Vinter på 12:an

[hej]

Intressant när Stockholmstrådar blir göteborgska

Långedragslinjen var ju länge klassad som järnväg så att det sitter järnvägsstolpar där är väl inte underligt.

[Harald]

Intressant när Stockholmstrådar blir göteborgska

Det var inte min avsikt att "flytta" tråden. Bilderna vara bara exempel på olika slag av stolpar. Att sedan den som fick lust att göra en "göteborgsk kommentar" inte förstod att skapa en ny tråd för detta kan jag bara beklaga.

[daniel_s]

Nockebybanan hade ju fackverksstolpar tidigare, mycket mer järnvägsmässigt än rörstolpar som är TYPISKT innerstadsspårväg om jag får säga det själv:



Nockeby 1997

[Harald]

Oj, grönmålade och numrerade med gula siffror t.o.m. Mera järnvägsmässigt än så kan det väl inte bli. När blev de det? Så såg de inte ut i den grå forntid då jag arbetade på tolvan.

[daniel_s]

Oj, grönmålade och numrerade med gula siffror t.o.m. Mera järnvägsmässigt än så kan det väl inte bli. När blev de det? Så såg de inte ut i den grå forntid då jag arbetade på tolvan.

Nej, på den tiden var väl allt svartvitt. Det har jag sett på gamla bilder

[Patrick]

OK - jag kanske skrev fel - vad jag menade var hur man hänger upp kontaktledningarna, inte stolparna i sig, där förstår jag att det blir ganska kraftiga stolpar, men jag tycker det är snyggare med en diskret lina mellan stolparna där kontaktlinan är upphängd på än dessa tunga metalluthäng som finns på t ex Tvärbanan och Nockebybanan. Är det verkligen nödvändigt med dubbellina på spårvagn? Om så är fallet, varför har man inte bytt på Stockholm City!

[daniel_s]

Vad är det där Stockholm City som du yrar om hela tiden, menar du Spårväg City?

Om du tittar på min bild på cafésläpet så ser du att man faktiskt har börjat använda en lite mer indirekt upphängningsmetod på cityspårvägen, även om man inte har en komplett bärlina som på förortsbanor. Det finns ett värde i att kontakttråden kan röra sig lite mer oberoende av övriga trådar. Dels ger det bättre strömavtagning, dels minskar det risken att en rivning på ett ställe tar med sig hela trådnätet på en stor yta. Detta talar för upphängning med utliggare framför ett nät av bärtrådar, där så kan ske utan olägenheter.

SS har byggt kontaktledning med utliggare och bärlina på förortsbanorna åtminstone sedan 1940-talet, exempelvis hade en bit av Nockebybanan sådan upphängning redan före upprustningen. Utliggare används även på cityspårvägen i ganska stor utsträckning, men där för att spara stolpar - hela Strandvägen och större delen av slingan vid Waldemarsudde har utliggare på stolparna.

[Stefan Widén]

Det jag tror alla är överens om är att det gäller att välja en konstruktion som både motsvarar de tekniska krav som ställs dvs hastighet, stolpplaceringar, behov av en area osv och kraven på estestisk väl utformad anläggning. Spv C anläggning får väl anses som en lyckad konstruktion där man fått en anläggning som teknisk fungerar och som har en estetisk utformning. När väl stolparna, som är designade, blir målade på Hamngatan så "försvinner" de. Kopparn i tråden har nu ärgat vilket gjort den brun och därmed inte lyser som den gjorde i somras. Längs Strandvägen är anläggningen enkelt utförd men på ett sätt som gör att den knappt syns. På Djurgården hoppas vi att man även där målsar stolparna i ex KDFs standardgröna färg.

På NB kan vi hoppas att stolparna och utliggarna målas till den gröna färg de hade innan ombyggnaden och då kommer även de att smälta in bättre i miljön. Själklart tror jag alla vill se snygga GDUer men blir de bara målade såm räcker det.

Återigen hänvisar jag till sjöstaden där man enligt mitt tycke lyckats tilll 100 % med kontaktledningsanläggningen.


Stefan

[Bobjörk]

Skum bild daniel_s. Det är grönt och tåget kommer i vänstertrafik?

[Patrick]

Håller helt med Stefan Widens utlägg ovan - plusspoäng till Spårväg City (nöjd nu daniel_s?) för sina utlägg som har varit diskreta ända sedan Djurgårdslinjens tillkomst. Där ser vi hur man ska lösa kontaktledningen - blir stolpar mm, som Stefan skriver, snyggt målade i grönt så blir man nog nästan tårögd!

[Harald]

OK - jag kanske skrev fel - vad jag menade var hur man hänger upp kontaktledningarna, inte stolparna i sig, där förstår jag att det blir ganska kraftiga stolpar, men jag tycker det är snyggare med en diskret lina mellan stolparna där kontaktlinan är upphängd på än dessa tunga metalluthäng som finns på t ex Tvärbanan och Nockebybanan. Är det verkligen nödvändigt med dubbellina på spårvagn? Om så är fallet, varför har man inte bytt på Stockholm City!

Det är inte om banan kallas spårväg eller järnväg som avgör vilken typ av kontaktledning man behöver utan vilken hastighet man ska köra med. Enkeltråd är en ganska dålig konstruktion som dög till de lägre hastigheter man förr hade i innerstäderna. Nu är det nog på gränsen egentligen och t.ex. i Den Haag har man upphängning i bärlina även på gatuspår på många ställen. Dock är det inte så att man man måste ha utliggare för att man har upphängning i bärlina. Även den kan hängas i tvärtrådar som man kan se här. Upphängning i bärlina har dessutom den fördelen att man inte behöver så många stolpar eller väggfästen.

Även det omvända kan förekomma, alltså enkeltråd som hänger i utliggare:



Genom att använda utliggare klarar man sig med en rad stolpar i mitten.

[daniel_s]

Skum bild daniel_s. Det är grönt och tåget kommer i vänstertrafik?

Nej det är vitt sken, signalen var en ren växelsignal utan hinderfrihetskontroll. Vagnarna håller på att växlas fram till plattformen.

[Lennart Hjelm.]

Tolvan har haft det mesta kontaktledningsväg

Linje 12 - 03x.jpg (178.31 KiB) Visad 1077 gånger

Bilagan Linje 12 - 05x.jpg finns inte längre

Bilagan Linje 12 - 04x.jpg finns inte längre

[Lennart Hjelm.]

Att Ålstensgatan inte är Nockeby vet jag. Men hur undviker man att visa filnamn?

Så här har Ålstensgatan sett ut vid olika tillfällen.

Linje 12 - 01x.jpg (166.15 KiB) Visad 1076 gånger

Linje 12 - 02x.jpg (192.45 KiB) Visad 1076 gånger

[Leif Steen]

Anledningen till att man INTE vill dela stolpar med 400v anläggning kallas , Sambyggnad, vilket ställer höga och svåra krav på isolation mellan systemen och systemspänningarna samt personsäkerhet för personal i underhållstjänst. För högspänning till spårvägsanläggning krävs också systemjordning av stolpar och staket mm. som kan träffas av en nedfallen kontaktledning, vilket ger ytterligare tekniska bekymmer och en högre underhållsinsats/kostnad.

Finns det ekonomiska skäl för sambyggnad väljer man nog sannolikt det alternativet, men då krävs planering och samordning av arbetsplaner, budgetar mm. mellan olika förvaltningar och aktiebolag.

Vilket jag tror i dagens ekonomi inte ställer sig längst fram i ledet som alternativ !

[Lars_J]

Men 750V DC definieras ju inte som högspänning......... och kraven på jordning är stränga även utan sambyggnad./Lars J

[M_M]

Jordningskraven borde väl gälla även för stolpar som bara står i närheten men inte bär upp kontaktledningen?

Appropå det, finns det jordfelsbrytare för 230V som är specade att tåla att spårvägkontaktledning rör sekundärsidan och då bryter på ett säkert sätt? D.v.s. ifall kontaktledningen skulle krossa en armatur och komma i kontakt med fas/nolla på 230V-sidan så bryts matningen så att det blir 0V mellan fas och nolla på 230V-sidan (men 700V DC mellan både fas samt nolla mot jord)?

Man kan väl tänka sig att kraven är olika beroende på om 230V till belysningen är ett separat 230/400V-sysstem eller om det hänger ihop med hushållselen?


Jag minns t.ex. att i hålan jag växte upp så verkade "alla" gatlampor över ett rätt stort område vara anslutna direkt till en transformatorstation där det rent hypotetiskt kan ha varit så att man kunde släcka gatlamporna på kvällarna genom att lysa med ficklampa mot ljussensorn länge nog

[Jeff]

Jordningskraven borde väl gälla även för stolpar som bara står i närheten men inte bär upp kontaktledningen?

Appropå det, finns det jordfelsbrytare för 230V som är specade att tåla att spårvägkontaktledning rör sekundärsidan och då bryter på ett säkert sätt? D.v.s. ifall kontaktledningen skulle krossa en armatur och komma i kontakt med fas/nolla på 230V-sidan så bryts matningen så att det blir 0V mellan fas och nolla på 230V-sidan (men 700V DC mellan både fas samt nolla mot jord)?

Man kan väl tänka sig att kraven är olika beroende på om 230V till belysningen är ett separat 230/400V-sysstem eller om det hänger ihop med hushållselen?


Jag minns t.ex. att i hålan jag växte upp så verkade "alla" gatlampor över ett rätt stort område vara anslutna direkt till en transformatorstation där det rent hypotetiskt kan ha varit så att man kunde släcka gatlamporna på kvällarna genom att lysa med ficklampa mot ljussensorn länge nog

Skulle vara intressant att mäta vilken spänning man få om man mäter mellan kontaktledningen och Fas i en belysningsstolpe?
Tror det är för litet brytaravstånd i en Jordfelsbrytaren för att bryta 700DC. Skulle tippa på att säkringen i stolpen skulle gå.

[daniel_s]

Skulle vara intressant att mäta vilken spänning man få om man mäter mellan kontaktledningen och Fas i en belysningsstolpe?

Med vilket instrument? Spänningen bör väl variera med 50 Hz mellan 375 V och 1025 V, om jag inte tänker fel.

Tror det är för litet brytaravstånd i en Jordfelsbrytaren för att bryta 700DC. Skulle tippa på att säkringen i stolpen skulle gå.

Det räddar vl iofs inte grejerna som är kopplade till nollan (i M_M något osannolika exempel spänningssatte vi ju även den).

[Harald]

Skulle vara intressant att mäta vilken spänning man få om man mäter mellan kontaktledningen och Fas i en belysningsstolpe?

Med vilket instrument? Spänningen bör väl variera med 50 Hz mellan 375 V och 1025 V, om jag inte tänker fel.

Det förutsätter förstås att båda systemen har samma jordpotential. Det är inte helt självklart, men om de har det så blir det så. Då blir medelvärdet förstås 700 V om det är kontaktledningsspänningen. Effektivvärdet blir 737 V om jag har räknat rätt.