Trådbussen i Bergen räddad till 2015
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om trådbussar och andra bussar i reguljär lokaltrafik.
Allmänna forumregler
Diskussioner om trådbussar och andra bussar i reguljär lokaltrafik.
Allmänna forumregler
-
- Inlägg: 1645
- Blev medlem: fredag 28 november 2003 8:01
Trådbussen i Bergen räddad till 2015
Bystyret i Bergen beslutade häromdagen att ta merkostnaden på ca. 5 mkr (norska) per år att driva trådbussen fram till 2015.
http://www.bt.no/nyheter/lokalt/Trolley ... 54841.html
mvh/spårsnoken
http://www.bt.no/nyheter/lokalt/Trolley ... 54841.html
mvh/spårsnoken
-
- Inlägg: 4460
- Blev medlem: lördag 31 augusti 2002 20:46
Re: Trådbussen i Bergen räddad till 2015
Väldigt positivt för miljön, bullret och komforten!
-Å andra sidan skulle väl Bergen tappa (miljö)ansiktet om man la ner nu när bybanen just har öppnat!?
-Att trådbusstrafik 2010 behöver en: "ekstraregningen på ca. 5 millioner kroner i året" är helt absurt och säger en hel del om den s k "marknaden"!

-Å andra sidan skulle väl Bergen tappa (miljö)ansiktet om man la ner nu när bybanen just har öppnat!?

-Att trådbusstrafik 2010 behöver en: "ekstraregningen på ca. 5 millioner kroner i året" är helt absurt och säger en hel del om den s k "marknaden"!

Re: Trådbussen i Bergen räddad till 2015
Heisann se på datoen for linken til bt.no. artikkeken er fra april 2008. Mye har endret seg.
Siste fra. Nylig fremlagt budsjertt for byrådet er at en ikke vil opprettholde støtten til trolleybussene for 2011.
Så det nå det Hordaland fylkeskommune som har tatt over driften av all kollektivtrafikk, mener byrådet at også de må ta ekstraregningen. Vi får håpe de gjør det.
Siste fra. Nylig fremlagt budsjertt for byrådet er at en ikke vil opprettholde støtten til trolleybussene for 2011.
Så det nå det Hordaland fylkeskommune som har tatt over driften av all kollektivtrafikk, mener byrådet at også de må ta ekstraregningen. Vi får håpe de gjør det.
-
- Inlägg: 1645
- Blev medlem: fredag 28 november 2003 8:01
Re: Trådbussen i Bergen räddad till 2015
---------------Mojo skrev:Heisann se på datoen for linken til bt.no. artikkeken er fra april 2008. Mye har endret seg.
Siste fra. Nylig fremlagt budsjertt for byrådet er at en ikke vil opprettholde støtten til trolleybussene for 2011.
Så det nå det Hordaland fylkeskommune som har tatt over driften av all kollektivtrafikk, mener byrådet at også de må ta ekstraregningen. Vi får håpe de gjør det.
Det var något konstigt med den länken. Så här står det på bt.no:s sökfunktion:
Resultat 1–10 for trolleybuss. (0.30 sekunder)
Egendefinert søk
1.
Trolleybussen består - bt.no
28. sep 2010 ... Et enstemmig bystyre går inn for at Bergen kommune skal betale for merutgiftene ved å drive trolleybussen til 2015
Det tolkar jag som att det skrivits någonting i bt.no den 28 sep men sedan länkas det till en gammal artikel.
mvh/spårsnoken
- Nils Carl Aspenberg
- Inlägg: 2003
- Blev medlem: tisdag 02 mars 2004 0:18
- Ort: Oslo
Re: Trådbussen i Bergen räddad till 2015
Det har varit en del diskusjon rundt trolleybussene i Bergen. Det arbeides med et forslag om at spårvägens och trolleybussenes infrastruktur skal drives av ett bolag. Det er også forslag om forlengelse, slik at linje 2 kan mate til linje 1 ved Fantoft.
-
- Inlägg: 1878
- Blev medlem: måndag 09 november 2009 13:27
Re: Trådbussen i Bergen räddad till 2015
Hur kan det vara så mycket dyrare med trådbuss? Bussarna finns redan., så det kan inte vara nya investeringar som tynger.
HS
HS
Re: Trådbussen i Bergen räddad till 2015
5 miljoner låter lite som att det innefattar avskrivningar på materielen, gör norska kommuner avskrivningar? Å andra sidan verkar det ju i så fall tokigt att avveckla trådbussnätet när vagnarna är nästan nya!
Re: Trådbussen i Bergen räddad till 2015
Avskrivningarna lär ju inte minska märkvärt om man skrotar en anläggning...
Re: Trådbussen i Bergen räddad till 2015
Nja, det blir i så fall en jättekostnad det året men det kan man ju tysta ner som en "engångskostnad" och i stället betona den årliga besparingenM_M skrev:Avskrivningarna lär ju inte minska märkvärt om man skrotar en anläggning...

- Nils Carl Aspenberg
- Inlägg: 2003
- Blev medlem: tisdag 02 mars 2004 0:18
- Ort: Oslo
Re: Trådbussen i Bergen räddad till 2015
Små systemer som Landskrona og Bergen blir mycket dyre å drive. Man må ha et eget elektroverksted for 3 eller 8 busser, strømforsyning og ledningsavdeling. Disse kostnadene får et forsvarlig nivå når systemet har minst 30 busser og flere linjer. I hele verden finnes det nesten ingen trolleybusstemer med denne storlek. Diskusjonen kommer sikkert til å komme også i Landskrona.
Re: Trådbussen i Bergen räddad till 2015
Varför inte bygga ett större trådbussnät? Antar att politikerna tycker att det är för stora kostnader.Nils Carl Aspenberg skrev:Små systemer som Landskrona og Bergen blir mycket dyre å drive. Man må ha et eget elektroverksted for 3 eller 8 busser, strømforsyning og ledningsavdeling. Disse kostnadene får et forsvarlig nivå når systemet har minst 30 busser og flere linjer. I hele verden finnes det nesten ingen trolleybusstemer med denne storlek. Diskusjonen kommer sikkert til å komme også i Landskrona.
Re: Trådbussen i Bergen räddad till 2015
Att det är dyrt att ha underhållsmöjligheter för t.ex. Landskronas 3-4 bussar och ett par kilometer kontaktledning beror väl delvis på att man ofta snöar in på att allt ska vara så specialiserat?
D.v.s. ska man underhålla trådbussledningen så tänker man att ha två gubbar fast anställda enbart för detta och dessutom äga en egen "kran-korg-bil". Istället så borde man rimligtvis kunna lägga ut trådunderhållet på samma entreprenörer som ändå underhåller banverkets nät, och eventuellt göra nån deal att man har förtur till någon redan existerande lokal skylift. (Kommunen kan mycket väl tänkas ändå ägan en skylift för att kunna göra arbeten på utsidan av fasaden på hus som är högre än vad man enkelt fixar med vanlig stege).
På samma sätt så är det rimligtvis bara en mindre del av trådbussarna som är unika för just trådbussar. De flesta prylarna såsom inredningen, ramen/karossen, styrningen, stötdämpare/fjädring, däck/hjul o.s.v. är detsamma som på vanliga bussar. Det som krävs är alltså någon slags kompetens, antingen egen eller upphandlad, att kunna underhålla själva elsystemet.
Kännetecknande för moderna asynkronmotorer är att de t.ex. är borstlösa och om jag förstått helt inkapslade. Vid normal drift så antar jag att man behöver helt enkelt inte utföra något akut underhåll på motorerna eller drivelektroniken. Det underhåll som är kilometerbundet (eller watt-timme-bundet, eller hur man nu räknar) kan man väl fixa genom att skicka iväg motorn och ev. styrelektriniken till någon mer specialiserad verkstad, om man nu inte vill fixa det själv.
Jämför själv t.ex. en bilverkstad på en halvliten ort. De flesta bilverkstäder åtar sig både att laga plåtskador och reparera motorer, trots att det egentligen knappt finns något gemensamt mellan plåtskador och motorlagande (förutom att man blir oftast mer eller mindre skitig av båda jobben, men den likheten är för generell för att räknas, sophämtare och sotare är också skitiga yrken utan att de anses ha nåt med bilreparatörer att göra)...
D.v.s. ska man underhålla trådbussledningen så tänker man att ha två gubbar fast anställda enbart för detta och dessutom äga en egen "kran-korg-bil". Istället så borde man rimligtvis kunna lägga ut trådunderhållet på samma entreprenörer som ändå underhåller banverkets nät, och eventuellt göra nån deal att man har förtur till någon redan existerande lokal skylift. (Kommunen kan mycket väl tänkas ändå ägan en skylift för att kunna göra arbeten på utsidan av fasaden på hus som är högre än vad man enkelt fixar med vanlig stege).
På samma sätt så är det rimligtvis bara en mindre del av trådbussarna som är unika för just trådbussar. De flesta prylarna såsom inredningen, ramen/karossen, styrningen, stötdämpare/fjädring, däck/hjul o.s.v. är detsamma som på vanliga bussar. Det som krävs är alltså någon slags kompetens, antingen egen eller upphandlad, att kunna underhålla själva elsystemet.
Kännetecknande för moderna asynkronmotorer är att de t.ex. är borstlösa och om jag förstått helt inkapslade. Vid normal drift så antar jag att man behöver helt enkelt inte utföra något akut underhåll på motorerna eller drivelektroniken. Det underhåll som är kilometerbundet (eller watt-timme-bundet, eller hur man nu räknar) kan man väl fixa genom att skicka iväg motorn och ev. styrelektriniken till någon mer specialiserad verkstad, om man nu inte vill fixa det själv.
Jämför själv t.ex. en bilverkstad på en halvliten ort. De flesta bilverkstäder åtar sig både att laga plåtskador och reparera motorer, trots att det egentligen knappt finns något gemensamt mellan plåtskador och motorlagande (förutom att man blir oftast mer eller mindre skitig av båda jobben, men den likheten är för generell för att räknas, sophämtare och sotare är också skitiga yrken utan att de anses ha nåt med bilreparatörer att göra)...
- Nils Carl Aspenberg
- Inlägg: 2003
- Blev medlem: tisdag 02 mars 2004 0:18
- Ort: Oslo
Re: Trådbussen i Bergen räddad till 2015
I Bergen har det siden 1960-tallet vært planer om et større trolleybussnett. Dethar også vært gjort nye beregninger i "moderne tid" om forlengelse av linje 2 til Fyllingsdalen och Hop/Paradis.