Hon blev ytterligt imponerad när jag beskrev skillnaden mellan en riktig spårvägsstad och "SL-land". I morfars hemstad skulle all spårvägstrafik över den aktuella växeln ersättas med bussar under säkert en månad.
Dock bör kanske påpekas att den täta spårvagnstrafiken medförde att arbetspassen i själva växeln inte blev många minuter och de trägna banarbetarna fick god motion att efter "bevakarens" visslingar hoppa upp och samla ihop sina verktyg.
Och tidvis var kön av väntande spårvägståg imponerande;
Med redan en månad på nacken ställde "Stella" en nyfiken fråga som jag inte har något svar på; "Vafför ställer de inte ett växelspett där och en av de sysslolösa gubarna kunde väl lägga om växeln åt ankommande tåg...??"
Givetvis har hon en poäng där som skulle medföra att avvikande tåg kunde bara rulla förbi. Då slipper ju förarna krångla sig ut och in från sin förarplats.
Men troligtvis är det väl något "säkerhetstänk" som förhindrar att ej utbildad växelläggare förhindras utföra denna manöver. Däremot är det helt OK att skruva ihop en växel.
"Åhej....!"
Vänliga Hälsningar från Stella & Richard
