången jag sett någon passera där. Men jag kanske inte passerar förbi vid rätt tidpunkt?