Duospårvagn i Östergötland

[Johan A]

Har man aldrig tänkt på att bygga hop spårvagnen i Norrköping med tågen till Linköping och så köra spårvagn där med ? Skulle ju gå om man sattsar på duospårvagn som i Tyskland.

[Erik Sandblom]

Jo, duospårväg har testats och utretts där. VTI har en del information om det:

http://www.vti.se/templates/Page____4848.aspx

[Maria]

Kan man kanske få en uppdatering hur det går med projektet duo-spårväg, hur långt man kommit i utredningar på olika platser i landet. Om det lutar mot att någon, ex Östergötland, arbetar vidare med detta, och hur tankarna går

[Freiztan]

Finns det överhuvudtaget några seriösa förslag om spårväg i Linköping (mer än från allmänna spårvägsentusiaster utan större politiskt inflytande), eller är det meningen att de tänkta duospårvagnarna bara ska gå från Norrköping till Linköping C?

[Kantorn]

Finns det överhuvudtaget några seriösa förslag om spårväg i Linköping (mer än från allmänna spårvägsentusiaster utan större politiskt inflytande), eller är det meningen att de tänkta duospårvagnarna bara ska gå från Norrköping till Linköping C?

Inte ens det verkar det som. Från Norrköping via Kimstad till Finspång och från Linköping till Kimstad. Från Norrköping till Linköping kommer fortfarande de vanliga pendeltågen att gå enligt vti.

[Ulrik Berggren]

Finns det överhuvudtaget några seriösa förslag om spårväg i Linköping (mer än från allmänna spårvägsentusiaster utan större politiskt inflytande), eller är det meningen att de tänkta duospårvagnarna bara ska gå från Norrköping till Linköping C?

LinkLink heter Linköpings "spårväg". Det handlar alltså i första hand om någon form av bussbana från Malmslätt via Universitetet/Mjärdvi till centrum. I ett andra steg ska denna kunna omvandlas till spårväg.

[Reimersholme71]

Finns det överhuvudtaget några seriösa förslag om spårväg i Linköping (mer än från allmänna spårvägsentusiaster utan större politiskt inflytande), eller är det meningen att de tänkta duospårvagnarna bara ska gå från Norrköping till Linköping C?

LinkLink heter Linköpings "spårväg". Det handlar alltså i första hand om någon form av bussbana från Malmslätt via Universitetet/Mjärdvi till centrum. I ett andra steg ska denna kunna omvandlas till spårväg.

Det fanns också planer på en spårväg i Linköping på 1910-talet, men som bekant blev det inget av den.

[Freiztan]

Men det hära LinkLink, är det faktiskt planerat för att bli spårväg, eller är det någonting man diktat upp för att slippa diskussion om en så besvärlig investering?

Undrar om spårvägen i Linköping (om den byggts 1910) försvunnit på 60-talet, när inte det närliggande Norrköping lade ned sina linjer...

[Nils Carl Aspenberg]

Hadde man hatt sporvei i Linköping, så det hadde det vel gått med den som alle de andre småsporveier i Norden untatt Norrköping. Norrköping er som kjent den eneste småstadsporveien i hele Norden som overlevde.

[Kantorn]

Hadde man hatt sporvei i Linköping, så det hadde det vel gått med den som alle de andre småsporveier i Norden untatt Norrköping. Norrköping er som kjent den eneste småstadsporveien i hele Norden som overlevde.

Risken är väl stor också at tom Linköping lagt ner så hade Norrköping gjort det. Men om Norrköping haft kvar sin även då så hade Linköping haft väldigt svårt att lägga ner.

Bara en hypotes, eftersom det aldrig har funnits spårväg där vet man inte...

[Nils Carl Aspenberg]

Det viktikste kriterium for å legge ned sporveien var stadens storlek. Det ser man overalt i verden, selv om man i noen land har lagt ned nesten alt. De største stedene i verden bygde man T-bane og de minste la man ned. Städer med 500 000 innbyggere var de som i størst grad beholdt sporveien. Det ser man i Norden der Oslo, Helsinki og Göteborg fortsatte, mens de to største Stockholm og København la ned. Norrköping er eneste av de mindre som overlevde. I Nederland overlevde de tre største, mens alle andre forsvant. I BRD bygde Hamburg T-bane, de mellomstore fortsatte og nesten alle små forsvant. Av de 20 største stedene er det bare Lübeck, Kiel og Wuppertal som forsvant. Steder på størrelse med Norrköing er borte. Dette gjelder steder som Bremerhaven, Flensburg, Giessen, Siegen, Aachen, Reutlingen, Neunkrichen, Hanau, Solingen, Münster, Osnabrück, Paderborn og et stort antall andre steder. Det samme ser man i sporveislandene Sveits, Østerrike og Italia der også et stort antall mindre sporveier er borte. I Øst-Europa er andelen av små sporveier som har overlevd noe større, men også her ser man det samme. De fire største stedene i Ungarn har sporvei, mens de fire minste er borte. Alle store steder i Tsjekkoslovakia har sporvei, mens mindre steder som Ceske Budejovice, Jablonec, Marianske Lazne, Opava, Usti Nad Labem er borte. Âven i Sovjet ser man det samme. I kommunisttiden forsvant sporveiene i Viborg, Uglegorsk, Kirovo, Novorossisk, Pskov og Shustaleb. USA hadde 1500 steder med sporvei og de rundt 10 som overlevde lå i større steder. Også de tre franske er i mellomstore steder. Japan har det samme. De største og minste er borte, mens de mellomstore overlevde. Ut fra denne statistikken levner jeg en evt. sporvei i Linköping, Örebro eller Karlstad små sjanser for å kunne overleve.

[spårsnoken]

Det viktikste kriterium for å legge ned sporveien var stadens storlek. Det ser man overalt i verden, selv om man i noen land har lagt ned nesten alt. De største stedene i verden bygde man T-bane og de minste la man ned. Städer med 500 000 innbyggere var de som i størst grad beholdt sporveien. Det ser man i Norden der Oslo, Helsinki og Göteborg fortsatte, mens de to største Stockholm og København la ned. Norrköping er eneste av de mindre som overlevde. I Nederland overlevde de tre største, mens alle andre forsvant. I BRD bygde Hamburg T-bane, de mellomstore fortsatte og nesten alle små forsvant. Av de 20 største stedene er det bare Lübeck, Kiel og Wuppertal som forsvant. Steder på størrelse med Norrköing er borte. Dette gjelder steder som Bremerhaven, Flensburg, Giessen, Siegen, Aachen, Reutlingen, Neunkrichen, Hanau, Solingen, Münster, Osnabrück, Paderborn og et stort antall andre steder. Det samme ser man i sporveislandene Sveits, Østerrike og Italia der også et stort antall mindre sporveier er borte. I Øst-Europa er andelen av små sporveier som har overlevd noe større, men også her ser man det samme. De fire største stedene i Ungarn har sporvei, mens de fire minste er borte. Alle store steder i Tsjekkoslovakia har sporvei, mens mindre steder som Ceske Budejovice, Jablonec, Marianske Lazne, Opava, Usti Nad Labem er borte. Âven i Sovjet ser man det samme. I kommunisttiden forsvant sporveiene i Viborg, Uglegorsk, Kirovo, Novorossisk, Pskov og Shustaleb. USA hadde 1500 steder med sporvei og de rundt 10 som overlevde lå i større steder. Også de tre franske er i mellomstore steder. Japan har det samme. De største og minste er borte, mens de mellomstore overlevde. Ut fra denne statistikken levner jeg en evt. sporvei i Linköping, Örebro eller Karlstad små sjanser for å kunne overleve.

-------------------------------------------------
Nja. Spårvägen i Norrköping överlevde tack vare att Norrköping hade en för spårväg gynnsam stadsstruktur. Helsingborg överlevde inte trots att stadsstrukturen även där var gynnsam för spårväg. Men om spårvägen i Helsingborg hade överlevt högertrafikomläggningen - vilket var nära - så hade nog Helsingborg haft spårväg i dag.

Även Uppsala borde i dag kunnat haft spårväg om man satsat på en utveckling i stället under 1950-talet.

Annars instämmer jag med ovanstående talare.

mvh/spårsnoken

[Freiztan]

Japan har det samme. De største og minste er borte, mens de mellomstore overlevde.

Situationen i Japan är dock ganska annorlunda, eftersom en närapå oefterliknelig omstrukturering av hela stadsmiljöerna och all infrastruktur ägt rum efter krigsslutet. Förödelsen var avsevärt mycket större än i något annat land, Tyskland inräknat, eftersom så mycket av städerna var byggnader av trä.

[Nils Carl Aspenberg]

Man kan ikke trekke krigen inn i Japans sporveishistorie. De to største sporveiene i Japan er Hiroshima og Nagasaki og disse byene ble rasert av atombomber. Dette er middelstore Japanske byer. Det er i Japan presis som i resten av verden. De minste og de største sporveiene er borte, mens de middelstore er kvar. De store japanske sporveiene ble stort sett lagt ned fra midt 1960-tallet og et tiår fremover. I de store byene ble sporveien i stor grad erstattet av T-bane. Men Japan har hatt nedleggelser senere også, sist var Gifu i 2005. Tokyo forsvant i 1972 (En linje av over 40 finnes kvar), Samme år forsvant Yokohama, mens Nagoya holdt til 1974. Kobe forsvant 1971, Sendai 1976. Etter krigen ble sporveiene modernisert og det ble levert store serier med nye vogner. Men presis som i Europa fikk man på 1960-tallet flere biler og da la man ned sporveiene for å få mer plass til disse.

Det man så i Tyskland etter krigen var at sporveiene overlevde. Fordi alt var ødelagt kunne man ikke kjøpe busser til å erstatte sporveiene, slik som man kunne i England og Frankrike.