Busssläp

[LÅ1]

Vad skall man tro om detta: "Skånetrafiken testar förarlöst bussläp"? Hade det varit 1 april så vet jag vad jag hade trott!
Varför inte ledbussar?
Och förarlöst, det är väl klart, hur skulle det vara om det fans en förare i släpet? En som kunde styra höger i korsningen när föraren i främre delen styrde vänster?
Men en konduktör som höll ordning på dörrar och anat hade förmodligen känts tryggt för många!

Men först i Sverige är man väl inte? Möjligen först i Sverige i modern tid.

[643]

Historielösa svammelputtar utan minsta insikt!

Redan SJ:s allra första buss Nr 1 från 1911 hade som synes en släpvagn för
personbefordran:

http://hem.bredband.net/b572399/swebus/sj.htm

Fenomenet fortsatte, SJ:s tredelade fordonståg på linjen Dingle - Hunnebostrand
är väl det mest extrema...

Släpbussar användes på många håll under lång tid, de allra sista tror jag gick på
skolbussturer hos SJ i Karlskrona så sent som våren 1967!

Enda personliga minnet av sådana i trafik är från Linje 75 Skanstull - Hökarängen under
åren 1948 - 1950. De 10 J1:orna av Molins tillverkning drogs av starka motorbussar
av littera H15A och H16A med Wilson förväljarväxellådor med 4 växlar jämfört med
H15/H16:s två. Innan Tunnelbanan invigdes 1/10 1950 var belastningen på linjen
alldeles otroligt extrem...

H16AJ1Hbh.jpg (130.59 KiB) Visad 7971 gånger

Det stora lugnet infann sig emellertid, linje 75 lades ned och släpbussarna användes
ytterligare en tid, enligt AGR m fl mest på linje 67T.
Några J1:or byggdes av SS om till "futtar" och användes mycket länge:

J2hundraX.jpg (89.12 KiB) Visad 7962 gånger

En hamnade som långtradarfik vid Riksettan:

Släpbuss J1.jpg (57.95 KiB) Visad 7970 gånger

Resten påstods ha hamnat i Karlstad, jag har åtminstone en bild på EN av dem
upplastad på en järnvägsvagn där.

Ganska nyligen hittades en som hade tillhört ett kringresande tivoli i sydligaste
delen av landet...

(På bilden från Hbh syns även ett antal avställda H15-bussar med tillfälligt demonterade
förardörrar. Garantiarbete av Hägglunds!?)

[M_M]

Historielöst, men är det kanske första bussläpet med låggolv?

[spårsnoken]

Historielöst, men är det kanske första bussläpet med låggolv?

-----------------------
Vad? Har man inte låggolv i Lausanne?

Släpbussarnas Mecka; med trådbuss förstås som är enklare om man skall dra en släpvagn; det blir man nog snart varse i Kristianstad... Men de sjunger på sista versen nu; nya dubbelledtrådbussar är beställda.

mvh/spårsnoken

[spårlasse]

Vad skall man tro om detta: "Skånetrafiken testar förarlöst bussläp"? Hade det varit 1 april så vet jag vad jag hade trott!
Varför inte ledbussar?
Och förarlöst, det är väl klart, hur skulle det vara om det fans en förare i släpet? En som kunde styra höger i korsningen när föraren i främre delen styrde vänster?
Men en konduktör som höll ordning på dörrar och anat hade förmodligen känts tryggt för många!

Men först i Sverige är man väl inte? Möjligen först i Sverige i modern tid.

Ja värdet av detta lär vara mycket litet. Kan ju möjligen vara en vinst i en småstad, där man utan problem kan ställa upp vagnarna vid ändhållplatserna - eller komma till depån snabbt efter morgonrusningen för avkopplande. I annat fall lär nog hanterandet av detta skapa lika stora kostnader som om man köpt in ledvagnar. Vad jag förstod här var det väl dock så att man haft problem med att ledvagnarna tagit skada av vägbulorna. Men då borde man kanske snarare tagit en diskussion med kommunen om den saken!

I regel har man ju tillräckligt med kortvagnar för att kunna använda dem utanför högtrafik på alla linjer (möjligen undantag för dagtid på vardagar. Men å andra sidan är mellanperioden på vardagar så kort - att vinsten att kunna plocka bort ett släp för några timmar är minimalt.
Möjligen kan det väl vara en vits om kapaciteten bara behövs under morgonens maxtimme.

Tillkommer gör ju som sagt att släpet inte har konduktör - fast det har ju å andra sidan fungerat i alla år på Göteborgs spårvagnar, så det ska väl inte överdrivas. Troligen går det ju förutom backspeglar att koppla kameror till förarplatsen för att ha uppsikt över dörrarna även inifrån i släpet.

[Harald]

Det finns väl en del fördelar med tvåaxlig släpvagn. Kapaciteten blir ungefär densamma som för en 24 m dubbelledbuss, men med betydligt bättre komfort i släpvagnen än bakom leden i en ledbuss.

Redan SJ:s allra första buss Nr 1 från 1911 hade som synes en släpvagn för
personbefordran:

Bussen från 1911 hade inte släpvagn. Den trafiken lades f.ö. ned snart och bussen flyttades till Malmö. De bilder med släpvagnar man ser är från 1920-talet. Det som i texten kallas SJ:s första buss är inte bussen från 1911 utan den första bussen för den trafik som startade 1921.

Fenomenet fortsatte, SJ:s tredelade fordonståg på linjen Dingle - Hunnebostrand
är väl det mest extrema...

Har jag aldrig hört talas om. Finns det några belägg för att man har kört med dubbla släp?

[spårlasse]

Det finns väl en del fördelar med tvåaxlig släpvagn. Kapaciteten blir ungefär densamma som för en 24 m dubbelledbuss, men med betydligt bättre komfort i släpvagnen än bakom leden i en ledbuss.

Givetvis är det en ekonomisk vinst gentemot att ha en dubbelledbuss (men det beror ju mer också på att man av någon anledning tar ut ett ganska stort överpris på dem - som jag ser det). Fast snarare ligger väl kapaciteten mellan en vanlig ledbuss för stadstrafik och en dubbelledbuss. finns ju vanliga ledbussar som är lite längre - om man tillåter det (fast sådant tillstånd bör ju inte vara mer komplicerat från att köra med släp) - på uppemot 20-meter. Själva förarbåset tar inte så mycket plats, och det går att stå rätt många passagerare i "leden" ändå - eller ha sittplatser där - om man har en lågentrévagn.

Att det skulle vara dålig komfort bakom leden på en ledbuss håller jag dock inte med om alls, har aldrig upplevt det - så länge det rör sig om stadskörning. Ledbussar är förstås ingen bra lösning på motorväg - men det lär ju inte vara aktuellt i det här fallet.

Men den huvudsakliga nackdelen är väl att det kräver en hel del saker runtomkring som är tidskrävande. 20-minuters förartid per dag för att plocka av och sätta på ett släp - kostar också pengar - ca 25 000 per år. Därtill kommer om föraren också måste tomma till och från depå för att koppla av och till släpet. Sedan måste man då också alltid ha förare med behörighet till släp. Kan tyckas enkelt men kan ställa till det mer än man tror vid stor personalomsättning och akut personalbrist. Detta är väl dock förvisso ett betydligt mindre problem i en småstad än i ett storstadsområde med den höga personalomsättning som ofta är fallet i det senare.

[Harald]

25.000 är annuiteten på en investering om cirka 200.000 vid 10 års avskrivning och 4 % ränta, så det kan nog löna sig. Lägg därtill den ekonomiska och miljömässiga vinsten av att inte dra på den extra vikten längre än nödvändigt. Det framgår ju att det frågan om en linje som går till högskolan. Sådan trafik brukar ha korta höga toppar, särskilt på morgonen, och dessutom sammanlagt cirka tre månader om året med liten trafik. Släpvagnar passar förstås inte överallt, men det kan vara ett sätt att skaffa extra kapacitet som behövs kort tid till ett lågt pris.

[spårlasse]

25.000 är annuiteten på en investering om cirka 200.000 vid 10 års avskrivning och 4 % ränta, så det kan nog löna sig. Lägg därtill den ekonomiska och miljömässiga vinsten av att inte dra på den extra vikten längre än nödvändigt. Det framgår ju att det frågan om en linje som går till högskolan. Sådan trafik brukar ha korta höga toppar, särskilt på morgonen, och dessutom sammanlagt cirka tre månader om året med liten trafik. Släpvagnar passar förstås inte överallt, men det kan vara ett sätt att skaffa extra kapacitet som behövs kort tid till ett lågt pris.

Just i det här fallet kan det ju möjligen vara en idé - man får ju förmoda att man räknat på det hela. Här var väl som sagt också det att man testat med ledbussar och att det inte fungerat på grund av trafikbulorna. Högskolor brukar dock förvisso kunna ha ganska många toppar - men beror lite på högskolans inriktning. I många ämnen är det ju bara lektioner några timmar några gånger i veckan, medan tekniska och naturvetenskapliga utbildningar har mer heldagsundervisning. Men nu passerade väl linjen också en del gymnasier etc, vilket väl gör morgontoppen särskilt stor.

Jag har dock svårt att tro att en släpvagn kostar 200 000. Det är väl ungefär vad en billig husvagn kostar. Skulle nog snarare tippa på iaf över en miljon kronor. Investeringskostnaden torde ju alltså bli högre än om man köpt (leasat) en ledbuss (om man inkluderar bussen som drar släpet). Ifall man kan använda ett existerande fordon att dra vagnen med - blir det förstås fortfarande på kort sikt en avsevärt lägre investeringskostnad.

[spårsnoken]

Det fordrar väl att det är en platt stad som Kristianstad om befintliga bussar skall kunna dra släpet. Annars måste mer motorkraft till. Det är ju en annan sak i de trådbusstäder som har/har haft släpbussar. Där ger ju eldriften möjlighet till kortvarig hög belastning på ett annat sätt.

Har inte Skånetrafiken fungerat över varför inga andra platta städer i Europa infört släpbussar?

mvh/spårsnoken

[Harald]

Jag har dock svårt att tro att en släpvagn kostar 200 000.

Ingen har väl sagt att en släpvagn kostar 200.000. 200.000 är nuvärdet av den extra förarkostnad som till- och frånkoppling ger enligt ditt tidigare inlägg, d.v.s. den extra kostnad man får jämfört med en ledbuss med samma kapacitet. Så mycket billigare skulle det här ekipaget alltså behöva vara jämfört med en 24 m ledbuss. Dock spar man väl också en del driftkostnader på att kunna koppla av släpet när det inte behövs. 25.000 kronor motsvarar ungefär 1.800 l diesel och det kan man säkert spara in på att koppla ifrån släpet i lågtrafik.

[C12C3C3C12]

Har ett svagt minne av att Kvarnholmsbussarna kunde ha släp då när dom vände vid Kocksgatan, sista hållplats var Borgmästargatan innan dom förlängde till Medis, sedan tror jag att Brommahallen hade någon (några) mitten på 50-talet, har för mig att jag skymtade en innan Metropolarna utrotade dom gamla bussarna.

[643]

"Harald" - jag hade fel om årtalet 1911, får skylla delvis på Swebus - visar att man
ska vara ÄNNU mera källkritisk...

Minst två bilder finns på SJ:s mastodontiska fordonståg i Bohuslän. Trodde att
alla hade sett dem till leda men har svårt att hitta dem på nätet

Sveriges bestämmelser om släpvagnar i vägtrafik har ingen gräns för
antalet sådana i samma fordonståg, det är 24-metersgränsen som sätter stopp...

[Harald]

Minst två bilder finns på SJ:s mastodontiska fordonståg i Bohuslän. Trodde att
alla hade sett dem till leda men har svårt att hitta dem på nätet

Det får du nog göra om du vill bli trodd. Jag känner till en bild på en buss med två släpvagnar, men det är inte en buss i trafik. Det är en bild från Tidaholms bruk 1931 där man har kopplat ihop en av de fyra bussar som skulle levereras till SJ Biltrafik med de två släpvagnar som också skulle levereras dit. Bilden finns i ett inlägg på Järnvägshistoriskt Forum: http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mod ... d&id=76222

[643]

OK-Tack!

Bra att "ryktesspridning" ibland påpekas omedelbart. Skulle vara så jämt...

SSS har haft fyra släpbussar. Tre av dem finns troligen kvar i någon form.
En i SSS, Karlskrona - Lyckeby Trafikförening u.p.a. nr 3, Molinverken 1951:

https://www.sparvagssallskapet.se/vagnh ... ?buss_id=1

Stockholms Läns Omnibus AB nr 3 (gav upphov till SSS-uttrycket "Läckande
tak och buckla bak") Kässbohrer 1953. Skick som risig manskapsbod, skrotad
då den ersattes av jämförelsevis helt perfekta "Futten" Övrigt Vägfordon nr 5.
(Donerad av Stockholms Stads Gas- och Vattenverk)
När SSS´ verksamhet i SL:s Högdalshall helt flyttades till Malmköping såldes
den senare till AB Demonteringar som var kvar där ännu en tid...

Göteborgs Spårvägar nr 301 - ombyggd till manskapsbod/miniverkstad av GS.
Ankom till östra SSS-området i Högdalshallen 10/4 1963. Elvärmen anslöts
snarast möjligt - vi var outsägligt trötta på att "i viss mån" värma oss med
osande fotogenkaminer.
Utan ett så förträffligt torrt och varmt utrymme hade det varit mycket svårt
att vintertid bedriva teknisk verksamhet 1963 - 1972. På sätt och vis var denna
släpbuss vårt allra viktigaste fordon - arbete och underhåll av alla övriga var
beroende av den! Den följde med till västra området, nyttjades där till 1970
och togs därefter till Malmköping för att fungera som uppvärmt utrymme i det
helt oeldade lokstallet/verkstaden. Först vid AMS-arbetena 1972 ersattes den
av en fin permanent byggnad och såldes till Klovstens gård utanför Malmköping
för att användas som växthus.

Alfred Alfredssons Omnibus, Borås nr 748, Molinverken 1946. Representerar kanske
den vanligaste typen - tvåriktnings med mittdörrar på bägge sidor. Just detta exemplar
var närmast obegagnat, hade bara rullat några hundra mil, däcken såg nästan nya ut.
Förvarades givetvis inomhus i Malmköping ett antal år, TROR att förre ägaren fick
tillbaka den...

[M_M]

Historielöst, men är det kanske första bussläpet med låggolv?

-----------------------
Vad? Har man inte låggolv i Lausanne?

Jag utgick från att frågan var huruvida Skånetrafiken är först med något, och trodde att det var underförstått att min retoriska fråga gällde Sverige

Det fordrar väl att det är en platt stad som Kristianstad om befintliga bussar skall kunna dra släpet. Annars måste mer motorkraft till. Det är ju en annan sak i de trådbusstäder som har/har haft släpbussar. Där ger ju eldriften möjlighet till kortvarig hög belastning på ett annat sätt.

Elfordon dimensioneras väl normalt så att de har en timeffekt som med viss marginal motsvarar behovet - och det betyder att i praktiken torde väl även en trådbuss behöva vara starkare för att släpa ett släp?

Däremot skulle man med trådbussar i princip kunna ha drivning även på släpets hjul. Huruvida det är en vettig idé låter jag vara osagt, men då kan man väl lika gärna montera en förarplats framtill i "släpet" så att det blir en riktig buss. Det finns väl egentligen inga hinder, förutom regelmässiga (??), att ett vägfordon ska kunna både agera 'fristående' fordon och även släp om det är rätt konstruerat?

[Harald]

Däremot skulle man med trådbussar i princip kunna ha drivning även på släpets hjul. Huruvida det är en vettig idé låter jag vara osagt, men då kan man väl lika gärna montera en förarplats framtill i "släpet" så att det blir en riktig buss.

http://ymtram.mashke.org/latvia/riga/1_tb.html

[Anders Forsberg]

Till SJ levererade Tidaholms Bruk fyra treaxliga bussar och två släpbussar. Dessa skulle användas i busstrafiken i Bohuslän. Föraren satt lite mer placerad i mitten än på vanliga halvhyttsbussar, detta för att kunna köra bussarna enmansbetjänade.

Tyska Gebrüder Andersen i Kiel tillverkade chassin till släpbussarna och karosserna tillverkades av Tidaholm. Släpen var fyrhjulsstyrda och dragstången kunde monteras i båda ändar. Därför hade de dörrar på båda sidor. Provkörningar gjordes med två släpbussar men denna kombination användes troligen aldrig i ordinarie trafik.

Aven Molins i Eskilstuna försökte efter andra världskriget saluföra "busståg"

img648.jpg (182.86 KiB) Visad 7687 gånger

[218]

Till SJ levererade Tidaholms Bruk fyra treaxliga bussar och två släpbussar. Dessa skulle användas i busstrafiken i Bohuslän. Föraren satt lite mer placerad i mitten än på vanliga halvhyttsbussar, detta för att kunna köra bussarna enmansbetjänade.

Tyska Gebrüder Andersen i Kiel tillverkade chassin till släpbussarna och karosserna tillverkades av Tidaholm. Släpen var fyrhjulsstyrda och dragstången kunde monteras i båda ändar. Därför hade de dörrar på båda sidor. Provkörningar gjordes med två släpbussar men denna kombination användes troligen aldrig i ordinarie trafik.

Aven Molins i Eskilstuna försökte efter andra världskriget saluföra "busståg"

img648.jpg

Vad är det som hänger med längst bak?
Ett öppet godssläp?

218

[stockholm79]

Däremot skulle man med trådbussar i princip kunna ha drivning även på släpets hjul. Huruvida det är en vettig idé låter jag vara osagt, men då kan man väl lika gärna montera en förarplats framtill i "släpet" så att det blir en riktig buss.

http://ymtram.mashke.org/latvia/riga/1_tb.html

Härliga minnen!
Och det ser ut som att det är styrning på släpet, men på framhjulet http://ymtram.mashke.org/latvia/riga/ph ... a27010.jpg.
Undrar hur det är i Kristianstad?
Men jag är inte helt positiv till att ha släpbussar, de i Riga var mig veterligen permanentade (som i princip alla gamla spårvagnar här) med sitt släp så där ser jag bara nackdelar.

/or