Plan för Gamlestadstorget

[Harald]

Nu finns det ett förslag till detaljplan för Gamlestadstorget.

Spårvägshållplatserna föreslås ligga parallellt och i nivå med pendeltågsplattformen. Det tycker jag är rätt diskutabelt eftersom det innebär att Bergsjöbanans hållplatser kommer långt söderut, över Säveån. Därmed blir det långa gångvägar till bussarna som ska stanna på den norra delen av torget. Det motiv som anges är att man ska få bekväm omstigning till tågen, men det får man ju bara till den ena plattformen, den mot Göteborg. Till den andra plattformen kommer man ju ändå att behöva gå i en gångtunnel.

Dessutom har man gjort en märklig korsning mellan Gamlestadsvägen och Artillerigatan där trafik norrifrån mot öster kommer att korsa spårvägen två gånger. med en annan utformning skulle den inte behöva korsa alls.

[Zawaq]

Kommer bron över slakthusgatan att bytas ut i samband med ombyggnationen av gamlestadstorget så man slipper spårförslingringen?

[Nupski]

Men själva merparten av trafiken skall väl dansa ner i en tunneln och mynna ut vid Slakthuset, om man tänker på Artillerigatan, men iof Gamlestadsvägen är ju ganska hårt trafikerad, om man inte planerar att flytta även den.

[Harald]

Men själva merparten av trafiken skall väl dansa ner i en tunneln och mynna ut vid Slakthuset, om man tänker på Artillerigatan, men iof Gamlestadsvägen är ju ganska hårt trafikerad, om man inte planerar att flytta även den.

Ja visst, men de som kommer Gamlestadsvägen norrifrån och ska in på Artillerigatan måste köra genom den ovala cirkulationsplatsen och korsa spåren två gånger. Det finns ju rika erfarenheter av olycksriskerna på sådana platser, så man tycker att en enkel riskanalys borde leda till att man inte skapar fler än nödvändigt. Men riskanalys kanske inte ingår i arkitektutbildningen.

[Nupski]

Vid närmare tanke så har du absolut rätt, även trafiken från Kristinedalshållet som skall ner på Artillerigatan måste ju korsa spåret närmaste vägen från stadens centrum mot Bellvue, Kortedala är ju att man tar E20 till Ånäsmotet och passerar Kristinedal. Hade ju varit en snygg lösning att gräva ner spårvagnen under cirkulationsplatsen men det blir nog svårt om man skall kunna leda in trafiken på Angered på samma bana.

[bruse]

Varför heter det Gammelstadstorget? Har det legat en gammal stadsdel där? Finns nåt kvar av det?

[2763]

Varför heter det Gammelstadstorget? Har det legat en gammal stadsdel där? Finns nåt kvar av det?

Staden Nya Lödöse, eller Nylöse, som under 1500-talet var tänkt att ersätta (Gamla) Lödöse som Sveriges port mot väster låg här.

Det är inte mycket synbart kvar efter Staden.

Alltså, ingen stadsdel utan snarare en hel stad, liksom den andra uppslukade städen "Älvsborg".

//T

[Nupski]

Varför heter det Gammelstadstorget? Har det legat en gammal stadsdel där? Finns nåt kvar av det?

Ligger i stadsdelen Gamlestaden och Gamlestadstorget ligger som adress 100m därifrån.

[hej]

Staden flyttades några kilometer söderut till Eklanda bys gamla utägor nuvarande stadsdelarna Inom Vallgraven och Nordstaden men staden Göteborg behöll samma yta geografiskt som Nylöse, den gamle staden, hade haft. 1624 tvångsföflyttades Nylöses invånare till Göteborg, kvar blev bara hospitalet vars rester ses norr om Gamlestaden när man åker Angeredsbanan. Hospitalet flyttades 1872 till Hisingen och Hospitalskyrkan revs ca 1912.

[Gbgcyklaren]

En bild på hur temporär dragning av spårvägen blir när Gamlestadstorget byggs om:
http://www5.goteborg.se/prod/Intraservi ... ga%203.pdf

Annan bild från området:
http://www5.goteborg.se/prod/Intraservi ... ga%206.jpg
Jag gillar inte hur man gör om misstaget med hur cykelbanorna drogs längs med Linnégatan.

[B Thomas]

Nu finns det ett förslag till detaljplan för Gamlestadstorget.

Spårvägshållplatserna föreslås ligga parallellt och i nivå med pendeltågsplattformen. Det tycker jag är rätt diskutabelt eftersom det innebär att Bergsjöbanans hållplatser kommer långt söderut, över Säveån. Därmed blir det långa gångvägar till bussarna som ska stanna på den norra delen av torget. Det motiv som anges är att man ska få bekväm omstigning till tågen, men det får man ju bara till den ena plattformen, den mot Göteborg. Till den andra plattformen kommer man ju ändå att behöva gå i en gångtunnel.

Dessutom har man gjort en märklig korsning mellan Gamlestadsvägen och Artillerigatan där trafik norrifrån mot öster kommer att korsa spårvägen två gånger. med en annan utformning skulle den inte behöva korsa alls.

Jag noterade också den märkliga placeringen av spårvagnshållplatserna när jag läste detaljplanen för några dagar sedan. Den "ursprungliga" planen att lägga hållplatserna som sidorna i den triangel, som fortfarande finns kvar, var mycket bättre. Det är ju en obetydlig förkortning av gångsträckan till pendeltåget. Samtidigt förlänger man avståndet till bussarna i den tredjedels rest av triangelen där dessa ska ha sin hållplats. Och de som ska till alla nya bostäder kring Gamlestadstorget, får också förlängd gångväg. Är det konsultbonus på korta gångavstånd i knutpunkter?

För den dubbla bron över Säveån med hållplatser på lär ju inte bli billigare nu. Dessutom var den tillfälliga omläggningen av spårvägen som fanns i länken inte att leka med. Men, utan att vara insatt i förutsättningarna så ska man kanske inte ifrågasätta alltför mycket.

[Harald]

Den tillfälliga omläggningen är lik ett förslag som jag visade här i forumet för ett år sedan: http://www.sparvagssallskapet.se/forum/ ... en#p247741

Nu ska jag inte påstå att de har fått idén av mig, för den ligger ju ganska nära till hands. Det tillfälliga spåret är säkert lönsamt jämfört med att köra ersättningsbuss under ombyggnaden. Det är ju inte lite trafik som ska ersättas och bussarna skulle minst få gå till och från Centralstationen.

[2763]

Detta har varit på samråd m.m. under hösten och möten med boende m.m. har hållits.

Nu rör sig diskussionen om två frågor, nämligen vad som bör prioriteras och vad som har prioriterats. Den senare är lättare att svara på och de motiv som använts är också lätta att presentera.

Man har valt att prioritera byten mellan Spårvagn-Spårvagn samt Spårvagn-Pendeltåg. Styrande är resorna mellan Kortedala-Bergsjön och Angered som är det vanligaste bytet vid GM. I en del av utvecklingsfasen hade man mittplattformar där tåg från Angered delade plattform med tåg mot Bergsjön. På grund av den fantastiska spårutformningen som då blev (För Kortedala-Bergsjö-tågen från Högertrafik till vänstertrafik och åter till högertrafik) slopades dock detta passagerarvänliga utformande.

Visst kan man anpassa sig efter bussarna som angör Gamlestaden. Men, vad är det för busslinjer egentligen? Idag har man 59:an som är en buss med två syften, varav inget har med byte till spårväg att göra. Man har 69 som ser till att förbinda Nordost med Östra sjukhuset och sen är det lite bôs-bussar som går Gamlestaden-Lerjedalen. Byten mellan Spv och buss borde då göras i Hjällbo för att spara tid.

Jag tror ärligt talat inte att bussarna är så viktiga att det motiverar att flytta dem, bytet för resande mellan de två nordostbenen på spårvägen är betydligt mycket viktigare eftersom det är fler som byter så.

//T

[Martin]

I planbeskrivningen ser det ut som att spårförslingringen på A-banan kommer att vara kvar, stämmer det?

[Harald]

I planbeskrivningen ser det ut som att spårförslingringen på A-banan kommer att vara kvar, stämmer det?

Det som man ser spårförslingringen på är en illustrationsritning, inte planförslaget. Planförslaget har plats för en dubbelspårig bro.

[Martin]

I planbeskrivningen ser det ut som att spårförslingringen på A-banan kommer att vara kvar, stämmer det?

Det som man ser spårförslingringen på är en illustrationsritning, inte planförslaget. Planförslaget har plats för en dubbelspårig bro.

Gott!

[Harald]

Staden flyttades några kilometer söderut till Eklanda bys gamla utägor nuvarande stadsdelarna Inom Vallgraven och Nordstaden men staden Göteborg behöll samma yta geografiskt som Nylöse, den gamle staden, hade haft.

Är du säker på det? Varifrån har du den uppgiften? Enligt Skatteverkets förteckning över svenska församlingar genom tiderna bröts Göteborgs svenska (Domkyrkförsamlingen) ut ur Örgryte 1619. Nylöse bröts ut ur Utby den 17 augusti 1473. Det tyder på att den nya staden anlades på mark som inte hade tillhört den gamla staden. Den nya staden fick även den gamla stadens mark, d.v.s. den nya stadens yta blev större.

[hej]

Göteborg anlades på Eklanda bys utmarker, Eklanda by fördes över till Nylöse enligt en förordning av Gustav Vasa 1528 samtidigt som Härlanda socken upphörde. Återkommer med källhänvisning enär jag inte har den tillgänglig.

[hej]

1619 är det år då Älvsborgs lösen var betald och områderna lämnades tillbaka av Danmark till Sverige. Nylöse hade bränts och övergetts 27 februari 1612. Borgarna hade uppmanats att flytta till Alingsås eller Brätte eller annorstädes enligt Nordisk familjebok 17e bandet sp. 243. Området borde då tillfälligt förts över till Örgryte socken. 1619 började man åter uppbygga Nylöse samt planera Göteborg. Den 4 juni 1621 fick Göteborg sina stadsprivillegier och den 24 februari 1624 uppmanades Nylöses invånarna att flytta till Göteborg och Nylöses öde som egen stad var beseglad.

[Harald]

Nej, Nylöse församling upphörde inte. Detta är Skattverkets uppgifter om församlingen:

Namn: 1473-08-17-1474 Götaholm, 1474-08-05-1543 Nya Lödöse eller Nylöse, 1543-1571 Älvsborg, 1571-1627 Nylöse, 1627-1883 Göteborgs hospitalsförsamling eller Kronohospitalsförsamlingen, 1883-05-01-1968 Göteborgs Gamlestad, 1969- Nylöse.

Län: 1930-01-01 överfört område från Angered i Älvsborgs län till Göteborgs Gamle stad i Göteborgs och Bohus län.

Indelning: 1473-08-17 utbruten ur Utby, 1528 införlivat Härlanda, 1951-01-01 åter utbrutet Härlanda samt indelad i två kbfd: Gamlestads kbfd och Nylöse kbfd, 1955 Kortedala kbfd utbrutet ur Nylöse kbfd, 1960 utbrutet Kortedala och motsvarande kbfd upplöst, 1968-01-01 Bergsjöns kbfd utbrutet ur Nylöse kbfd, 1969-01-01 utbrutet Göteborgs Sankt Pauli och Gamlestads kbfd upplöst, 1971-01-01 utbrutet Bergsjön, varvid kyrkobokföringsdistrikten upplösts.

Om Domkyrkoförsamlingen i Göteborg anges:

Namn: 1619-1633 Göteborgs svenska, 1633- Gustavi, senare Gustavi domkyrkoförsamling, sedan Göteborgs Gustavi eller domkyrkoförsamling, 1974- nuvarande namn.

Indelning: 1619 utbruten ur Örgryte, 1623 utbrutet Göteborgs Tyska, 1883-05-01 utbrutet Göteborgs Haga och Göteborgs Masthuggsförsamling, 1908-01-01 utbrutet Göteborgs Vasa, 1974-01-01 införlivat Göteborgs Kristine.

Det fanns alltså två församlingar i Göteborg från början, Nylöse och Göteborgs svenska.

Nu behöver det här inte betyda att din uppgift om Eklanda by är fel. Det kan vara Skatteverket som har fel också. Det kan väl också vara så att staden fick mer än Eklanda by. Stadens första gräns i söder gick från Stigbergsliden över Risåsen (skansen Kronan) till Getebergsled, vidare till Mölndalsån som den följde norrut till Gullbergs bro. Ungefär så här: http://kartor.eniro.se/m/9ajYp