Det hänger ju ihop, snabbare acceleration innebär att man hinner upp i högre hastighet innan det är dags att bromsa. Dock tror jag intuitivt att man inte vinner någonting alls på den relativt blygsamma ökningen av medelhastighet som en mer accelerationssnabb fordonstyp skulle innebära, om man samtidigt ska slösa bort en massa sekunder på mer tidsödande dörrmanövrering vid uppehållen.spårlasse skrev:Är det hastigheter kring 50, skulle jag därför sammantaget tro att C10/11 vinner - men kanske inte när det gäller upp till 80/90. Men då är ju frågan hur många ställen man hinner upp i det på Saltis?
På den kortaste sträckan mellan två uppehåll, Sickla-Nacka och omvänt, hinner man med nuvarande vagnar upp i ganska exakt 60 km/h innan det är dags att bromsa (detta gäller i båda riktningarna). En något snabbare vagntyp skulle kanske hinna upp i 70, men vad blir skillnaden i medelhastighet mätt från det att dörrstängningen börjar tills folk kan kliva av vid nästa uppehåll?
Jag skulle vilja påstå att det i själva verket är på de lite längre avstånden som det finns tidsvinster att hämta, då dagens vagnar har mycket svag acceleration i farter över 60 km/h och i stort sett inte kan komma upp i över 70 någonstans på banan på grund av lutningarna. Det finns också ett antal hastighetsnedsättningar av spårtekniska skäl som drar ned medelhastigheten. Med lite ändringar i signalsystemet och en annan policy för spårläget skulle man nog kunna höja till både 80 och 90, men för att ha nytta av det behöver man också en fordonstyp som hinner upp i den hastigheten innan man kommer fram till slutstationen