Byggandet av Spårväg city

[gardebring]

Filmade lite från bygget förut idag:
http://bambuser.com/channel/yimby/broadcast/672729

[LÅ1]

det är möjligt att trafikera H-gatan mellan R-Gatan och K-gatan. dessutom är korsningen och vägen genom K-gatan till strömkajen öppen igen.

Intressant variant att förkorta bort själva namnet, men skriva ut "gatan"

Ja men ack så praktiskt nu och alla verkar ju fatta vilka gator det rör sig om. Så kan vi korta "gatan" till att bara skriva i "X:et" mellan H & K........

Stefan

Men det senare borde då vara "X:et" mellan H & K/N. Här är ett av de ställen där något som ser ut som EN gata byter namn (men inte riktning) vid en korsning. (Inte så värst vanligt i Stockholm, men man hittar flera exempel om man granskar en stadskarta. Nyligen fick vi ytterligare en sådan gata, nämligen Smålandsgatan/Ingmar Bergmans gata.)
Ur ren praktisk synvinkel är väl Kungsträdgårdsgatan och Norrlandsgatan en gata, men den byråkratiskt lagda hävdar säkert att det är två.

[Odd]

Lite spårsvetsning:

[Traesk]

Vilka arbeten är det man kommer kunna göra efter sista maj? Kan man fortfarande utföra arbeten på Djurgården då? Hur ser det ut där ute nu förresten?

[Stefan Widén]

Sista maj skall i princip alla gatuarbeten vara avslutade. Det som kan återstå och som går att göra är växel och signalintrimning, mindre kompletteringar vid hållplatser Besiktningsanmärkningar. Den 7/6 skall det vara klart för första provkörning.

Ute på djurgården pågår hållplats flytt vid Nom ombyggnadsarbeten vid gamla Hzp och omsättning av kantsten och stenläggning vid Koh. Vidare är inläggningen av växelpartiet vid alkärret på gång. I hallen har man rest de flesta takstolar på nya hallen.

/Stefan

[LÅ1]

Det finns förstås fler ställen på nätet där man kan se bilder från detta bygge!

T.ex. här och här!


PS.
Jag har fått meddelande om att länken till postvagnen inte fungerar korrekt. Man hamnar på någons profil? Dock inte min, för jag har inget konto där! För mig funkar länken!?

För den som inte kommer rätt, och inte redan hittat bilderna, så kan jag i alla fall säga att tråden heter "Spåbygge hamngatan i Stockholm (bilder)". kopiera in detta, med "-tecken och stavfel i google så kanske man kommer rätt.

[Jörgen_G]

Och så sker det saker i andra delar av staden som kan ha samband, även om det lika gärna kan vara OT:

Noterade nu på morgonen att man börjat bygga något som ser ut som en busshållplats på S:t Eriksgatan norrut omedelbart norr om hörnet med Pontonjärgatan. Samband med kommande busslinje 47/52/69-omläggningar?

Förmodligen inte SL-jobb - se kommentar nedan.

mvh /Jörgen G

[M_M]

Idag gick jag förbi...

det är möjligt att trafikera H-gatan mellan R-Gatan och K-gatan. dessutom är korsningen och vägen genom K-gatan till strömkajen öppen igen.

genom norrmalmstorg är det fortfarande enkelriktat mot K-gatan.

Finns det även A-gator och B-gator inne i stan?

Ja, exempel på A-gator är Cederdalsgatan, Centralbrom, Danviksbro - Exempel på B-gator är Engelbrektsgatan, Frihamnsporten, Gasverksvägen.

En A-gata är en primär infarts- eller genomfartsled.
En B-gata är en sekundär matargata
En S-gata är en gata med spår
En C-gata är övriga gator

Inte helt oväntat används alfabetets första bokstäver även i andra länder, även om användningen som sådan skiljer något mellan länderna.

Exempel UK:
http://en.wikipedia.org/wiki/Great_Brit ... ing_scheme

[2763]

Inte helt oväntat används alfabetets första bokstäver även i andra länder, även om användningen som sådan skiljer något mellan länderna.

Nja. Systemet med A, B, C och S-gator är något som Stockholm har för att klassificera hur man får vägarbeta på dessa gator.

Systemet som du hänvisar till är snarare hophängt för att kunna tala om för resenärer publikt hur man vill åka. Den typen av klassifiering som Vi har med Europavägar (E+siffra) riksvägar (tvåsiffriga, exv 26), primära länsvägar (tresiffriga, exempelvis 112) och sekundära länsvägar som är fyrsiffriga och som normalt inte skyltas med vägnummer.

Klassningen fyller alltså helt olika syften och därför kan man kanske inte direkt säga att det är samma sak. I det brittiska systemet har vägarna ett unikt namn/nummer medan i Stockholm är det inte så.

Nu är vi dock långt ifrån byggandet av S-gata mellan NYP och SET.

[Kantorn]

Systemet som du hänvisar till är snarare hophängt för att kunna tala om för resenärer publikt hur man vill åka. Den typen av klassifiering som Vi har med Europavägar (E+siffra) riksvägar (tvåsiffriga, exv 26), primära länsvägar (tresiffriga, exempelvis 112) och sekundära länsvägar som är fyrsiffriga och som normalt inte skyltas med vägnummer.

Mindre korrigering: primära länsvägar (nummer 100 - 499) skyltas och sekundära länsvägar (500 och uppåt) skyltas (normalt) inte. Men som sagt, detta är bara lite OT...

[Jörgen_G]

Och så sker det saker i andra delar av staden som kan ha samband, även om det lika gärna kan vara OT:

Noterade nu på morgonen att man börjat bygga något som ser ut som en busshållplats på S:t Eriksgatan norrut omedelbart norr om hörnet med Pontonjärgatan. Samband med kommande busslinje 47/52/69-omläggningar?

mvh /Jörgen G

Jag var med all sannolikhet för snabb med mina slutsatser. Nu har de börjat gräva upp Pontonjärgatan fram till en kabelbrunn. Misstänker därför att det inte har direky med SL-trafiken att gör.

[carltram]

I dag (11/04 - 10) fotograferade jag bygget efter en veckas semester i Spanien och Portugal.
Mycket har hänt på en vecka :

Vy från Malmskillnadsgatans bro.



Det är viktigt att mäta spårvidden!


Edilon sedra informerar om sin unika byggteknik.


Linje 47W kör t.o.m 25 april mellan Östermalmstorg och Waldermarsudde/Skansen.

Vagnhallen tar form!

[C30]

Tack! Riktigt roligt att se innerstadsspårväg i Stockholm, även om det vore ännu roligare med linje 4...

Har arbetena på Strandvägen startat, förresten? Även de ska ju vara färdiga om ett par månader.

[Karsten]

Vilka arbeten tänker du på då?

[Henrik Schütz]

Jag tror att plattformarna på hållplatserna skall höjas för att komma mer i plan med de nya vagnarnas golv, eventuellt skall någon av dem förlängas för att få en lågdel för bussarna.

HS

[LÅ1]

Fina bilder! Man ser bättre på dem än i verkligheten!

Jag har ett par tekniska frågor i anslutning till den här bilden:

Vad är fördelen med dessa betongblock? Jag kan tänka mig många.
- Snabbare spårläggning. (Kanske)
- Lättare att justera rälernas läge, vid byggandet, och kanske även att justera i framtiden, om behov kan uppkomma.
- Mindre känsligt för tjällossning och andra rörelser i marken.
- Inga stora hål i asfalten bredvid rälsen, vilket man kan se på andra ställen.
- Lättare och snabbare att byta räl när den blir utsliten (Hur ofta kan det behövas? Sker ju då och då i T-banan, men Djurgårdens spår är väl samma som letades upp under asfalten inför starten av museitrafiken?)

Detta är bara gissningar!


Den andra frågan är vad det är för lådor som finns bredvid rälsen här och var. På bilden ovan ser man tre st. ganska tätt.

[august]

Vad är fördelen med dessa betongblock? Jag kan tänka mig många.
- Snabbare spårläggning. (Kanske)
- Lättare att justera rälernas läge, vid byggandet, och kanske även att justera i framtiden, om behov kan uppkomma.
- Mindre känsligt för tjällossning och andra rörelser i marken.
- Inga stora hål i asfalten bredvid rälsen, vilket man kan se på andra ställen.
- Lättare och snabbare att byta räl när den blir utsliten (Hur ofta kan det behövas? Sker ju då och då i T-banan, men Djurgårdens spår är väl samma som letades upp under asfalten inför starten av museitrafiken?)

• Bullerdämpning, vad jag förstår både av stomljud och "vanligt buller".

De spår på Djurgården som "grävdes fram" ur asfalten har i samband med cityspårvägsbygget bytts ut mot nya.

[daniel_s]

- Lättare och snabbare att byta räl när den blir utsliten (Hur ofta kan det behövas? Sker ju då och då i T-banan, men Djurgårdens spår är väl samma som letades upp under asfalten inför starten av museitrafiken?)

25-30 år är nog en ganska rimlig livslängd på räler i "huvudspår". Djurgårdslinjen fick nya spår 1991 utom på sträckan bortom Djurgårdsskolan, där spåren var från 1955 (tror jag) och alltså trafikerades i 31 år före utbyte. T-bana 3 byggdes 1975-85 och har väl vid det här laget fått ny räls åtminstone på halva banan? Men det finns säkert bangårdar med dubbelt så gammal räls i spår som trafikeras mer sällan, exempelvis hade nog T-banans bangårdar kvar en hel del originalräls vid 2000-talets början. Tror att vi har haft den här diskussionen tidigare!

Sen vet jag inte hur den här Edilon-konstruktionen beter sig under sin livslängd. Rimligen borde rälsen hålla längre om det vibrerar mindre. Kanske klarar sig rälsen bättre än det omgivande materialet? I så fall kan man kanske "dämpa om" konstruktionen någon gång i stället för att byta räls.

[LÅ1]

Angående dämpning så har ju Hamngatan haft ljuddämpande beläggning förr! Sträckan förbi Hallwylska palatset var en tid belagd med träkubb för att dämpa ljudet från hästarnas hovar! (När jag googlade efter detta så upptäckte jag att jag skrivit detta en gång tidigare här i forumet!) Hittade också en uppgift om att hovstallmästare Sager bekostade träkubb utanför Sagerska huset, också det på Hamngatan. (Se sid 13 i detta dokument.)

Stockholmskällan har en bild på gatuarbete på den platsen. (Att det är träkubb och inte marktegel eller liknande ä5r dock inte så lätt att se.) Hamngatan var smalare då, och man kan ana backen upp till Malmskillnadsgatan längst bort i bilden!

[Stefan Widén]

Edilonspår är ett sätt att bygga spår där man vill få ner buller och vibrationer. Körbanan blir dessutom extra tålig för tryck vilket är bra då man kör blandtrafik. Ytbeläggning blir densifalt som jag skrivit om tidigare. Det finns ett par sätt att bygga edilon. Med dbetongblock som nu i Hamngatan eller att man formsätter och platsgjuter som i sjöstaden eller aom på Djurgårdsbron där man lägger en stålränna. I rännan läggs först en gummiplatta under rälen sedan läggs fyllmaterial i livet. därefter fixeras rälen med rätt spårvidd och rännans fylls med en gummimassa. summan blir att räler inte ligger emot någon som kan föra ljud och vibrationer vidare.

Vid byte av spår så går det snabbare och enklare men jag tror att spåren håller längre än normalt då då de ligger inkappslade och inte påverkas av vatten och salt. I kurvor där man får slitage finns bra metoder att påläggssvetsa rälen och då blir spåren som nya eller t o m ännu bättre då tillsattsmaterialet är starkare. Dock inte så starkt att man extraslitage på hjulen.

/Stefan