Olika spårbredd

[Johan A]

En sa att musee spårvagnar inte kan gå överallt för de har annan spårbredd . Men det är väl samma som tunnelbanan men inte på Roslagsbanan för den är smal språig . Vad menar man med det . En sa att det blev en olyka i hallen efetr senaste trafiken för det var olika spårbredd . Vilken vagn krashade vet nån det ? Men det måste väl vara samma spårbredd som tunnelbanan fast inte Roslagsbanan ? Jag fattar ignenting .

[Odd]

Det är inte alltid som spårvidden är lika på alla ställen, oavsett trafikslag. I sverige har alla spårvägar och järnvägar det som kallas för "normalspår", ca 1435 mm, utom Roslagsbanan och ett par museijärnvägar, som i stället gör på 891mm och någon enstaka annan spårvidd såsom 600, och 1067 mm.

Utomlands är det en stor variation på spårvidderna. I Finland kör man tex på "bredspår", ca 1524mm (?) i såväl tunnelbanan som på järnvägen men spårvägen i Helsingfors har meterspår.

Så alla svenska spårvagnar kan teoretiskt köras på i stort sett alla svenska spår beträffande spårvidden men andra faktorer gör att man inte kan köra vissa hjultyper i vissa typer av växlar etc. Det kan vara detta som din polare avsåg.

[Zill]

I Nordamerika har många system standard spårbredd (1435 mm eller 4 fot, 8 1/2 tum).

Men inte alla. T ex:

Baltimore, Maryland hadde 1638 mm (5 fot, 4 1/2 tum) - fast "nya" light rail och Metron använder standard spårbredd

Philadelphia och Pittsburgh i delstaten Pennsylvania hadde och har 1588 mm (5 fot 2 1/2 tum)

Toronto, Ontario hadde och har 1495 mm (4 fot 10 7⁄8 tum)

BART i San Francisco och Oakland använder 1676 mm (5 fot 6 tum)

[2763]

Det är inte alltid som spårvidden är lika på alla ställen, oavsett trafikslag. I sverige har alla spårvägar och järnvägar det som kallas för "normalspår", ca 1435 mm, utom Roslagsbanan och ett par museijärnvägar, som i stället gör på 891mm och någon enstaka annan spårvidd såsom 600, och 1067 mm.

Alla spårvägar är väl en sanning med modifikation eftersom det finns meterspårigt materiel från Kiruna.
I stort sett alla spårvägar i Sverige hade dock normalspår, men i ett fåtal fall har man haft meterspår - såsom på den otrafikerade spårvägen i Ulricehamn, hästspårvägen i Göteborg och stadsspårvägen i Kiruna. Gruvspårvägen i Kiruna hade dock normalspår.

Bland hästspårvägarna finns även en del andra intressanta spårvidder bland annat vill jag minnas att någon trefota-bana (891) skall finnas.

Det finns även en stump järnväg som har bredspår mellan Haparanda och Tornio.

//Tony

[Hechtwagen]

Alla spårvägar i sverige HAR normalspår, dock finns det spårvagnar i sverige som tarvar annan spårvidd! Ursprungsfrågan i denna tråd är otydligt formulerad! Ett svar på ursprungsfrågan kan mycket väl vara att A31/M23 är för breda för att kunna gå upp till sergels torg eller ens förbi Hpl kungsträdgården eftersom de då tar i plattformskanten! Kan mycket väl vara detta som frågan gällde!

[2763]

Alla spårvägar i sverige HAR normalspår, dock finns det spårvagnar i sverige som tarvar annan spårvidd! Ursprungsfrågan i denna tråd är otydligt formulerad! Ett svar på ursprungsfrågan kan mycket väl vara att A31/M23 är för breda för att kunna gå upp till sergels torg eller ens förbi Hpl kungsträdgården eftersom de då tar i plattformskanten! Kan mycket väl vara detta som frågan gällde!

Som både du och jag vet så finns det betydligt fler mått än just spårvidd som kan vara avgörande för om en vagn kan gå på ett visst ställe. Bland annat måttet mellan hjulskivornas innersidor, kurvtagningsförmåga (både horisontellt och vertikalt) samt kravet på fria rummet.

Men faktum är att det finns rester av en anläggning i Kiruna som är klassad som spårväg och som har meterspår. Den var museispårväg under 1990-talet.
Märk väl, det var inte frågan i sig jag ifrågasatte, blott Odds svar. Om det nu är så att Johan var ute efter stockholmska förhållanden så är ju alla svar som inte rör Stockholm irrellevanta, även det faktum att spårvägarna i Norrköping, Göteborg, Malmö, Malmköping och Stockholm har normalspår men att resterna av museispårvägen i Kiruna har smalspår.

/T

[Hechtwagen]

Trevligt! Jag trodde allt meterspår i kiruna var upprivet! Men ärligt talat så tvivlar jag på att spåret fortfarande är "klassat" som spårväg eftersom ingen nyttjar det utan det ses nog bara som järnbalkar på marken, eller hur? För inte räknas väl gamla 4:ans spår på valhallavägen i stockholm som någon spårväg längre i juridisk bemärkelse?

[Johan A]

Jag menar att det är olika spårbredd fast det är samma . Inte som andra spårbredder .

[bark]

Jag menar att det är olika spårbredd fast det är samma . Inte som andra spårbredder .

Förstår inte. Försök igen.

[bruse]

Johan A, blandar du inte ihop spårvidd och spåravstånd?

Spårvidd är avståndet mellan rälerna på ett spår. Spåravstånd är avståndet mellan ytterrälerna på två spår som ligger bredvid varandra.

[daniel_s]

Johan A har helt rätt. Det är samma fast ändå inte. Alla normalspårsvagnar har samma spårvidd men alla har inte likadana hjul, och därför kan de inte utan vidare gå överallt.

[Nils Carl Aspenberg]

Det er mange faktorer som spiller inn når det gjeder hvor vogner kan kjøres.
1) sporvidde
2) profil. Spårvägar er bygd for ulike vognbredder i området 2,1-3,1 meter. I Tyskland er de fleste bygd for 2,2-2,3, men økes under tiden opp. Stockholm har hatt 2,4 på förortsbaner som linje 12 och 21. I USA fantes sporvägar med vogner på over 3 meter. Større vognbredde krever større spåravstand, men det er også andre faktorer som master og bygnader langs linjen som kan stå i vägen.
3) Hjulprofil. Räls er lagd for en bestemt hjulprofil. Derfor var det problematisk i 1994 å kjøre Københavns vogner i Oslo.
4) Minste kurveradius. Oslo kan t.exempel inte kjøre duosporvagnar i prov fordi minste radius er 15 meter, mens Stadtbahnwagen trenger 25 meters radius. I Stuttgart er minste kurveradius hele 40 meter.
5) Strømsystem. For 100 år siden var spenning på 500-600 volt vanlig, mens det i dag ofte er 750 volt. Dette gjør at man i Bergen ikke vil kjøre vogn 10 på den nye spårvägen. Nye vogner har også tilbakematning, slik at spenningen i korte perioder kan bli enda høyere enn 750 volt
6) Strømavtaker. Eldre vogner har ofte trolleystang, men nyere vogner har pantograf. En trolleystang kan inte utan vidare brukes på en ledning bygd for pantoraf. Københavnvognen i Oslo fikk påsatt pantograf da den gikk i Oslo.
7)Dører. I Sverige er mange vogner bygd for venstrekjøring mens man i dag har høyrekjøring.