Nya tvärbanan tar fart

[TorbjörnR]

Var på Svetsarvägen idag (Solna Business Park), där de börjat sätta upp kontaktledning på spåret mot Solna.
Kul att se att Solna/SL lyckats minska ner antalet stolpar och vågat sätta upp den i bärlinor från fasaderna istället

[M_M]

Radioöverföringen är väl mellan master och vagnar?

De dubbla skåpen och kabeldragningen mellan de två med utliggare förbundna stolparna vid "den hitre signalen" ser faktiskt rätt hemgjort ut.

Man får nästan intrycket att leverantören gör en provinstallation av något nytt. Det kan mycket väl vara så, även om konceptet redan används var-det-nu-var så kan "årsmodellen" på de ingående delarna vara nytt.

De där lösa kablarna är väl tyvärr direkt inbjudande för vandaler, eller?

[ragge]

Varför tror du att ATC-masterna behöver kommunicera med varandra? Och varför tror du i så fall att det skulle ske via mikrovågslänkar?

Aha - du menar att de sidoriktade antennerna också är för att kommunicera med fordonen? Ja - så kan det ju vara!
(Jag tyckte det verkade lite märkligt att installera ett nytt system som bara kan göra punktvis överföring!)

Annat utsnitt:


Röda antenner - sidoriktade antenner
Blå antenn - punktkommunikation med tågen

/ragge s

[indigirka]

Kul att se att Solna/SL lyckats minska ner antalet stolpar och vågat sätta upp den i bärlinor från fasaderna istället

Även då när man har som ambition att ständigt försöka uppfinna hjulet på nytt så brukar man lära sig saker – så småningom.

[ADDE]

En liten bildgåta i denna tråd om tvärbanans utbyggnad kanske....?

Var tog jag denna bild?



/a32

i margaretelund, dagen då den nya tunneln blev färdigsprängd...

[ragge]

Oväntat besök!

I går 2012-04-19 klockan 14.33 kom A32 427 smygandes över geggiga bron:



Den stannade som på bilden, och iväg knatade tre gubbar i varselväst och kostym (tror jag) och babblade med varandra, det verkade som om installationen förevisades (mestadels är den i och för sig snarare att klassa som stilleben än installation).

Med vagnen följde också en skrälldus andra människor i varselväst, så jag antar att det inte bara var fråga om taxi för de tre gubbarna.

/ragge s

[Odd]

Annat utsnitt:

Vad fult. Tänk om det kunde se ut ungefär enligt denna skiss...

[ragge]

Vad fult. Tänk om det kunde se ut ungefär enligt denna skiss...

Ja, det hade vart något!

Stolparna i Sumpan tycker jag är ganska eleganta, och lamporna som hänger på dem är rätt snygga med sitt blåa sken högst upp.

Men nej, signalstolparna längs banvallen lär knappast vinna något designpris. Eller tja, kanske något slags tröstpris för sin servicevänlighet då - allt ligger ju utanpå.

/ragge s

[MWE]

Oväntat besök!

I går 2012-04-19 klockan 14.33 kom A32 427 smygandes över geggiga bron:


Den stannade som på bilden, och iväg knatade tre gubbar i varselväst och kostym (tror jag) och babblade med varandra, det verkade som om installationen förevisades (mestadels är den i och för sig snarare att klassa som stilleben än installation).

Med vagnen följde också en skrälldus andra människor i varselväst, så jag antar att det inte bara var fråga om taxi för de tre gubbarna.

/ragge s

Ja, precis - hörde på tågradion då att 427-an begärde tillstånd att gå ut på Solnagrenen. En rätt omständlig procedur att passera växlarna från dagen trafikspår. Värför kallar du bron över Bällstaån för "geggig"? Den är ballastfri för att hålla nere totalvikten och få en smäckrare konstruktion, och för att spara de omkringboendes rosenöron har man lagt spåren i vibrationsdämpande Edilonmassa (som är svindyr). Är inte det bra?

[ragge]

Ja, precis - hörde på tågradion då att 427-an begärde tillstånd att gå ut på Solnagrenen. En rätt omständlig procedur att passera växlarna från dagen trafikspår.

Aha - se där!

Varför är det så bökigt? (Har det måhända samband med vad signalsystemet tycker om att saker bara kliver av banan hux flux?)

Värför kallar du bron över Bällstaån för "geggig"? Den är ballastfri för att hålla nere totalvikten och få en smäckrare konstruktion, och för att spara de omkringboendes rosenöron har man lagt spåren i vibrationsdämpande Edilonmassa (som är svindyr). Är inte det bra?

Ah, ursäkta - ovana från tidigare diskussion i/på Postvagnen!

När man slabbade på den gulvita ytbeläggningen såg det ganska geggigt ut, och det skojades lite om detta.

Jag hoppas att installationen med dämpmassan blir bra, och har ingen anledning att tro något annat! Det verkade vara en del jobb - för att få dit de upphöjda betongsegmenten som massan och rälerna sitter mellan så fick de bila upp den nygjutna flata ytan på bron så att de kom ner till armeringen, och sedan bygga på formar och gjuta upphöjningarna. Det var ett gäng gubbar som verkade hålla på ganska länge med det där. Rälerna som ligger i massan målades i någon blågrön färg, vilket också pågick i några veckor, samtidigt som den gulvita ytbeläggningen lades på. Sedan lades rälsen ut på bron och det dröjde inte länge förrän också dämpmassan var fix och färdig och det hela hade sitt nuvarande utseende.

/ragge s

[Magnus Ahltorp]

En liten bildgåta i denna tråd om tvärbanans utbyggnad kanske....?

Var tog jag denna bild?



/a32

i margaretelund, dagen då den nya tunneln blev färdigsprängd...

Ja, inne i det här huset antar jag:

[MWE]

Det är axelräknare; något ljushuvud har kommit på idén att all hinderfrihetskontroll ska ske med sådana i det nya signalsystemet. Jag är försiktigt neutral...

Försiktigt neutral har väl naldrig varit din pilsner, Daniel ("ljushuvud"......)

Skämt åsido, axelräknare för hinderfrihetsdetektering har väl aldrig varit särskilt vanligt i Sverige. På lokalbanorna finns de tydligen bara på Roslagsbanan (det finns en lång bit om detta i Postvagnen:
http://postvagnen.com/forum/index.php?m ... &id=337048

På pappret är det väl egentligen en bättre metod än spårledningar, eftersom detekteringen sker kontaktlöst (till skillnad från spårledningar), men hur det fungerar i verkligheten är förstås en annan sak. Jag måste medge att jag inte är helt klar över axelräknarens funktionsprincip (Daniel, Gunnar E. eller Harald kanske vill gå in här och rätta upp mina funderingar), men jag har uppfattat det så att axelräknaren genererar ett elektromagnetiskt växelfält. När ett stålhjul passerar genom detta induceras en strömpuls som räknaren kan detektera. När tåget passerat kan räknarens styrenhet skicka ett meddelande till ställverket om hur många hjul/axlar som passerat in eller ut.

[MWE]

Vad fult. Tänk om det kunde se ut ungefär enligt denna skiss...

Ja, det ser ju trevligt ut, men vad är behovet? Sådana stolpar verkar mest passa in i gatuspårsmiljö och där kör man ju på sikt. Det är lite grann som den eviga diskussionen om utformningen av kontaktledningsanläggningen.

Ragge tyckte att det såg ut som ett hemmabygge, och det är förstås ett sådant, ungefär som kontaktledningen på egen banvall – infrastrukturen (stolpar, master mm.) är hopplockad av standardkomponenter. Det måste enligt min mening vara det mest rationella och kostnadseffektiva. Antennutrustning mm. kan naturligtvis monteras på vilken infrastruktur som helst, bara antennvinklar etc. är korrekta. Däremot kan jag hålla med Mats om att kabeldragningen ser slarvig ut, men det behöver ju inte vara den färdiga monteringen. Installationen kommer att dra ut på tiden, eftersom General Electrics italienska fabrik har svårt att få fram delarna. Det är detta som gjort att avstängningen av befintlig tvärbana skjutits upp till nästa år.

Jag har kortfattat försökt förklara hur jag uppfattar funktionsprincipen för ATC i General Electrics signalsystem i annan tråd
https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 9&start=20

Varje ATC-mast är ju, liksom en balisgrupp, egentligen self-contained, dvs. den behöver egentligen bara kommunicera med den signal den är parad med (så fungerar t.ex. ATC på Lidingöbanan, där sk. signalkodare avkodar aktuell signalbild och ger impulser till motsvarande balis), även om man kanske vilka styra ATC-transpondern (för att uttrycka sig generellt) direkt från ställverket, t.ex. för att ändra det hastighetsbesked (största tillåtna hastighet) som överförs till tågets ombordutrustning. Så fungerar ex.vis ATC på befintlig tvärbana. Riktigt hur det blir här vet jag inte, vi har ännu inte fått någon ingående utbildning på General Electrics system. Provkörningarna, som skulle ha inletts i maj, är f.ö. senarelagda till tidigast månadsskiftet augusti/september.

[indigirka]

På pappret är det väl egentligen en bättre metod än spårledningar, eftersom detekteringen sker kontaktlöst (till skillnad från spårledningar), men hur det fungerar i verkligheten är förstås en annan sak. Jag måste medge att jag inte är helt klar över axelräknarens funktionsprincip (Daniel, Gunnar E. eller Harald kanske vill gå in här och rätta upp mina funderingar), men jag har uppfattat det så att axelräknaren genererar ett elektromagnetiskt växelfält. När ett stålhjul passerar genom detta induceras en strömpuls som räknaren kan detektera. När tåget passerat kan räknarens styrenhet skicka ett meddelande till ställverket om hur många hjul/axlar som passerat in eller ut.

Åtminstone vid järnvägarna i Finland och Norge är det vanligt med axelräknare. I Finland görs numera i stort sett alla nya linjeblockeringssystem och hinderfrihetskontroller av enskilda spår med axelräknare.

Vad jag förstått så förekommer det färre fel i ett axelräknarsystem (de är bl.a. inte lika känsliga för väderförhållanden) och priset är lägre, men samtidigt mister man möjligheten att märka rälbrott. En nackdel med axelräknare är också den att blir det ett fel i systemet och man inte kan kontrollera att alla fordon lämnat linjeblockeringssträckan genom att jämföra summor från axelräknarna, så måste man genom en rundringning till alla fordon/tåg som beviljats tillstånd att trafikera sträckan kontrollera att de också lämnat den, innan nya fordon kan släppas in på sträckan.

[A32]

En liten bildgåta i denna tråd om tvärbanans utbyggnad kanske....?

Var tog jag denna bild?



/a32

i margaretelund, dagen då den nya tunneln blev färdigsprängd...

Helt rätt!
Kanske du själv var där?
/a32

En liten bildgåta i denna tråd om tvärbanans utbyggnad kanske....?

Var tog jag denna bild?



/a32

i margaretelund, dagen då den nya tunneln blev färdigsprängd...

Ja, inne i det här huset antar jag:

Helt rätt, märks att du var där me...
/a32

[M_M]

På pappret är det väl egentligen en bättre metod än spårledningar, eftersom detekteringen sker kontaktlöst (till skillnad från spårledningar), men hur det fungerar i verkligheten är förstås en annan sak. Jag måste medge att jag inte är helt klar över axelräknarens funktionsprincip (Daniel, Gunnar E. eller Harald kanske vill gå in här och rätta upp mina funderingar), men jag har uppfattat det så att axelräknaren genererar ett elektromagnetiskt växelfält. När ett stålhjul passerar genom detta induceras en strömpuls som räknaren kan detektera. När tåget passerat kan räknarens styrenhet skicka ett meddelande till ställverket om hur många hjul/axlar som passerat in eller ut.

Detektortypen som visas på bilderna använder troligtvis ett elektromagnetiskt fält som då givetvis strålas ut ur en spole (kan säkert kallas induktor eller liknande, kärt barn har många namn), som "belastas" av närvaron av metall i dess närhet på så vis att strömmen in till spolen (vid given spänning) ändras. I princip är funktionen troligtvis snarlik den hos givare som används i industrin exempel). Utan att veta säkert så gissar jag dock att dessa på bilden kanske också kan känna av riktningen på ett passerande hjul om de inte alltid sitter i par, medan om de alltid sitter i par så används de parvis för att känna av riktningen.

Principiellt/teoretiskt kan dock axelräknare konstrueras i princip hur som helst, optiska givare som känner av att hjul bryter en ljusstråle kanske i praktiken inte fungerar nåt vidare, men rent mekaniska kontakter som trycks in av hjulen (t.ex. något som trycks ner av hjulflänsen) skulle kunna fungera, om än troligtvis sämre än de givare som visats på bild.

En intressant fråga är vilken eventuell funktion just det här systemet har för att komma igång från ett avbrott med okänt tillstånd på banan? Eftersom det är spårväg så skulle man troligtvis kunna starta genom att köra på sikt (vilket betyder långsam körning) till signalsystemet uppfattar alla delsträckor som "provkörda". På järnväg är det värre, krypa fram i halv sikthastighet efter rundringning till alla tåg på en bana kan inte vara nån höjdare...

Varje ATC-mast är ju, liksom en balisgrupp, egentligen self-contained, dvs. den behöver egentligen bara kommunicera med den signal den är parad med (så fungerar t.ex. ATC på Lidingöbanan, där sk. signalkodare avkodar aktuell signalbild och ger impulser till motsvarande balis), även om man kanske vilka styra ATC-transpondern (för att uttrycka sig generellt) direkt från ställverket, t.ex. för att ändra det hastighetsbesked (största tillåtna hastighet) som överförs till tågets ombordutrustning. Så fungerar ex.vis ATC på befintlig tvärbana. Riktigt hur det blir här vet jag inte, vi har ännu inte fått någon ingående utbildning på General Electrics system. Provkörningarna, som skulle ha inletts i maj, är f.ö. senarelagda till tidigast månadsskiftet augusti/september.

Värt att notera är att åtminstone generellt sett så kan ATC-anordningar i vissa fall få mer information från signalsystemet än vad som går ut till de optiska signalerna.

Bonusfråga: sänder ATC-masterna tillbaka information till signalsystemet (utöver eventuell "ok/fel"-indikering), och i så fall vad? Exempel på information man kan spekulera i om den återsänds är någon slags fordons-ID som ATC-masterna eventuellt fångar upp i eventuell tvåvägskommunikation med vagnarna.

==================================

En bonusfråga:

Nu när banan blir än mer lik en halvcirkel, och man inte har vändslingor utan säckvänder, kan det då bli aktuellt att systematiskt se till att vagnarna "slits jämnt" med avseende på vilken ände som är vänd norrut/söderut? Om jag förstått rätt så behöver man på vissa cirkelformade banor (Glasgows tunnelbana och/eller circle line i London kanske?) se till att vända vagnar så att de inte slits ojämnt av att ena sidan oftast är i ytterkurva och andra oftast i innerkurva. Eller har det i praktiken ingen betydelse? Jag minns inte men antar att spårlayouten vid nya vagnhallen tillåter vändning av vagnar så att de kan vändas vid behov även efter att Alvik/Brommahallen slutat användas för Tvärbanan.

[ragge]

Ragge tyckte att det såg ut som ett hemmabygge, och det är förstås ett sådant, ungefär som kontaktledningen på egen banvall – infrastrukturen (stolpar, master mm.) är hopplockad av standardkomponenter. Det måste enligt min mening vara det mest rationella och kostnadseffektiva. Antennutrustning mm. kan naturligtvis monteras på vilken infrastruktur som helst, bara antennvinklar etc. är korrekta. Däremot kan jag hålla med Mats om att kabeldragningen ser slarvig ut, men det behöver ju inte vara den färdiga monteringen. Installationen kommer att dra ut på tiden, eftersom General Electrics italienska fabrik har svårt att få fram delarna. Det är detta som gjort att avstängningen av befintlig tvärbana skjutits upp till nästa år.

En bättre beskrivning vore kanske att det ser ut som en prototyp, en testinstallation.

Självklart bör man använda standardkomponenter, men det här ser ju ut som om man bara använt det som man råkade ha till hands, inte som om man försökt plocka ihop något av delar som passar ihop.

- Varför två stolpar där den ena dessutom hänger på den andra, man hade ju kunnat montera signalen på ett vinkelrör på en enda stolpe, som när de på järnvägen sitter en huvudsignal på en kontaktledningsstolpe?
- Varför tre skåp, när allt antagligen hade fått plats i ett av ungefär dubbla höjden av ett av de tre, som dessutom kunde vara förkablat med det som nu ska kopplas mellan skåpen.
- Varför hänger kablar och kabelslangar utanpå endast upphängda med buntband?
- Varför har man billigast möjliga patchantenner (de sidoriktade), som behöver de små taken, och hur mycket nytta kommer de små taken att göra om de nu behövs? Det verkar också vara antenner med SMA-kontakt eller liknande (liten pluttkontakt) och en liten tunn skarvkabel på ett par decimeter för att gå över till en kontakttyp som passar på den tjockare koaxen ner i skåpen. Det är alltså två kontakter på koaxen som hänger i det fria, även om nummer två kanske är någorlunda inkapslad. Det brukar bara vara att be om problem. Det är betydligt bättre med antenner som A) klarar väder och vind i sig själva, och B) antingen har en rejäl kontakt på sig med möjlighet att täta ordentligt alternativt en rejäl stump kabel av en rejäl kabeltyp med rejäl kontakt så att skarven går att gömma i väderskyddat utrymme (som t ex inne i stolpen).

Det ser väldigt spretigt och rörigt ut, och det verkar inte särskilt funktionellt.

Just antennarrangemanget ser direkt hobbyartat ut och man kan undra om det inte kommer ge problem med tiden. Signalsystem är ju ett utmärkt exempel på en anläggning där man inte vill ha intermittenta problem som kommer krypande, och det finns alla anledning att kosta på lite bättre grejor. Med reservation för att jag kan ha fel, det hela kanske är fullkomligt fullgott.

/ragge s

[ADDE]

En liten bildgåta i denna tråd om tvärbanans utbyggnad kanske....?

Var tog jag denna bild?



/a32

i margaretelund, dagen då den nya tunneln blev färdigsprängd...

Helt rätt!
Kanske du själv var där?
/a32

Ja, jag var där...

Saknar lite bilder... tycker det kommer allt sällan. vad händer i Solna?

[MWE]

Ragge tyckte att det såg ut som ett hemmabygge, och det är förstås ett sådant, ungefär som kontaktledningen på egen banvall – infrastrukturen (stolpar, master mm.) är hopplockad av standardkomponenter. Det måste enligt min mening vara det mest rationella och kostnadseffektiva. Antennutrustning mm. kan naturligtvis monteras på vilken infrastruktur som helst, bara antennvinklar etc. är korrekta. Däremot kan jag hålla med Mats om att kabeldragningen ser slarvig ut, men det behöver ju inte vara den färdiga monteringen. Installationen kommer att dra ut på tiden, eftersom General Electrics italienska fabrik har svårt att få fram delarna. Det är detta som gjort att avstängningen av befintlig tvärbana skjutits upp till nästa år.

En bättre beskrivning vore kanske att det ser ut som en prototyp, en testinstallation.

Självklart bör man använda standardkomponenter, men det här ser ju ut som om man bara använt det som man råkade ha till hands, inte som om man försökt plocka ihop något av delar som passar ihop.

- Varför två stolpar där den ena dessutom hänger på den andra, man hade ju kunnat montera signalen på ett vinkelrör på en enda stolpe, som när de på järnvägen sitter en huvudsignal på en kontaktledningsstolpe?
- Varför tre skåp, när allt antagligen hade fått plats i ett av ungefär dubbla höjden av ett av de tre, som dessutom kunde vara förkablat med det som nu ska kopplas mellan skåpen.
- Varför hänger kablar och kabelslangar utanpå endast upphängda med buntband?
- Varför har man billigast möjliga patchantenner (de sidoriktade), som behöver de små taken, och hur mycket nytta kommer de små taken att göra om de nu behövs? Det verkar också vara antenner med SMA-kontakt eller liknande (liten pluttkontakt) och en liten tunn skarvkabel på ett par decimeter för att gå över till en kontakttyp som passar på den tjockare koaxen ner i skåpen. Det är alltså två kontakter på koaxen som hänger i det fria, även om nummer två kanske är någorlunda inkapslad. Det brukar bara vara att be om problem. Det är betydligt bättre med antenner som A) klarar väder och vind i sig själva, och B) antingen har en rejäl kontakt på sig med möjlighet att täta ordentligt alternativt en rejäl stump kabel av en rejäl kabeltyp med rejäl kontakt så att skarven går att gömma i väderskyddat utrymme (som t ex inne i stolpen).

Det ser väldigt spretigt och rörigt ut, och det verkar inte särskilt funktionellt.

Just antennarrangemanget ser direkt hobbyartat ut och man kan undra om det inte kommer ge problem med tiden. Signalsystem är ju ett utmärkt exempel på en anläggning där man inte vill ha intermittenta problem som kommer krypande, och det finns alla anledning att kosta på lite bättre grejor. Med reservation för att jag kan ha fel, det hela kanske är fullkomligt fullgott.

/ragge s

Oj. Man får nästan intrycket att du varit uppe i masterna och klättrat . Är du själv i elektronikbranschen, eftersom du bedömer kvaliteten på antenner, högfrekvenskablage osv., och dessas installering? Jag frågar utan polemiskt eller illvilligt syfte, eftersom jag inte själv kan bedöma de ingående komponenternas kvalitet. Valet av monteringsrör och dessas arrangemang stör mig däremot inte det minsta. Kabeldragningen i övrigt behöver ju inte vara den slutgiltiga. Som helhet delar jag nog inte din bedömning att det ser spretigt och rörigt ut - dock med reservation för att (eftersom det vackra vårvädret aldrig vill infinna sig, åtminstone inte när jag är ledig) inte på senare tid varit ute i trakterna av Bällstabro, utan mest tittat på de installationer som hittills gjorts längs befintlig tvärbana.

Däremot håller jag gärna med om att driftsäkerhet är ett överordnat krav för signalsäkerhetssystem. Krånglande spårledningar och signalfladder (t.ex.) har jag fått nog av!

Har svårt att tro att det rör sig om en testinstallation av en prototyp eller ett hittills oprövat system. Såvitt jag begriper är de fråga om General Electrics SSC-system
http://www.getransportation.com/rail/ra ... ction.html

[ragge]

Oj. Man får nästan intrycket att du varit uppe i masterna och klättrat .

Jag har inte klättrat i dem. Men jag har kollat på dem - ehum - nära. (Det är sällan man som icke-järnvägare får tillfälle att se sådana här saker på nära håll.)

Är du själv i elektronikbranschen, eftersom du bedömer kvaliteten på antenner, högfrekvenskablage osv., och dessas installering? Jag frågar utan polemiskt eller illvilligt syfte, eftersom jag inte själv kan bedöma de ingående komponenternas kvalitet.

Jag jobbar huvudsakligen med datordrift och mest specialiserat med datornät, och precis sådana här antennkomponenter ingår de billigaste formerna av radiolänkar för datorkommunikation. Det är sällan man ser dem användas i mer professionella sammanhang för långvariga installationer utomhus.

(Men jag har är också elektronik- och radiointresserad (och var radioamatör (fast jag gjorde aldrig något med det, så jag slutade betala avgiften)), tycker t ex det är intressant med felsäkra system som ju signalsystem är ett bra exempel på, utöver att jag nog kan kallas allmän teknik-, tåg-, flyg-, etc etc-nörd. Jag är sådan som tvångsmässigt måste kolla på varje antenninstallation jag ser. )

Det är som sagt möjligt att det som man hängt upp i masterna är fullgott, men det ser ut som prylar från det riktiga lågprissegmentet, och jag undrar om man inte kommer få problem med t ex fukt i kontaktdonen som kryper in i kablarna. Hade man lagt till några hundralappar per antenn hade man fått prylar som troligen inte kommer ge problem (och som knappast hade haft någon nytta av de små taken, vilka jag tycker indikerar att man förväntar sig vissa problem).

Å andra sidan torde antenninstallationen vara lätt att byta ut om den visar sig vara ett problem!

Valet av monteringsrör och dessas arrangemang stör mig däremot inte det minsta. Kabeldragningen i övrigt behöver ju inte vara den slutgiltiga. Som helhet delar jag nog inte din bedömning att det ser spretigt och rörigt ut - dock med reservation för att (eftersom det vackra vårvädret aldrig vill infinna sig, åtminstone inte när jag är ledig) inte på senare tid varit ute i trakterna av Bällstabro, utan mest tittat på de installationer som hittills gjorts längs befintlig tvärbana.

Jag är ofta på platsen längs ungefär hela den nya linjestreckningen (och hoppas den kommer i drift snart - den kommer bespara mig ett antal bilresor och besvärliga bussresor!), och det ser ut ungefär likadant överallt på den nya streckan. Jag skulle dock tro att det ser liknande ut på den befintliga.

Ofta är en prydlig installation där sakerna ligger fast och skyddat också mer driftsäker. Men det behöver ju inte vara så. Vad gäller antennkablarna är jag dock övertygad om att de skulle må bra av bättre skydd och bättre fastsättning. Men det kan ju vara som du säger att detta kanske inte är den slutgiltiga installationen.

Jag tycker det ser skräpigt ut med en massa skåp som sitter lite hur som helst alldeles bredvid varandra, framför allt när man vet att det är helt omotiverat eftersom de tillhör samma system. Men det är huvudsakligen en estetisk grej. I detta fall kunde man möjligen besparat sig lite jobb och kanske vissa (små) risker för vissa fel om man hade monterat allt i ett skåp. De hade nog också kunnat hjälpa till att värma upp varandra och hålla fukt borta.

Stolpen som hänger på stolpen tycker jag ser helmärkligt ut. Rent mekaniskt är det ju också helt knasigt - all last hamnar på åtta muttrar på tvärpinnarna - kunde de åtminstone ha satt dit en snedslå?, och vad händer om det blåser kraftigt - är det inte risk för att hela paketet vrider sig? Jag förstår att den som ritade stolpfundament bara satte dit ett fundament per signal - det är ju det självklara - men det vore nog bra om denne hade pratat ihop sig med signalleverantören och fått reda på att det skulle vara två stolpar (bara för att man inte plockat fram delar så att signalen går att montera på hög stolpe, får man anta).

Däremot håller jag gärna med om att driftsäkerhet är ett överordnat krav för signalsäkerhetssystem. Krånglande spårledningar och signalfladder (t.ex.) har jag fått nog av!

Har svårt att tro att det rör sig om en testinstallation av en prototyp eller ett hittills oprövat system. Såvitt jag begriper är de fråga om General Electrics SSC-system
http://www.getransportation.com/rail/ra ... ction.html

Ja, signalsystem måste ju vara högklassiga ur alla säkerhetsaspakter, även vad gäller tillgänglighet!

Tack för pekaren! De nämner där sina diagnostikfunktioner för att kunna hitta fel och även skicka över diagnostikdata från fordonen över separat kanal över GSM! Det låter ju väldigt bra, i alla fall i teorin, och i alla fall om det nu finns någon som tar hand om den här informationen och åtgärdar eventuella problem.

Just att det är ett beprövat system gör det extra märkligt att allt ser så prototypmässigt ut. Å andra sidan verkar installationen på bilderna i informationen ganska annorlunda - endast den punktmässiga installationen sitter på stolparna som visas (och det är väl därför den har ett eget skåp).

Hur sker den icke punktformiga kommunikationen i originalsystemet tro? Är det också över GSM kanske (som i ERTMS)? Är då den tvärbanska installationen med 5 GHz-länkarna och antennerna med tak ett specialtillägg, kanske saknar de GSM-kanalen rentav? Hmm...

/ragge s