Trådmotorvägar

[Odd]

I TV4-nyheterna var det ett inslag om att lastbilstrafiken stod för runt 80% av utsläppen i sverige (fritt från minnet, skall ev korrigera när jag tittat på inslaget igen) och att en tänkbar lösning på detta var att elektrifiera motorvägarna i Sverige med kontaktledning så att el/dieselhybridfordon skulle kunna drivas där det är möjligt.

Videoillustrationen visade en vanlig enbent pantografströmavtagare som skulle fällas ner och upp automatiskt men jag tror att man egentligen menar sprötströmavtagare.

Det jag funderar på är hur känsliga trådbussystemen är mot slitna eller felaktigt inställda avtagare. Systemet måste ju klara av rejäla påfrestningar som avspårningar etc utan att slå sönder varken spröt eller kontaktledningsanläggning även i 100 km/h. Sen måste stressade lastbils- och bussförare klara av att lära sig att inte köra om med spröten uppfällda. Vidare, vilka utmaningar har man när det gäller möjligheten att kunna fälla upp spröten under färd igen.

Det fanns även en passus om att bilar skulle kunna ta ström från en strömskena inbäddad i vägen men spontant känns det som ett väldigt känsligt system.

[bruse]

Varför uppfinna hjulet en femte gång?
Varför inte bygga ut järnvägen och köra godståg? Ett tåg drar mindre energi per kg-gods än lastbilstrafik, även om den drivs elektriskt.

[Odd]

Varför uppfinna hjulet en femte gång?
Varför inte bygga ut järnvägen och köra godståg? Ett tåg drar mindre energi per kg-gods än lastbilstrafik, även om den drivs elektriskt.

Men det fungerar ju inte idag. Hela svenska järnvägsverksamheten är så sönderslagen att det inte går att bedriva vettig trafik. Det blir ju inte bättre med det där ERTMS eller vad det nu heter. Inte så konstigt att man väljer att köra godset med diesel.

Hela godssystemet måste reformeras om det skall fungera. En frakt skall kunna bokas hela vägen från avsändare till mottagare ungefär som man bokar platsbiljetter på buss, tåg och flyg. Det får inte finnas risk för att godset fastnar på vägen eller åker fel och det måste gå snabbt så att kylcontainrar inte blir stående nånstans och glöms av. Detta blir ju så mycket lättare av att det finns en mängd operatörer....

[bruse]

Det är samma politiker som kommer att styra den där nya trådmotorvägarna, så det kommer bli samma struktur med statliga verk, bolag och förtievla olika underentreprenörer.

Sverige investerar minst på sin järnväg per capita i hela Europa. Lösningen förstår väl alla att et måste satsas mer pengar. Inte satsa på ny otestad teknik. Nu är vi där som med SL som lägger miljarder på att försöka få miljövänliga bussar, när andra smarta länder satsar på befintlig teknik: spårväg.

Varför inte satsa på en ännu mer outvecklad teknik när vi ändå håller på. Balkbana.
Se denna sajt så illustrativ http://www.swedetrack.com/stockh.htm
Han vill satsa på ett finförgrenat när över hela Mälardalen.

[Odd]

Du beskriver just vad som är problemet. Eftersom de svenska järnvägarna inte har de resurser som behövs för att de skall bli konkurrenskraftiga så finns det möjlighet för sådana här lösningar att ta form och detta helt privatfinansierat eftersom investeringskostnaden för ett trådnät skulle kunna betala sig på relativt kort tid.

[hgsldf]

Varför uppfinna hjulet en femte gång?
Varför inte bygga ut järnvägen och köra godståg? Ett tåg drar mindre energi per kg-gods än lastbilstrafik, även om den drivs elektriskt.

Självklart är det så att järnvägen i Sverige har bristande kapacitet, samtidigt som vägnätet utanför kärnan i storstadsregionerna snarast har en viss överkapacitet, i andra delar av Europa råder nästan det omvända förhållandet. Inte konstigt att godset väljer bort spåren i Sverige, men det är inte hela förklaringen. Förmodligen har alla länder i Europa någon form av fast fordonsskatt, men till skillnad från Sverige har flera av de stora länderna dessutom avgifter baserade på hur mycket fordonen använder vägnätet, framför allt som t ex LKW-Maut i Tyskland och Österrike, men i bland även som generella motorvägsavgifter som i Frankrike och Spanien (jag är inte helt uppdaterad). Höjda fordonsskatter för lastbilar registrerade i Sverige vore minst sagt korkat, differentierade avgifter som belastar alla tunga fordon, oavsett var dom är registrerade är det enda som fungerar som ekonomiskt incitament. Förutom att vi har inrikestrafik med svenskregistrerade fordon som belastas med en fast fordonsavgift, så finns det det en stor gråzon med utlandsregistrerade fordon som på ett eller annat sätt bedriver inrikestrafik i Sverige. Vidare är det så att i trafik till eller från Sverige, råder det absolut konkurrensfrihet och svenska åkerier får allt svårare att hävda sig och till sist så har vi en mycket omfattande transittrafik med lastbil, exempelvis till och från Finland. Våra gratis motorvägar är uppenbarligen billigare än direktfärjorna från kontinenten!
/Göran

[Claes Thure Moberg]

För bortåt 20 år sedan var jag inblandad i ett projekt där tanken var att etablera en trailerfärja mellan Haraholmen i Piteå och Kapellskär norr om Stockholm. Min del av det hela var att jag jobbade på teknisk avdelning på ett rederi som skulle tillhandahålla fartyget. Den bakomliggande tanken var att man skulle spara en väldig massa landsvägsmil.

De som stod bakom projektet var väldigt optimistiska, liksom inblandade åkerier. Men i slutänden föll det hela på konstruktionen av det statliga transportstödet. Det visade sig nämligen att transportstöd enbart utbetalades för landsvägstransport. Gick godset på järnväg var detta stöd väldigt reducerat och gick det på sjön var stödet noll. Lastade man lastbilen på ett fartyg så skulle stöd utgå för sträckan till Haraholmen och från Kapellskär. Däremellan var det "nadazero". Vilket innebar att trots att detta skulle innebära en billigare frakt så blev den i slutänden dyrare. Och projektet lämnade aldrig skrivbordet.

Om det fortfarande finns transportstöd och hur detta i så fall är konstruerat vet jag intet.

[Tgoj gubben]

Det är en bra ide men jag tror inte det skulle funka i praktiken med elektrifierade vägar. Skulle bli mycket problem med nedrivna ledningar.

[LÅ1]

Det fanns en brännpunktsartikel om detta i november.