Sedan A30-döden för ett par år sedan så är det vinternätterna som erbjuder omväxling på 12:an. Här ett undantag, 9205 på sin premiärtur 2011 den 2 januari klockan 15.30. Det var stort snöväder på nyåret och intrycket förblir att man satsade högt på personalens vila då, inte ens den gula traktorgrävaren med biltvättsborstarna gick då. Här i söndagstrafikens 20 min-intervall funkade det fint, tyvärr kom inte den gula såsblandarlampan med på min mobilbild. En mycket sällsynt synt syn med vårt fina gamla ploglok i drift särskilt under trafiktid
Isvagnen A30 304 har varit borta en tid, under tiden före jul provades en ny metod med dubbla A32 a la Linje 22 som "Iståg" men under helgerna har första A32-trafiktåg fått göra jobbet självt. Rullande gröna tomtebloss hos oss vissa morgnar, har ni gett upp Isvagnsidén?
12:an har annars präglats av extrem driftsäkerhet under dessa snöiga förhållanden. Men nu är det höga snövallar och om de töar och blir hårda igen funkar inte biltvättsborstarna, vad gör ni då?
Patrick skrev:Snyggare kontaktledningsdragning på den gamla bilden jämfört med den nya!
Bilderna är ju inte ens från samma hållplats. Notera för övrigt att det inte syns en enda kontaktledningsstolpe på bilden från Ålstens gård, det kan också vara en variabel i frågan om vad som är snygg kontaktledningsupphängning!
Glasögon står det på skylten. I dörren omedelbart till vänster om den skylten (utanför bildkanten) gick man in till urmakare Salomonsson, som även fixade det här med glasögon. Pappershandeln kallades för Tobak i dagligt tal. I huset fanns också kemtvätt, fotvård och parfymbutik. Och på Lennart Hjelms bild står det Nockeby men den är från Ålstensgatan (vilket jag tror att Lennart vet). Till höger i bilden syns den gamla plattformen från vänstertrafiktiden, nu med staket mot spåret. Längre in på plattformen fanns en Pressbyråkiosk som levde många år efter högertrafikens införande, de senaste åren dock i privat regi.
/Lars J
Patrick skrev:Snyggare kontaktledningsdragning på den gamla bilden jämfört med den nya!
Bilderna är ju inte ens från samma hållplats. Notera för övrigt att det inte syns en enda kontaktledningsstolpe på bilden från Ålstens gård, det kan också vara en variabel i frågan om vad som är snygg kontaktledningsupphängning!
Min kommentar gällde mest upphänget av kontaktledningarna inte var det var - har aldrig gillat järnvägsstolpar på spårvagnslinjer - tur att det inte blev det på Stockholm City!
Patrick skrev:Min kommentar gällde mest upphänget av kontaktledningarna inte var det var - har aldrig gillat järnvägsstolpar på spårvagnslinjer - tur att det inte blev det på Stockholm City!
Det är lite svårt att undvika stolpar vid särskild banvall eftersom det inte finns några husväggar att hänga upp kontaktledningen i. Står sstolparna vid en spårväg så är de förstås spårvägsstolpar och inte järnvägsstolpar.
Det är ju bara att konstatera att bygger man Kontaktledningsanläggning med "överliggande parallell bärlina" så får man den typen av utliggare som syns på bilderna. Sen hänger valet av stolpe på platsen. Kan man plantera den i direkt anslutning till spåret blir den mindre speciellt på rakspår i kurva hamnar de något tätatare. Är det som på bilden utan snö mitt i ett växelkomplex så blir det fler och kraftigare stolpar.
I skolan kunde man inte förstå vitsen med att tragla krafter med pilar och vridmoment osv men nu så ser man en praktisk användning av det och då blir även matten roligare... Japp ett sidostår som jag givetvis, för tråden skull, direkt placerar en stoppbock bakom.
Stefan
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
Annan plats på Spårväg city (iofs snyggare stolpar)
Så här kan vi hålla på ett tag. Det är lika bra att Patrick skrotar sin "järnvägsstolpshypotes". Det är inte ovanligt stora eller järnvägsmässiga stolpar på Nockebybanan. Däremot är de kanske inte särskilt snygga, men det är en annan historia!
De flesta förortsträckor i Stockholm hade upphängning med bärlina och stolpar som liknade järnvägens. Jag hittade ingen bra bild från Nockebybanan men på de här bilderna från Örbybanan och Mälarhöjdsbanan ser man hur det såg ut även på Nockebybanan före renoveringen.
Jag köper motvilligt argumenten för att ha separata stolpar för järnvägen respektive snabbspåret (även om det tekniskt borde gå bra att dela kontaktledningsbryggor o.s.v.), men på bilden ovan är det väl ändå samma gatukontor som ansvarar för varenda stolpe?
Vad är då orsaken till att det ser ut som det gör? "Så har vi alltid gjort" i form av att Långedragbanan har haft stolpar på i stort sett samma platser tidigare, eller?
Eller kan det vara för att kontaktledningen inte ska skadas om ett vägfordon kommer i närkontakt med annan stolpe? Risken är väl att en vält stolpe ändå skadar kontaktledningen...
Utan att ha nån vidare lokalkännedom om platsen så ser det ut som om kontaktledningen skulle kunna dela stolpar med lyktstolparna...
P.S. en ren smaksak/uppfattningsgrej: Jag tycker att kontaktledningen ser "gammeldags" ut på nåt sätt när avståndet mellan kontaktledning och bärlina är förhållandevis stort relativt avståndet mellan kontaktledningen och stolpen...
M_M skrev:Utan att ha nån vidare lokalkännedom om platsen så ser det ut som om kontaktledningen skulle kunna dela stolpar med lyktstolparna...
Lyktstolparna är nog aningen för klena (och finns dessutom bara på ena sidan, de som står på gångvägen närmast Harald ser du ju själv att man inte kan hänga upp tråden i).
M_M skrev:Ja, att framförallt de till vänster är för korta är rätt uppenbart, frågan är dock varför det blev såhär....
Du får väl vända dig till Uppdrag granskning.
Hehe, ja, man kan väl nästan undra om det här också är ett fall av det uppdrag granskning tittat på...
Jag vill dock tro att det mer beror på dålig samordning eller kanske tanklöshet / lathet nånstans...
Uppdrag granskning hade nog varit mer intresserade om det sett ut sådär på pappret men lamporna och kontaktledningen i verkligheten suttit på samma stolpar
