Nordamerika: 10 dyraste kollektivtrafikprojekt 2000-2009

[Zill]

Från The Infrastructurist:

The 10 Most Expensive Transit Projects of the Decade

We’ve barely begun the new decade, and already billions are being handed out for major transit projects around the country. But before we leap off the cliff into new territory (read: HSR) it’s not a bad idea to take a look back at what our time, efforts, and money have yielded in the last ten years — and how much we’ve gotten for each buck.

[Nils Carl Aspenberg]

So what? Regner ikke amerikanerne at de bor i et av verdens rikeste land. Jeg er imidlertid litt usikker på geografikunnskapene, San Juan er ikke en del av USA, men en slags amerikansk koloni som i tiår har prøvd å bli en stat. I San Juan har jeg ikke vært i, men jeg har reist med alle de andre. Seattle kunne har spart mycket penger. Banen går til flygplatsen og blir nærmest en Arlandabane. Når man er langt ute på landet blant åker og eng, så trenger man jo ikke å bygge en høybane, når marken er fri. Når man da skal bygge stationer så får man fula og fruktansvärt dyra kontruktioner. Jeg tror heller ikke de 10 (11) som er listet her nødvendigvis er de ti dyreste, men det er nok mer en bokføringsfråga. Jag tror nok at San Jose, San Diego og Denver burde være på listan, mens Phoenix nok skal ut. Phoenix går 98% i gate mens de tre andre har store brokonstruktioner. Trolig er mange kostander påløpt før 2000, mn det gjør i prinsippet hele oversikten uinteressant.

[Zill]

So what?

Jag ansåg at vissa medlemmar av Forum skulle vara intresserade.

Regner ikke amerikanerne at de bor i et av verdens rikeste land. Jeg er imidlertid litt usikker på geografikunnskapene, San Juan er ikke en del av USA, men en slags amerikansk koloni som i tiår har prøvd å bli en stat. I San Juan har jeg ikke vært i, men jeg har reist med alle de andre.

Jag riskerar att åka lite off-topic, men Puerto Rico är absolut en del av USA. Inte en delstat, men denna ö har s k commonwealth status, och en person som föds där blir medborgare i USA. Skillnaden är att medborgarna har inte rösträtt i presidentval, och har inte ens en röstande ledamot i kongressen eller senaten. Och betalar inte federal inkomstskatt.

Seattle kunne har spart mycket penger. Banen går til flygplatsen og blir nærmest en Arlandabane. Når man er langt ute på landet blant åker og eng, så trenger man jo ikke å bygge en høybane, når marken er fri. Når man da skal bygge stationer så får man fula og fruktansvärt dyra kontruktioner. Jeg tror heller ikke de 10 (11) som er listet her nødvendigvis er de ti dyreste, men det er nok mer en bokføringsfråga.

Har inte varit i delstaten Washington.

Jag tror nok at San Jose, San Diego og Denver burde være på listan, mens Phoenix nok skal ut. Phoenix går 98% i gate mens de tre andre har store brokonstruktioner. Trolig er mange kostander påløpt før 2000, mn det gjør i prinsippet hele oversikten uinteressant.

I huvudstaden Washington blev den Gröna Linjen den sista delen av Metrons planerade adopted regional system som skulle har blivigt klar ca 1982, men sista avsnittet blev inte klart före januari 2001.

[Dennis Sigward]

Konstigt att det klagas så mycket när pengar spenderas på kollektivtrafiken. Om det skull gälla stora dyrbara Interstate projekt hörs det inte ett knyst från politikerna och pressen.
mvh Dennis

[Nils Carl Aspenberg]

En del lightrailprosjekter i USA preges av "gigantomani". Man har valgt fruktansvärt dyre løsninger kanskje med flere mil bygd som høybane. Dette er verken estetisk, billig eller miljøvennlig. Slike gigantprosjekter finner man i San Diego (Her startet man billig med å kjøre på järnväg, men nå bygger man uten grenser), San Jose, Denver, Los Angeles, St. Louis og Seattle.

[Johan Eriksson]

x

[Nils Carl Aspenberg]

De billigste lightrailprosjektene er jo når man overtar en godsjärnväg uten trafikk, setter opp stolper og kjører igang. Problemet er da at man får en spårväg som går gjennom industriområder med liten aktivitet, og man kommer for langt fra de områdene som banen skal dekke. Problemet löses med å bygge enorme parkeringsplasser på stasjonene. Dette er det plass til i nedlagte industriområder. Som langsiktig prosjekt kan det likevel være bra, fordi industriområdene kanskje kommer til å bli utbygd til boligområder en gang i fremtiden. Charlotte, NC er vel et typisk eksempel på en "industri-light rail". Men Charlotte har den fordelen at järnvägen går rett gjenom sentrum. Østover fra St. Louis er vel den verste strekningen i hele USA. Her har man bygd en light rail to mil gjennom ødemark og som ender ingensteds. Men parkeringsplassen er stor. Ikke engang et toalett finnes på endstasjonen. Eller tror jeg at Salt Lake City kommer til i bli den beste light rail i USA i fremtiden. Bolagets "director" har reist mycket rundt i världen og sett på Light Rail systemer. Jeg var hans guide i Riga og Tallin. Han har meget ekspansive ideer og har hittil klart å holde kostnadene og klart å selge inn prosjektene sine politisk. Annars gillar jag Portland, som nå har stadsspårväg, light rail og två museumsspårvägar.

[daniel_s]

-Fattar inte heller riktigt vad du vill komma med vad som förvisso är sanning men spårvägsbelackarna finns redan överallt, t o m inne på forumet!

Vakna nu Johan, du är ju en av "spårvägsbelackarnas" bästa hantlangare för med din lättkränkta attityd får de vatten på sin kvarn nästan varje gång du skriver något. De flesta är väl inte heller så kategoriska av sig; spårväg är väl något man kan vara för eller emot lite beroende på vilken sträcka det handlar om och vilka alternativen är. Jag tror inte ens att du på fullt allvar skulle föredra en spårväg till Uppsala framför dagens trafiklösningar...

För övrigt är väl namninsamlingen som du länkar till i din signatur en smula överspelad vid det här laget

[Dennis Sigward]

Salt Lake City blir nog det största spårvägssystemet i USA, med de optioner dom har (287 vagnar) och linjer som byggs just nu.

Att spårvagnslinje drar mer resande än en buslinje kan åstadkomma. I Salt Lake City är det bevis på det när dom ersatte buslinjen till Universitetet me en Light Railgren. Bussen hade bara 2,500 resande per dag, men de trodde att spårvagnen skulle kunna alstra minst 5,000 efter något år. Efter fem månader var dom upp i 11,000 resenärer per dag. Vet inte nu hur många daagliga resenärer linjen fraktar.

Samma händer i alla städer som har byggt spårväg. Charlotte, North Carolina åkte jag förra året. I rusningen var alla vagnar ute i trafik och några av dom gick multade. Alla enkla vagnar var det ganska trångt. Lite bättre med multade vagnar. Har inte resande frequensen nära till just nu.

Får väl se hur det gåt i Norfolk, när dom öppnar den linjen.

Vad som händer i nästan varje stad som öppnar en linje, såvill alla andra stadsdelarna ha en spårvägslinje. Det är därför som både Portland, Salt Lake City och Denver har flera linjer efter en kort tid. Jag tror Denver nu har minst fem linjer med över hundra vagnar i trafik. Dom började försynt några år sedan med bara 14 vagnar och en kort sträcka mellan Broadway och Downtown. I Denver är det den enda staden som också har en successfull BRT på 16de Gatan. Där rullar specialbyggda fordon som är bortåt fyra meter breda, Fyra dörrar och minimalt med sittsplatser. Fordonen kommer kanske varannan minut och dom är gratis så biljettförsäljning tar inte bort framfarten.

Dennis

[Johan Eriksson]

x

[Nils Carl Aspenberg]

Denver har tre ytterpunkter og to endepunkter i Sentrum. Ved å ha flere kombinasjoner av endepunkter, var det hele seks linjer sist jeg var der. Alle de tre hovedstrekningener er sammer retning, og nå skal man også bygge en annen retning, så Denver vil også bli mycket stor.

[TKO]

Jovisst Daniel, du märkte att en annan skribent omedelbart skrev: "So what?......" -men det lät du passera! Orkar inte med att tjafsa med dig vilket du lätt gör till vana mot mig oavsett vad jag skriver eller den "TKO-attityd" som råder och loggar ut igen.

Tack för uppmärksamheten Johan men i just denna tråd är jag helt oskyldig!

med vänlig hälsning
Thomas K Ohlsson