Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Det insåg vi som skulle hantera s....n redan för tio år sedanOdd skrev:Den här tråden går bara runt och runt och runt och runt och runt...
Men eftersom det uppenbarligen är vissa problem med systemet avseende hantering och förståelse för hur systemet fungerar så borde man nog fundera på om det inte skulle kunna vara så att man kanske så småningom börjar komma till insikt om att man möjligen har tänkt fel redan från början.
Tja, SL kunde ju ha hängt på BIMS tillsammans med alla huvudmän från övriga Mälardalen och Värmland istället för att uppfinna ett eget hjul vid sidan om genom att köpa ett eget tveksamt system som kändes ålderdomligt redan när det kom.Odd skrev:Den här tråden går bara runt och runt och runt och runt och runt...
Men eftersom det uppenbarligen är vissa problem med systemet avseende hantering och förståelse för hur systemet fungerar så borde man nog fundera på om det inte skulle kunna vara så att man kanske så småningom börjar komma till insikt om att man möjligen har tänkt fel redan från början.
Hur löste man det där då?Verspieder skrev:Tja, SL kunde ju ha hängt på BIMS tillsammans med alla huvudmän från övriga Mälardalen och Värmland istället för att uppfinna ett eget hjul vid sidan om genom att köpa ett eget tveksamt system som kändes ålderdomligt redan när det kom.Odd skrev:Den här tråden går bara runt och runt och runt och runt och runt...
Men eftersom det uppenbarligen är vissa problem med systemet avseende hantering och förståelse för hur systemet fungerar så borde man nog fundera på om det inte skulle kunna vara så att man kanske så småningom börjar komma till insikt om att man möjligen har tänkt fel redan från början.
Fascinerade ändå att när jag började miss busskarriär i Jämtland våren 2001 hade man där precis löst alla bekymmer med avvikande "udda resor" på chipkorten, så enkelbiljetterna försvann nästan helt. Och SMS behövdes inte ens.
Idag är det 2013, jag bor i Stockholms län som har oerhört få zoner jämfört med Jämtland, men ändå går det inte att få till. Dessutom är bussarna jag kör här nere idag av samma årsmodeller, än de jag körde i Jämtland för tolv år sedan. Dvs 2001-2002 års modeller. Fascinerade att Stockholms lön ofta ligger 10 år efter i utvecklingen!
Så här gick det till när jag jobbade i Jämtland 2001-2002:abc123 skrev:Hur löste man det där då?
En av orsakerna till att det blir så mycket problem med reskassan i Sthlm är nog tempot. Ju högre tempo, desto mindre tolerans för tveksamheter vid biljettköp.
ABF kanske visste vad de gjorde ändå. Kommer säkert en kurs om SLs reskassa också.BSB101 skrev:Ska nog ses som att ABF i Skåne har humor och vet vad ironi är.Bo Rengmark skrev:Våra vänner i Skåne verkar också ha problem. Trodde först att detta var ett aprilskämt.
http://www.sydsvenskan.se/skane/kurs-la ... ssbiljett/
Men att resenärerna förväntas veta zoner och zongränser är ju inget nytt. Detta förväntades de ju veta redan när SMS-biljetterna kom, då ju SMS ska vara skickat och svar mottaget innan man stiger ombord på bussen. Även innan dess skulle man ju på vissa håll själv stämpla rätt antal kuponger på sin remsa i en remsstämplingsmaskin.abc123 skrev:Grundproblemet är att man med reskassan gör allt från fel ände. Plötsligt förväntas man som resenär kunna taxehandboken utantill. Det kommer aldrig fungera.
Som resenär kan man förväntas veta två saker: Hur gammal man är, och vart man ska åka. Därefter är det trafikpersonalens ansvar att dra rätt avgift för resan.
På vilket sätt tycker du att standardresan förstör gränssnittet?Inge skrev:Det allvarligaste problemet är dock inte ett grundproblem övervuvudtaget utan ett tilläggsproblem man skapat vid implementeringen, nämligen standardresan. Den är inlånad från områden där det normala är tre minuters bläddrande i en taxehsndbok och innebär en relativ förbättring feån det tillståndet. Tillämpat på SL-taxan är fördelarna dock minimala samtidigt som hela gränssnittet förstörs. Ja det finns ju till och med fall det överhuvudtaget inte kan hantera.
Alternativen med att lägga på kortet två gånger är inte användbara i praktiken eftersom man måste vänta minst 1 minut innan man kan lägga på kortet igen. Så jag ser faktiskt inte problemet med standardresa. Det underlättar ju eftersom man i många fall inte behöver trycka på några knappar alls.Inge skrev:Säg att du har en standardresa på 3 kuponger. Lägger du först på kortet och sedsn trycker in en 2:a får du 5 kuponger stämplade om du lägger på kortet igen. Lägger du inte pp kortet igen blir det tre kuponger stämplade.Om du däremot först trycker in 2:an och sedan lägger på kortet blir två kuponger stämplade.
Hur blir man en sådan? Då måste man alltså först resa en tid ganska ofta med reskassan, och sedan trappa ned sitt resande till ett minimum (men fortfarande se till att ha pengar på kortet). Det förefaller som ett kuriosum att någon emellanåt skulle falla in i den kategorin.M_M skrev:Reskassan verkar väl å andra sidan rätt bra för vana ytterst-sällan-resenärer som inte förbrukar en hel remsa per år?
Man kan till exempel bli det genom att halvofta åka med ett snarlikt system annorstäders och därför lätt ta till sig konceptet?daniel_s skrev:Hur blir man en sådan? Då måste man alltså först resa en tid ganska ofta med reskassan, och sedan trappa ned sitt resande till ett minimum (men fortfarande se till att ha pengar på kortet). Det förefaller som ett kuriosum att någon emellanåt skulle falla in i den kategorin.M_M skrev:Reskassan verkar väl å andra sidan rätt bra för vana ytterst-sällan-resenärer som inte förbrukar en hel remsa per år?
) genom att där använder man kortet som "verktyg" för att trycka på knappar 1-6 för antal zoner, ingen risk att göra fel med i vilken ordning man viserar v.s. väljer zoner - det görs i ett enda handgrepp.Man kan ju tycka att remsorna borde vara evighetsvärdesäkrade. Det räcker att man principbeslutar att taxorna inte ska höjas mer än inflationen för att hindra att folk hamstrar remsor för en hel livstids förbrukning...daniel_s skrev:Dessutom är det ju inte meningen att taxan ska ändras hela tiden. Under 3-4 år bör man åtminstone kunna resa på en och samma remsa. Möjligen skulle man kanske kunna vara lite mer generös med att återköpa påbörjade remsor.
Grunden till att man utvecklade reskassan, var väl att handstämplarna skulle bort.veoliatransport skrev:Det är nog lika bra att behålla remsan parallellt med reskassan, eftersom de båda fyller en funktion. Reskassan är överlägsen för vana resenärer med regelbunda resmönster, då de bara kan gå genom automatspärren. Förköpsremsan är överlägsen för ovana resenärer med oregelbunda resmönster. För denna grupp har reskassan visat sig medföra betydande problem. Det finns ingenting som säger att förköpsremsan måste tas bort, bara för att reskassan introducerats. Låt de båda leva vidare sida vid sida. Den dagen reskassan blir så användarvänlig att behovet av förköpsremsan försvinner, kommer den avveckla sig själv.
Moahahahaha! För den blev ju så mycket bättre med Access! NOT!roggek skrev:Grunden till att man utvecklade reskassan, var väl att handstämplarna skulle bort.
D v s en bättre arbetsmiljö för personalen (ja, det finns dokumenterade fall där spärrvakter faktiskt fåttt arm och axelskador av allt stämplande!)
Nej, det är nog din följande förklaring som gäller, man tyckte att det kändes gammalmodigt med stämplar.O ja, exempelvis är väl magnetbiljetterna i Paris tunnelbana redan äldre än så, sen finns säkert exempel på hissar och järnvägar som haft samma biljettsystem (antar jag att du menar) i HUNDRA år...roggek skrev:Visserligen anväönds idag på vissa stationer en ny typ av stämpelapparat, men SL anser ändå att systemet med kuponger och förköpsremsor är föråldrat. Från början var det väl tänkt som ett provisorium tills annan teknik fanns tillgänglig? Eller har jag missat något fundamentalt här?
Om 17 dagar kan vi gratulera stämpeln på 40-årsdagen.
Finns det någon annanstans på jorden ett så "seglivat" taxesystem någonstans?
Jag undrar om inte jag kan anses tillhöra den kategorien. Min taxekännedom efter 11 år på trafikupplysningen är ganska gedigen, och även om det nu gått snart 13 år sedan jag satte min fot där så har jag aktuellthållit min kunskap. Mitt resande med SL är dock numera ganska sporadiskt, och ska jag åka mer än enstaka resor köper jag 24- eller 72-timmarskort. Men jag har reskassa för de tillfällen då jag bara ska göra någon enstaka resa.daniel_s skrev:Hur blir man en sådan? Då måste man alltså först resa en tid ganska ofta med reskassan, och sedan trappa ned sitt resande till ett minimum (men fortfarande se till att ha pengar på kortet). Det förefaller som ett kuriosum att någon emellanåt skulle falla in i den kategorin.M_M skrev:Reskassan verkar väl å andra sidan rätt bra för vana ytterst-sällan-resenärer som inte förbrukar en hel remsa per år?
Men Prodata var väl inte billigast när SL Access upphandlades? Var Prodata ens med vid upphandlingen?Odd skrev:Problemet (!) med remsorna är ju att de är så ebarmligt lätta att förstå och använda för alla parter. Det enda är att de inte är spårbara, vilket är en förutsättning för att dagens ersättningssystem till entreprenörerna skall fungera.
Det gamla systemet i Göteborg från Prodata (var det väl) är ett väldigt bra fungerande system för hur man skall kombinera remsans enkelhet med automatisering. Jag har framfört det förut men en bra lösning skulle vara att SL erkänner sig besegrade av SL Access och tar ett helt nytt helhetsgrepp över situationen.
Basen för enkelbiljetter och remsor skall vara magnetremseförsedda pappersbiljetter som säljmaskinen spottar ur sig. Användningen skall vara enkel, trafikanten väljer 2,3,4,5 eller 20 kupongersbiljett, stoppar i mynt/sedlar/kontokort/reskassekort och när full betalning erlagts så spottar maskinen ut ett kort och växel. På varje buss, spårvagn och lokaltåg finns en valideringsmaskin motsvarande Prodatamaskinen i Göteborg, samma maskin skall även ta hand om validering av reskassekort. Spärrarna skall ha denna inbyggt och när trafikanten stoppat i sitt kort i spärren så väljer trafikanten hur långt hen skall åka. Säljmaskinerna skall finnas på alla stomlinjernas hållplatser och stationer i länet samt på busshållplatser i tätorter och andra lämpliga knutpunkter. Glesbygdslinjerna skall kunna sälja biljetter med kontokortsbetalning direkt hos föraren, men denna möjlighet måste kombineras med modernt och snabbt mobilt internet så att det bara tar sekunder att genomföra.
